2016-02-09 06:00

2016-02-09 06:00

Den lokala historien fick en heldag

FÄRGELANDA: Hembygdsbokens dag anordnades på Dalslands folkhögskola

Historia. Hembygdshistoria skapar inga svarta rubriker i dagspress, men på lokal nivå lockar den många intresserade. 10 procent av Dalslands befolkning är medlemmar i en hembygdsförening och samtliga är överens om en sak.

Hembygdshistorien måste få ta mer plats.

I söndags fick den göra det. Historieintresserade fick en heldag då Hembygdsbokens dag arrangerades i Färgelanda.

I nästan 30 år har Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund arrangerat Hembygdsbokens dag. Den har anordnats i olika former och på olika platser. Men genom alla år har syftet varit detsamma.

– Att stimulera lokalhistorien. Förslaget att arrangera en sådan här dag kom från en medlem, och sedan dess, nu snart 30 år sedan, har vi kört på, säger Gudrun Rydberg, styrelseledamot.

Nuförtiden består Hembygdsbokens dag av två delar. Dels en lokalhistorisk konferens, där föreläsare bjuds in för att läsa om ett ämne, dels Speakers corner, där författare från Dalsland bjuds in för att läsa ur eller berätta om nyutgiven litteratur om eller från hembygden.

Cirka 40 personer var anmälda till den lokalhistoriska konferensen.

– Vi är ett förbund som inte gör mycket väsen av oss, men det är en mycket värdefull verksamhet. Historien om hembygden är kitet i en bygd, säger ordförande Gun Förde.

Uppgift att bevara

Hon säger att det är cirka 6 000 personer i Dalsland, cirka 10 procent av landskapets invånare, som är medlemmar i en hembygdsförening. Intresset för hembygdshistoria är stort.

– Dock finns det en oro på riksplanet över svårigheten med att engagera nya medlemmar, och då framför allt yngre. Personligen tror jag att det löser sig. Vårt uppdrag är inte att tänka nytt, det är att bevara och föra vidare kunskapen om vår bygd. Och det gör vi bra, säger Gun Förde.

Vid årets hembygdsdag deltog många författare, som under förra året hade gett ut en bok.

En av dem var Eva Wassén Eriksson från Åmål. Vid Speakers corner berättade hon om sin bok Käre broder Edvard, som släpptes för snart ett år sedan.

Den handlar om skriftväxlingen mellan bröderna Sven-August och Edvard Olsson, mellan åren 1893–1917.

– Edvard var min morfars pappa. Jag har tagit del av breven de skickade till varandra när den ena brodern flyttade till USA och sedan gjort en bok utifrån dem, säger Eva Wassén Eriksson.

Likheter med nutid

Hon menar att det finns många likheter mellan utvandringen från Sverige från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal, och den flyktingström som är i dag.

– Det är samma situation då som nu. Jag beskriver i min bok hur man gick tillväga för att köpa biljett, hur båtresan gick till och vad som väntade när de kom fram.

Boken är hennes första och innan den var hennes kunskaper om hembygdsföreningar små. I dag ser det annorlunda ut.

– Jag tycker att det är viktigt att vi som bor här i Dalsland bevarar den historia som finns. Vi har ett ansvar att göra det, vem ska annars göra det, säger hon.

Hon tycker att Dalsland måste bli mer synligt.

– Vår historia är viktig. Det borde vara fler som jobbar med dessa frågor och allt ideellt arbete som sker borde lyftas fram på ett bättre sätt, säger hon.

I söndags fick den göra det. Historieintresserade fick en heldag då Hembygdsbokens dag arrangerades i Färgelanda.

I nästan 30 år har Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund arrangerat Hembygdsbokens dag. Den har anordnats i olika former och på olika platser. Men genom alla år har syftet varit detsamma.

– Att stimulera lokalhistorien. Förslaget att arrangera en sådan här dag kom från en medlem, och sedan dess, nu snart 30 år sedan, har vi kört på, säger Gudrun Rydberg, styrelseledamot.

Nuförtiden består Hembygdsbokens dag av två delar. Dels en lokalhistorisk konferens, där föreläsare bjuds in för att läsa om ett ämne, dels Speakers corner, där författare från Dalsland bjuds in för att läsa ur eller berätta om nyutgiven litteratur om eller från hembygden.

Cirka 40 personer var anmälda till den lokalhistoriska konferensen.

– Vi är ett förbund som inte gör mycket väsen av oss, men det är en mycket värdefull verksamhet. Historien om hembygden är kitet i en bygd, säger ordförande Gun Förde.

Uppgift att bevara

Hon säger att det är cirka 6 000 personer i Dalsland, cirka 10 procent av landskapets invånare, som är medlemmar i en hembygdsförening. Intresset för hembygdshistoria är stort.

– Dock finns det en oro på riksplanet över svårigheten med att engagera nya medlemmar, och då framför allt yngre. Personligen tror jag att det löser sig. Vårt uppdrag är inte att tänka nytt, det är att bevara och föra vidare kunskapen om vår bygd. Och det gör vi bra, säger Gun Förde.

Vid årets hembygdsdag deltog många författare, som under förra året hade gett ut en bok.

En av dem var Eva Wassén Eriksson från Åmål. Vid Speakers corner berättade hon om sin bok Käre broder Edvard, som släpptes för snart ett år sedan.

Den handlar om skriftväxlingen mellan bröderna Sven-August och Edvard Olsson, mellan åren 1893–1917.

– Edvard var min morfars pappa. Jag har tagit del av breven de skickade till varandra när den ena brodern flyttade till USA och sedan gjort en bok utifrån dem, säger Eva Wassén Eriksson.

Likheter med nutid

Hon menar att det finns många likheter mellan utvandringen från Sverige från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal, och den flyktingström som är i dag.

– Det är samma situation då som nu. Jag beskriver i min bok hur man gick tillväga för att köpa biljett, hur båtresan gick till och vad som väntade när de kom fram.

Boken är hennes första och innan den var hennes kunskaper om hembygdsföreningar små. I dag ser det annorlunda ut.

– Jag tycker att det är viktigt att vi som bor här i Dalsland bevarar den historia som finns. Vi har ett ansvar att göra det, vem ska annars göra det, säger hon.

Hon tycker att Dalsland måste bli mer synligt.

– Vår historia är viktig. Det borde vara fler som jobbar med dessa frågor och allt ideellt arbete som sker borde lyftas fram på ett bättre sätt, säger hon.

Hembygdsbokens dag:

Föreläsare vid den lokalhistoriska konferensen:

Per-Axel Wiktorsson, professor emeritus i nordiska språk, Kaj Janzon, redaktör för det historiska forskningsprojektet Det medeltida Sverige, Gudrum Rydberg, styrelseledamot i Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, Gudrun Nyberg, professor emeritus i medicin och arkitekten Stig Florén från Uddevalla.

Författare vid Speakers corner: Göran Ahlin, Vänersborg, Eva Wassén Eriksson, Åmål, Clary Winberg, Trollhättan, Roland Olsson och Karl-Erik Andersson från Ed, Tommy Löfgren, Steneby, Margareta Larsson och Ingvar Lisius, Mellerud och Roy Ferling, Färgelanda och Gudrun Rydberg, Lilla Edet.

Källa: