2016-03-11 10:09

2016-03-11 10:09

Starkast på fastlandet

DALSLAND: Dalslänningen i tidningsstatistiken för 2015

Tidningsstatistiks upplagesiffror presenterades under onsdagen och för Dalslänningens del är de särskilt intressanta när det gäller framgång på lokal nivå, och när det gäller hushållstäckning. Där toppar Dalslänningen på det svenska fastlandet. Öland är nämligen ett strå vassare.

Upplagan för tidningar har de senaste åren blivit en komplicerad mätning eftersom papperstidningar på många håll konkurrerar med den digitala läsningen på nätet.

Ett mått på tidningarnas styrka är hushållstäckningen, det vill säga hur många hushåll de prenumererade tidningarna når. I det avseendet är Dalslänningen sedan många år i en helt unik position. I Bengtsfors och Dals-Ed ligger täckningen på 71,3 respektive 72,1 procent. Siffrorna slås bara av Ölandsbladet som spelar i en särskild division med utgivning på en ö.

Starkast

Ser man till fastlandstidningarna i Sverige är Dalslänningen därmed starkast av alla dagstidningar, följd av Nya Lidköpingstidningen som når upp till 68,8 procent. Det innebär att i spridningsområdet har fler än sju av 10 hushåll tidningen. Flertalet tidningar når bara fem eller fyra av tio hushåll.

Dalslänningen ger dessutom ut sin tidning i en större upplaga som når större delen av Dalsland en gång per månad, vilket ger ett starkare genomslag än vad statistiken visar.

Digitalt och papper

Det som påverkar tidningsläsarna starkt för närvarande är utgivningen av papperstidningar parallellt med den digitala läsningen på webb och via appar i telefoner och läsplattor.

Papperstidningarna minskar överlag ett snäpp, samtidigt som den digitala läsningen ökar. I Dalsland märker tidningarna dessutom befolkningsminskningen som pågått under många år. Det i sig positiva tillskott som sker genom inflyttning, och som de senaste befolkningssiffrorna visar har att göra med många nyanlända, ger tyvärr inte en påtaglig utdelning för tidningarna. Orsaken är självklart de språkbarriärer som det kan ta lång tid att överbrygga innan den lokala tidningen framstår som intressant att läsa.

Den utvecklingen sätter sina spår i den faktiska upplagan, som för Dalslänningens del minskar med 4,5 procent till 6 300 exemplar. En tröst i sammanhanget är att många tidningar tappar betydligt mer, i många fall mer än det dubbla.

Ökar i Färgelanda

En positiv utveckling för Dalslänningens del är att ökningen av prenumeranter i Färgelanda kommun fortsätter som den gjort under mer än ett decennium. Förra året satsade Dalslänningen på en bemannad lokalredaktion i Färgelanda. Det blev något av en riksnyhet eftersom det gick mot strömmen i branschen. Uppenbarligen ger det fortsatt utdelning eftersom andelen läsare växer såväl i kommunens tätort som de mer glesbefolkade delarna.

Thomas Wallin

Chefredaktör

Upplagan för tidningar har de senaste åren blivit en komplicerad mätning eftersom papperstidningar på många håll konkurrerar med den digitala läsningen på nätet.

Ett mått på tidningarnas styrka är hushållstäckningen, det vill säga hur många hushåll de prenumererade tidningarna når. I det avseendet är Dalslänningen sedan många år i en helt unik position. I Bengtsfors och Dals-Ed ligger täckningen på 71,3 respektive 72,1 procent. Siffrorna slås bara av Ölandsbladet som spelar i en särskild division med utgivning på en ö.

Starkast

Ser man till fastlandstidningarna i Sverige är Dalslänningen därmed starkast av alla dagstidningar, följd av Nya Lidköpingstidningen som når upp till 68,8 procent. Det innebär att i spridningsområdet har fler än sju av 10 hushåll tidningen. Flertalet tidningar når bara fem eller fyra av tio hushåll.

Dalslänningen ger dessutom ut sin tidning i en större upplaga som når större delen av Dalsland en gång per månad, vilket ger ett starkare genomslag än vad statistiken visar.

Digitalt och papper

Det som påverkar tidningsläsarna starkt för närvarande är utgivningen av papperstidningar parallellt med den digitala läsningen på webb och via appar i telefoner och läsplattor.

Papperstidningarna minskar överlag ett snäpp, samtidigt som den digitala läsningen ökar. I Dalsland märker tidningarna dessutom befolkningsminskningen som pågått under många år. Det i sig positiva tillskott som sker genom inflyttning, och som de senaste befolkningssiffrorna visar har att göra med många nyanlända, ger tyvärr inte en påtaglig utdelning för tidningarna. Orsaken är självklart de språkbarriärer som det kan ta lång tid att överbrygga innan den lokala tidningen framstår som intressant att läsa.

Den utvecklingen sätter sina spår i den faktiska upplagan, som för Dalslänningens del minskar med 4,5 procent till 6 300 exemplar. En tröst i sammanhanget är att många tidningar tappar betydligt mer, i många fall mer än det dubbla.

Ökar i Färgelanda

En positiv utveckling för Dalslänningens del är att ökningen av prenumeranter i Färgelanda kommun fortsätter som den gjort under mer än ett decennium. Förra året satsade Dalslänningen på en bemannad lokalredaktion i Färgelanda. Det blev något av en riksnyhet eftersom det gick mot strömmen i branschen. Uppenbarligen ger det fortsatt utdelning eftersom andelen läsare växer såväl i kommunens tätort som de mer glesbefolkade delarna.

Thomas Wallin

Chefredaktör