2017-10-09 06:00

2017-10-09 06:00

Inga bevis för lokaljournalistisk som medel mot falska nyheter

Replik:

Svar till Edvard Hollertz (NWT 2/10)

På opinionssidorna den 2 oktober kopplar skribenten Edvard Hollertz ihop mottagligheten för desinformation med lokaljournalistikens tillbakagång. Han refererar forskaren och opinionsbildaren Nina Jankowicz som också dragit denna parallell. Hollertz drar slutsatsen att public service-medierna är ett hot mot lokaljournalistiken i Sverige och att kampen mot så kallade falska nyheter då bäst förs med ett ”smalare och mer nyhetsinriktat uppdrag för public service-bolagen”.

Hollertz slutsats delas inte alls av Nina Jankowicz själv. I artikeln som Hollertz hänvisar till skriver hon tydligt att det bästa motmedlet mot falska nyheter snarare är omfattande utbildningsinsatser på alla olika utbildningsnivåer. Det framgår också att idén om ett orsakssamband mellan mindre lokaljournalistik och större benägenhet att tro på desinformation är spekulation då Jankowicz inte presenterar forskning som stöder detta samband. Utbildningens effekter har bättre stöd: hon refererar t ex en stor utbildningssatsning i Ukraina som resulterade i en 29-procentig ökning i vanan att dubbelkolla nyheter. Inte det slutgiltiga måttet på källkritik men en indikator så god som någon.

Det är alltså skolan, snarare än lokalpressen, som är ”den första frontlinjen i informationskriget”. Public service-bolagen skulle mycket väl kunna spela en viktig och utökad roll i Jankowiczs utbildningssatsningar. Det är svårt att se att förmågan att kritiskt granska information skulle öka om man smalnade av det svenska public service-uppdraget. Snarare visar forskning att konsumtion av public service-nyheter leder till ökade och bättre kunskaper om samhället. Flera jämförande studier av olika länder har visat att konsumtion av nyheter från public service-TV har en positiv kunskapseffekt som konsumtion av kommersiella Tv-nyheter saknar.

De lokala medierna fyller definitivt en viktig demokratisk funktion. Men att säga att lokaljournalistik är det bästa medlet mot desinformation och att vi därför måste smalna av public service-uppdraget är att hoppa över flera steg i orsakskedjan utan några vetenskapliga bevis.

Henrik Örnebring

Professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet

Svar direkt: Som professor Henrik Örnebring upplyser om saknas det vetenskapliga bevis för att kunna säga att den lokala journalistiken är det bästa medlet mot desinformation. Men vad betyder det? Örnebring lägger inte fram forskningsresultat som motsäger ett orsakssamband mellan mindre lokaljournalistik och större benägenhet att tro på desinformation. Snarare säger det oss att forskningen ligger efter.

Edvard Hollertz

Svenska Nyhetsbyrån

Svar till Edvard Hollertz (NWT 2/10)

På opinionssidorna den 2 oktober kopplar skribenten Edvard Hollertz ihop mottagligheten för desinformation med lokaljournalistikens tillbakagång. Han refererar forskaren och opinionsbildaren Nina Jankowicz som också dragit denna parallell. Hollertz drar slutsatsen att public service-medierna är ett hot mot lokaljournalistiken i Sverige och att kampen mot så kallade falska nyheter då bäst förs med ett ”smalare och mer nyhetsinriktat uppdrag för public service-bolagen”.

Hollertz slutsats delas inte alls av Nina Jankowicz själv. I artikeln som Hollertz hänvisar till skriver hon tydligt att det bästa motmedlet mot falska nyheter snarare är omfattande utbildningsinsatser på alla olika utbildningsnivåer. Det framgår också att idén om ett orsakssamband mellan mindre lokaljournalistik och större benägenhet att tro på desinformation är spekulation då Jankowicz inte presenterar forskning som stöder detta samband. Utbildningens effekter har bättre stöd: hon refererar t ex en stor utbildningssatsning i Ukraina som resulterade i en 29-procentig ökning i vanan att dubbelkolla nyheter. Inte det slutgiltiga måttet på källkritik men en indikator så god som någon.

Det är alltså skolan, snarare än lokalpressen, som är ”den första frontlinjen i informationskriget”. Public service-bolagen skulle mycket väl kunna spela en viktig och utökad roll i Jankowiczs utbildningssatsningar. Det är svårt att se att förmågan att kritiskt granska information skulle öka om man smalnade av det svenska public service-uppdraget. Snarare visar forskning att konsumtion av public service-nyheter leder till ökade och bättre kunskaper om samhället. Flera jämförande studier av olika länder har visat att konsumtion av nyheter från public service-TV har en positiv kunskapseffekt som konsumtion av kommersiella Tv-nyheter saknar.

De lokala medierna fyller definitivt en viktig demokratisk funktion. Men att säga att lokaljournalistik är det bästa medlet mot desinformation och att vi därför måste smalna av public service-uppdraget är att hoppa över flera steg i orsakskedjan utan några vetenskapliga bevis.

Henrik Örnebring

Professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet

Svar direkt: Som professor Henrik Örnebring upplyser om saknas det vetenskapliga bevis för att kunna säga att den lokala journalistiken är det bästa medlet mot desinformation. Men vad betyder det? Örnebring lägger inte fram forskningsresultat som motsäger ett orsakssamband mellan mindre lokaljournalistik och större benägenhet att tro på desinformation. Snarare säger det oss att forskningen ligger efter.

Edvard Hollertz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.