2015-12-18 06:00

2015-12-18 07:32

Köra med handbroms

HÖGSÄTER: 50 procent av hjärtinfarktpatienter har symtomen

Obegriplig trötthet. Så förklarar Ulla Fredriksson-Larsson den vetenskapliga termen fatigue. Från att ha arbetet som sjuksköterska i 30 år, har hon nu doktorerat i ämnet.

Ulla Fredriksson-Larsson är 53 år och bor i Tångelanda, utanför Högsäter. Hon har alltid trivts med sitt jobb, men för fyra år sedan drev nyfikenheten henne till nya utmaningar.

– Jag sökte en doktorandtjänst. Jag visste knappt vad det var.

Hon fick tjänsten och 2011 påbörjade hon utmaningen på Sahlgrenska akademin, institution för hälsa och vårdvetenskap, vid Göteborgs universitet.

De kommande fyra åren skulle komma att bli tuffa. De första tio veckorna pendlade hon dagligen från Högsäter till Göteborg. Ytterligare en utmaning var att utbildningen var på engelska.

– Jag kunde absolut inte hantera det engelska språket. Jag var tveksam till tjänsten hela tiden, men jag kände att det inte spelade någon roll hur det gick för jag hade något annat att falla tillbaka på.

Självklart val

Tjänsten gick bland annat ut på att forska inom ett ämne och ganska snart beslutade Ulla sig för att ansluta sig till projektet Fatigue och depression efter hjärtinfarkt.

– Efter att ha jobbat i tio år på hjärtavdelningen i Uddevalla var det ett självklart val för mig. När jag fick höra om fatigue gick det upp ett ljus. Jag hade ju själv pratat med patienter som hade upplevt det, säger hon.

Fatigue är en vetenskaplig term på obegriplig trötthet och är ett av de vanligaste symtomen efter en hjärtinfarkt.

Ingen vet vad det beror på.

– Tröttheten har inget med hur aktiv man har varit och den går inte att vila i kapp. Den tar över livet. En konsekvens av symtomen är att många upplever att de kör med handbromsen på.

Mycket forskning har skett på termen inom cancervården, men inte bland patienter som drabbats av hjärtinfarkt.

Under ett års tid fick alla patienter vid ett västsvenskt sjukhus som drabbats av hjärtinfarkt en förfrågan om att vara med i forskningsprojektet. De som ville fyllde sedan i ett frågeformulär vid olika tidpunkter efter sjukdomstillfället.

– 165 personer ställde upp och jag har också gjort 18 intervjuer, säger Ulla.

Efter fyra år av hårt arbete disputerade Ulla i april i år.

Studierna visade på ett tydligt resultat – varannan person som drabbats av hjärtinfarkt upplever fatigue.

Vet att det fungerar

Det finns i dag inga tydliga behandlingsstrategier för fatigue, så syftet med studien var också att hitta ett instrument för att kunna mäta tröttheten.

– Det finns i dag ett frågeformulär som man med hjälp av kan mäta tröttheten i olika dimensioner. Det har aldrig använts på hjärtinfarktpatienter, men nu vet vi att det fungerar, vilket är betydelsefullt.

I dag, med titeln filosofie doktor i bagaget, ångrar hon inte valet hon gjorde för fyra år sedan.

– Det har varit fantastiskt, men otroligt jobbigt. Jag började helt från grunden så jag är jättenöjd med att jag tog mig hela vägen.

Hon jobbar i dag som lektor på Högskolan Väst i Trollhättan och undervisar i vårdvetenskap. Att forska är något hon vill fortsätta med.

– Vi fick fram sådana resultat som gör att vi känner att vi vill fortsätta. Med hjälp av instrumentet kan vi fånga in dessa patienter tidigare, vilket vi tror är avgörande.

Ulla Fredriksson-Larsson är 53 år och bor i Tångelanda, utanför Högsäter. Hon har alltid trivts med sitt jobb, men för fyra år sedan drev nyfikenheten henne till nya utmaningar.

– Jag sökte en doktorandtjänst. Jag visste knappt vad det var.

Hon fick tjänsten och 2011 påbörjade hon utmaningen på Sahlgrenska akademin, institution för hälsa och vårdvetenskap, vid Göteborgs universitet.

De kommande fyra åren skulle komma att bli tuffa. De första tio veckorna pendlade hon dagligen från Högsäter till Göteborg. Ytterligare en utmaning var att utbildningen var på engelska.

– Jag kunde absolut inte hantera det engelska språket. Jag var tveksam till tjänsten hela tiden, men jag kände att det inte spelade någon roll hur det gick för jag hade något annat att falla tillbaka på.

Självklart val

Tjänsten gick bland annat ut på att forska inom ett ämne och ganska snart beslutade Ulla sig för att ansluta sig till projektet Fatigue och depression efter hjärtinfarkt.

– Efter att ha jobbat i tio år på hjärtavdelningen i Uddevalla var det ett självklart val för mig. När jag fick höra om fatigue gick det upp ett ljus. Jag hade ju själv pratat med patienter som hade upplevt det, säger hon.

Fatigue är en vetenskaplig term på obegriplig trötthet och är ett av de vanligaste symtomen efter en hjärtinfarkt.

Ingen vet vad det beror på.

– Tröttheten har inget med hur aktiv man har varit och den går inte att vila i kapp. Den tar över livet. En konsekvens av symtomen är att många upplever att de kör med handbromsen på.

Mycket forskning har skett på termen inom cancervården, men inte bland patienter som drabbats av hjärtinfarkt.

Under ett års tid fick alla patienter vid ett västsvenskt sjukhus som drabbats av hjärtinfarkt en förfrågan om att vara med i forskningsprojektet. De som ville fyllde sedan i ett frågeformulär vid olika tidpunkter efter sjukdomstillfället.

– 165 personer ställde upp och jag har också gjort 18 intervjuer, säger Ulla.

Efter fyra år av hårt arbete disputerade Ulla i april i år.

Studierna visade på ett tydligt resultat – varannan person som drabbats av hjärtinfarkt upplever fatigue.

Vet att det fungerar

Det finns i dag inga tydliga behandlingsstrategier för fatigue, så syftet med studien var också att hitta ett instrument för att kunna mäta tröttheten.

– Det finns i dag ett frågeformulär som man med hjälp av kan mäta tröttheten i olika dimensioner. Det har aldrig använts på hjärtinfarktpatienter, men nu vet vi att det fungerar, vilket är betydelsefullt.

I dag, med titeln filosofie doktor i bagaget, ångrar hon inte valet hon gjorde för fyra år sedan.

– Det har varit fantastiskt, men otroligt jobbigt. Jag började helt från grunden så jag är jättenöjd med att jag tog mig hela vägen.

Hon jobbar i dag som lektor på Högskolan Väst i Trollhättan och undervisar i vårdvetenskap. Att forska är något hon vill fortsätta med.

– Vi fick fram sådana resultat som gör att vi känner att vi vill fortsätta. Med hjälp av instrumentet kan vi fånga in dessa patienter tidigare, vilket vi tror är avgörande.