2017-03-09 11:00

2017-03-09 11:00

Därför behövs värnplikten

Försvarspolitik: Oroväckande utveckling i vår närhet

Beslut

Säkerhetsläget i vårt närområde har över tid försämrats. Den auktoritära och aggressivt nationalistiska utvecklingen i Ryssland fortsätter. Ökad militär övnings- och underrättelseaktivitet i Östersjön har ökat risken för kriser och incidenter. Detta är en oroväckande utveckling.

För ett år sedan fick Sverige en ny försvarspolitisk inriktning, beslutad med bred majoritet i riksdagen. Försvarsmaktens operativa förmåga att försvara landet prioriteras. Ungefär 17 miljarder tillförts försvaret för att bland annat öka övningsverksamheten och att investera i nödvändiga vapensystem. För att komplettera den frivilliga rekryteringen, när den inte förmår uppfylla Försvarsmaktens rekryteringsbehov, har regeringen nu aktiverat värnplikten. Detta är en viktig del i att bygga den militära förmågan.

Att Försvarsmakten har tillgång till utbildade och övade officerare, gruppchefer, soldater och sjömän är avgörande för den militära förmågan. När den borgerliga regeringen beslutade om att lämna värnplikten varnade vi socialdemokrater för svårigheterna att rekrytera tillräckligt mycket personal på frivillig väg. Vi varnade för att genomdriva ett beslut utan att konsekvenserna var tillräckligt analyserade.

Många av de farhågor vi reste när beslutet fattades har blivit verklighet. Vi kan förvisso konstatera att Försvarsmakten idag har förband som vid behov är direkt gripbara och att det är bra. Men alldeles för många krigsförband, inte minst de som ska bemannas av tidvis tjänstgörande personal, får inte tag på den personal som behövs.

Försvarsmakten saknar idag ungefär 1 000 heltidstjänstgörande gruppchefer, soldater och sjömän och över 6 000 deltidstjänstgörande. Med nuvarande rekryteringstakt, skulle det ta över tio år att fylla Försvarsmaktens organisation. Det riskerar få negativa konsekvenser på Försvarsmaktens möjlighet att lösa sina uppgifter såväl fred som i kris och krig.

Med anledning av det försämrade säkerhetsläget och svårigheten att möta Försvarsmaktens personalbehov på frivillig grund, har regeringen nu beslutat att åter aktivera skyldigheten att genomgå mönstring och att genomföra grundutbildning med värnplikt. Personalförsörjningen av det militära försvaret kommer även i fortsättningen i första hand att baseras på frivillighet, men värnplikten ger ett nödvändigt komplement när den frivilliga rekryteringen inte förmår uppfylla Försvarsmaktens personalbehov.

En aktivering av värnplikten ger inte bara långsiktig stadga och stabilitet i Försvarsmakten. Det innebär också en viktig säkerhetspolitisk signal där vi tydligt visar hur vi avser öka den militära förmågan.

Paula Holmqvist

Riksdagsledamot (S)

ledamot i försvarsutskottet

Sofia Andersson

Vice ordförande SSU Norra Älvsborg

Säkerhetsläget i vårt närområde har över tid försämrats. Den auktoritära och aggressivt nationalistiska utvecklingen i Ryssland fortsätter. Ökad militär övnings- och underrättelseaktivitet i Östersjön har ökat risken för kriser och incidenter. Detta är en oroväckande utveckling.

För ett år sedan fick Sverige en ny försvarspolitisk inriktning, beslutad med bred majoritet i riksdagen. Försvarsmaktens operativa förmåga att försvara landet prioriteras. Ungefär 17 miljarder tillförts försvaret för att bland annat öka övningsverksamheten och att investera i nödvändiga vapensystem. För att komplettera den frivilliga rekryteringen, när den inte förmår uppfylla Försvarsmaktens rekryteringsbehov, har regeringen nu aktiverat värnplikten. Detta är en viktig del i att bygga den militära förmågan.

Att Försvarsmakten har tillgång till utbildade och övade officerare, gruppchefer, soldater och sjömän är avgörande för den militära förmågan. När den borgerliga regeringen beslutade om att lämna värnplikten varnade vi socialdemokrater för svårigheterna att rekrytera tillräckligt mycket personal på frivillig väg. Vi varnade för att genomdriva ett beslut utan att konsekvenserna var tillräckligt analyserade.

Många av de farhågor vi reste när beslutet fattades har blivit verklighet. Vi kan förvisso konstatera att Försvarsmakten idag har förband som vid behov är direkt gripbara och att det är bra. Men alldeles för många krigsförband, inte minst de som ska bemannas av tidvis tjänstgörande personal, får inte tag på den personal som behövs.

Försvarsmakten saknar idag ungefär 1 000 heltidstjänstgörande gruppchefer, soldater och sjömän och över 6 000 deltidstjänstgörande. Med nuvarande rekryteringstakt, skulle det ta över tio år att fylla Försvarsmaktens organisation. Det riskerar få negativa konsekvenser på Försvarsmaktens möjlighet att lösa sina uppgifter såväl fred som i kris och krig.

Med anledning av det försämrade säkerhetsläget och svårigheten att möta Försvarsmaktens personalbehov på frivillig grund, har regeringen nu beslutat att åter aktivera skyldigheten att genomgå mönstring och att genomföra grundutbildning med värnplikt. Personalförsörjningen av det militära försvaret kommer även i fortsättningen i första hand att baseras på frivillighet, men värnplikten ger ett nödvändigt komplement när den frivilliga rekryteringen inte förmår uppfylla Försvarsmaktens personalbehov.

En aktivering av värnplikten ger inte bara långsiktig stadga och stabilitet i Försvarsmakten. Det innebär också en viktig säkerhetspolitisk signal där vi tydligt visar hur vi avser öka den militära förmågan.

Paula Holmqvist

Riksdagsledamot (S)

ledamot i försvarsutskottet

Sofia Andersson

Vice ordförande SSU Norra Älvsborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.