2017-03-21 06:00

2017-03-21 13:08

Rexcell fortsätter att leverera

SKÅPAFORS: Flera tuffa år med nedskärningar följs nu av storsatsningar

Pappersbruket Rexcell har haft några tuffa år. Det har frestat på och många arbetstillfällen har försvunnit.
– Men vi har ägarnas fulla förtroende och ifjol investerade de 110 miljoner kronor i Skåpaforsfabriken, säger Stefan Åbom, vd för Rexcell.

När Dalslänningen möter honom är han på gott humör. Han berättar att fabrikens maskiner är ständigt fullbelagda.

– Produktionstakten ökar med 15 procent varje år tack vare investeringen, säger han.

Rexcell omsätter årligen 750 miljoner kronor och producerar 65 000 årston, där tissuen (mjukpappret) står i särklass.

Företaget tillverkar material i tissue, airlaid (duk med tygkänsla) och evolin (en produkt som ligger nära linnet).

– Evolin är vår helt egna produkt, som vi nu har tillverkat här i fabriken i sju år, säger Stefan Åbom.

Under fjolåret investerade moderbolaget Duni 110 miljoner kronor för att uppdatera pappersmaskinerna som producerar tissue.

– Duni har visat att man tror på oss, man har gjort stora investeringar och i dag har vi den teknologi som behövs. Vi ligger långt framme jämfört med våra konkurrenter, säger Åbom.

Cirka 200 anställda

Antalet anställda ligger omkring 200 personer.

– Det är även där vi kommer att fortsätta ligga framöver. Nu handlar det om att utveckla verksamheten. Vi har gjort grundjobbet och tagit bort det som var sjukt och nu ökar vi produktionen.

Vad menar du med sjukt?

– När jag började som vd 2012 var Rexcell ett bolag som inte hade något riktigt tydligt uppdrag. Vi var en internleverantör samtidigt som vi producerade hygienartiklar externt. Vi valde att ta bort hygiendelen, som inte var affärsmässigt sund.

– De affärerna satte oss i en icke lönsam situation och urholkade ekonomin. 2013 tog vi bort den här biten, vilket var i grevens tid. Sedan dess har vi till 100 procent varit en internleverantör.

Men Rexcell har flera tuffa år bakom sig.

Stålbadet inleddes redan 2005 då konverteringen (servettillverkningen) försvann och 220 personer förlorade jobbet. Vid det tillfället hade Duni även planer på att lägga ned fabriken i Skåpafors, men ändrade sig.

Tuffa år bakom sig

I stället skapades dotterbolaget Rexcell med bruket i Skåpafors och Dals Långed.

Konverteringen flyttades till Polen och Tyskland.

2013 slutade Rexcell att tillverka hygienartiklar. Airladmaskinen i Skåpafors var ett tag hotad, men det blev i stället fabriken i Dals Långed som fick stänga vilket skedde 2015. Ett 80-tal personer miste jobbet.

Några av dessa har sedan dess fått jobb i Skåpafors, andra jobbar exempelvis på Munksjö Paper i Billingsfors och ytterligare några på Nordic Paper i Säffle.

När fabriken i Långed lades ned talades det om att den på sikt kanske skulle kunna starta igen. Hur ser ni på det i dag?

– Vi har inga planer för närvarande på att starta fabriken igen, säger Stefan Åbom.

Dalslänningen får en rundvisning i airlaidfabriken. Under besöket pågår rengöring av maskinerna.

– Vi har ett annat säkerhetstänk i dag, tidigare brann det betydligt mer i maskinen, förklarar enhetschefen Peter Erlandsson.

Mer brandsäkert

Han berättar om en stor brand som inträffade på bruket i Långed 2010.

– Den gången var det nära att hela anläggningen brann ned. Men den typen av incidenter har vi säkrat upp oss från genom att installera filter för att förhindra bränder och genom att satsa mer på rengöring. Vi kör heller inte längre plast, som kan börja brinna, säger Erlandsson.

Hur tycker ni att det har gått sedan ni fick överta det arbete som tidigare gjordes i Långed?

– Det har gått väldigt bra, vi hade en smidig övergång till att köra table top, vi har kört det förut så det var ingen nyhet för oss, säger Marcus Konradsson på airlaid.

För närvarande märks dock en viss oro för nya krav som ledningen ställer på medarbetarna.

– Ledningen vill att operatörerna ska bli mera mångsidiga och klara av att hantera fler moment och andra maskiner. Men medelåldern är hög, mer än hälften är över 50–55 år och då kan det vara svårt med förändringar, säger Henry Olsen på Pappers avdelning 119.

Stefan Åbom tonar ned den biten.

– Det handlar om en vanlig förändringsprocess på ett företag, vi behöver hela tiden utveckla organisationen och se hur man tar jobbet. Vi tycker det är viktigt premiera medarbetare som vill utvecklas. Men samtidigt finns det förstås de som inte vill göra andra sysslor och vi behöver både och.

– Det ska också sägas att det är tack vare personalens insatser som arbetet har fungerat hela tiden. Vi har inte missat några leveranser sedan vi stoppade pappersmaskinen TM2 i Långed i oktober 2015, säger Åbom.

När Dalslänningen möter honom är han på gott humör. Han berättar att fabrikens maskiner är ständigt fullbelagda.

– Produktionstakten ökar med 15 procent varje år tack vare investeringen, säger han.

Rexcell omsätter årligen 750 miljoner kronor och producerar 65 000 årston, där tissuen (mjukpappret) står i särklass.

Företaget tillverkar material i tissue, airlaid (duk med tygkänsla) och evolin (en produkt som ligger nära linnet).

– Evolin är vår helt egna produkt, som vi nu har tillverkat här i fabriken i sju år, säger Stefan Åbom.

Under fjolåret investerade moderbolaget Duni 110 miljoner kronor för att uppdatera pappersmaskinerna som producerar tissue.

– Duni har visat att man tror på oss, man har gjort stora investeringar och i dag har vi den teknologi som behövs. Vi ligger långt framme jämfört med våra konkurrenter, säger Åbom.

Cirka 200 anställda

Antalet anställda ligger omkring 200 personer.

– Det är även där vi kommer att fortsätta ligga framöver. Nu handlar det om att utveckla verksamheten. Vi har gjort grundjobbet och tagit bort det som var sjukt och nu ökar vi produktionen.

Vad menar du med sjukt?

– När jag började som vd 2012 var Rexcell ett bolag som inte hade något riktigt tydligt uppdrag. Vi var en internleverantör samtidigt som vi producerade hygienartiklar externt. Vi valde att ta bort hygiendelen, som inte var affärsmässigt sund.

– De affärerna satte oss i en icke lönsam situation och urholkade ekonomin. 2013 tog vi bort den här biten, vilket var i grevens tid. Sedan dess har vi till 100 procent varit en internleverantör.

Men Rexcell har flera tuffa år bakom sig.

Stålbadet inleddes redan 2005 då konverteringen (servettillverkningen) försvann och 220 personer förlorade jobbet. Vid det tillfället hade Duni även planer på att lägga ned fabriken i Skåpafors, men ändrade sig.

Tuffa år bakom sig

I stället skapades dotterbolaget Rexcell med bruket i Skåpafors och Dals Långed.

Konverteringen flyttades till Polen och Tyskland.

2013 slutade Rexcell att tillverka hygienartiklar. Airladmaskinen i Skåpafors var ett tag hotad, men det blev i stället fabriken i Dals Långed som fick stänga vilket skedde 2015. Ett 80-tal personer miste jobbet.

Några av dessa har sedan dess fått jobb i Skåpafors, andra jobbar exempelvis på Munksjö Paper i Billingsfors och ytterligare några på Nordic Paper i Säffle.

När fabriken i Långed lades ned talades det om att den på sikt kanske skulle kunna starta igen. Hur ser ni på det i dag?

– Vi har inga planer för närvarande på att starta fabriken igen, säger Stefan Åbom.

Dalslänningen får en rundvisning i airlaidfabriken. Under besöket pågår rengöring av maskinerna.

– Vi har ett annat säkerhetstänk i dag, tidigare brann det betydligt mer i maskinen, förklarar enhetschefen Peter Erlandsson.

Mer brandsäkert

Han berättar om en stor brand som inträffade på bruket i Långed 2010.

– Den gången var det nära att hela anläggningen brann ned. Men den typen av incidenter har vi säkrat upp oss från genom att installera filter för att förhindra bränder och genom att satsa mer på rengöring. Vi kör heller inte längre plast, som kan börja brinna, säger Erlandsson.

Hur tycker ni att det har gått sedan ni fick överta det arbete som tidigare gjordes i Långed?

– Det har gått väldigt bra, vi hade en smidig övergång till att köra table top, vi har kört det förut så det var ingen nyhet för oss, säger Marcus Konradsson på airlaid.

För närvarande märks dock en viss oro för nya krav som ledningen ställer på medarbetarna.

– Ledningen vill att operatörerna ska bli mera mångsidiga och klara av att hantera fler moment och andra maskiner. Men medelåldern är hög, mer än hälften är över 50–55 år och då kan det vara svårt med förändringar, säger Henry Olsen på Pappers avdelning 119.

Stefan Åbom tonar ned den biten.

– Det handlar om en vanlig förändringsprocess på ett företag, vi behöver hela tiden utveckla organisationen och se hur man tar jobbet. Vi tycker det är viktigt premiera medarbetare som vill utvecklas. Men samtidigt finns det förstås de som inte vill göra andra sysslor och vi behöver både och.

– Det ska också sägas att det är tack vare personalens insatser som arbetet har fungerat hela tiden. Vi har inte missat några leveranser sedan vi stoppade pappersmaskinen TM2 i Långed i oktober 2015, säger Åbom.