2017-10-04 06:00

2017-10-04 06:00

Kalle Anka på kräftskiva – intervju med Dan Korn

Intervju: Dan Korn

Vissa tror att en definierad svensk kultur stänger människor ute. Men människor som känner sig stolta och glada över något är mer öppna, säger Dan Korn.

Dan Korn är kulturhistoriker och författare och har skrivit boken Kalle Anka på kräftskiva (2017, Timbro förlag), som handlar om hur svenskar både förnekar och upphöjer den egna kulturen.

Finns det ett egenvärde i att vara medveten om den egna kulturen?

– Ja. Alla människor ställer sig frågan ”vem är jag?”. Alla människor har ett behov av bekräftelse. Alla har vi någon form av identitet och självbild. Det är viktigt att ha en grundläggande positiv självbild för att fungera bra som människa. Identiteten är lite samma sak för individen som för ett kollektiv.

Finns det någon skillnad mellan individens identitet och kollektivets?

– Vi alla känner oss delaktiga i någon form av kollektiv. I gruppen känner vi en solidaritet med varandra som är naturlig och äldre än själva människan. Efter det kommer mer konstruerade former av gemenskaper som religion och nation. Vi utgår från att andra människor i samma nation tycker likadant. Det är en föreställd gemenskap, men inte hittepå bara för det. Vår individuella identitet uppgår i det större. Alla vet vad det innebär att vara svensk, även om man inte delar allt detta. Det handlar om kunskapen om vad som är typiskt för kollektivet man tillhör.

Hur är den svenska kulturen?

– Den svenska kulturen är inte uråldrig och oföränderlig, men det finns sådana inslag. Nytt och gammalt tillsammans utgör den svenska kulturen. Vissa tror att en definierad svensk kultur stänger människor ute. Men människor som känner sig stolta och glada över något är mer öppna.

Finns det en konflikt om vad som är svenskt kultur?

– Det råder ingen konflikt. Sakerna sägs mest av tanklöshet. Till exempel att man inte ska lyfta upp skillnader mellan människor. Men om man inte pratar om skillnaderna kan man ju inte förstå dem.

Hur länge kommer tanklösheten att pågå?

– Det vet jag inte. Det brukar nästan alltid vara så att det pågår en längre tid tills folk inser att de har fel. De överger sina positioner i tystnad. För bara ett par år sedan var det till exempel väldigt mycket tal om strukturell rasism. Väldigt många av personerna som hävdade att det fanns har i tysthet övergett sin ståndpunkt. Det har skett en tydlig förändring på bara ett par år. Men ingen har gått ut och sagt att man hade fel.

Vad är det mest oväntade du kom fram till när du skrev boken?

– En sak jag grunnade över länge är att väldigt mycket av det som är utmärkande för traditionell svensk kultur, till exempel folkdräkter, har inget samband med att folk har levt i isolation. Det är snarare så att man har utsatts för påverkan utifrån. Den enda delen av Dalarna som har varit isolerad, till exempel, är Älvdalen och där har man inte haft någon folkdräkt. Folkdräkten fanns i områden kring Siljan och Falu koppargruva dit det kom många främlingar.

– Det är något viktigt att komma ihåg. Invandring och ett mer mångkulturellt samhälle hotar inte den lokala kulturen. Ju mer vi möter andra människor desto mer medvetna blir vi om vår särart. Vi måste utnyttja den medvetenheten på ett positivt sätt.

Går det att vara kulturlös?

– Det är klart att det inte gör. Det tyska ordet ”kultur” betyder all form av mänsklig aktivitet. Allt sådant där är också en del av kulturen. Högkultur, litteratur och konst, kan människor leva utan, men inte all form av mänsklig aktivitet. Vi behöver ju bara öppna ögonen för att se att kulturen ser olika ut i olika länder. Skillnader inom ett land finns, men är ofta mindre än mellan länder.

Är Sverige unikt i att ha olika syn på om det finns något typiskt svenskt?

– Det finns i andra länder också. Det kallas oikofobi, som betyder fobi för det egna. Svenskar är som alla andra men lite värre. Fobin yttrar sig lite mer i Sverige. World Values Survey visar att Sverige är extremt i många avseenden, inte alls lagom. Till exempel i Stockholm är folk alltid väldigt modemedvetet klädda till skillnad från i andra länder.

Är man medvetet modern i Sverige?

– Modernitet är ju fint i Sverige. Sverige är medskapare i moderniteten. Läkaren och professorn Hans Rosling sade att det finns inget typiskt svenskt, vi är bara i framkant på utvecklingen. Det ligger en del i det, men samtidigt så är alla länder olika. Vi kan vara väldigt moderna och väldig traditionella på samma gång, utan att se det ena eller det andra.

De som hävdar att det inte finns en svensk kultur, menar de att inget annat land heller har en kultur?

– Det är ju det som är så komiskt, de menar inte det. Den socialdemokratiska politikern Mona Sahlin uttryckte för tidskriften Euroturk i mars 2002 ”Jag har ofta fått den frågan men jag kan inte komma på vad svensk kultur är. Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana ’töntiga’ saker.”

– Andra länder har det alltså och vi har det inte och hon är ju inte den enda som säger det. Tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt sa också 2006 efter ett besök i Ronna i Södertälje att ”ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Men det är ju inte sant. Många saker har uppstått i Sverige och gått på export till andra länder. Det som kommer in omformas i den svenska kulturen. Det saknar till exempel fullständig betydelse att Lucia var italienska, eftersom man i Italien inte alls firar det på samma sätt som i Sverige. (SNB)

Agnes Karnatz

Dan Korn är kulturhistoriker och författare och har skrivit boken Kalle Anka på kräftskiva (2017, Timbro förlag), som handlar om hur svenskar både förnekar och upphöjer den egna kulturen.

Finns det ett egenvärde i att vara medveten om den egna kulturen?

– Ja. Alla människor ställer sig frågan ”vem är jag?”. Alla människor har ett behov av bekräftelse. Alla har vi någon form av identitet och självbild. Det är viktigt att ha en grundläggande positiv självbild för att fungera bra som människa. Identiteten är lite samma sak för individen som för ett kollektiv.

Finns det någon skillnad mellan individens identitet och kollektivets?

– Vi alla känner oss delaktiga i någon form av kollektiv. I gruppen känner vi en solidaritet med varandra som är naturlig och äldre än själva människan. Efter det kommer mer konstruerade former av gemenskaper som religion och nation. Vi utgår från att andra människor i samma nation tycker likadant. Det är en föreställd gemenskap, men inte hittepå bara för det. Vår individuella identitet uppgår i det större. Alla vet vad det innebär att vara svensk, även om man inte delar allt detta. Det handlar om kunskapen om vad som är typiskt för kollektivet man tillhör.

Hur är den svenska kulturen?

– Den svenska kulturen är inte uråldrig och oföränderlig, men det finns sådana inslag. Nytt och gammalt tillsammans utgör den svenska kulturen. Vissa tror att en definierad svensk kultur stänger människor ute. Men människor som känner sig stolta och glada över något är mer öppna.

Finns det en konflikt om vad som är svenskt kultur?

– Det råder ingen konflikt. Sakerna sägs mest av tanklöshet. Till exempel att man inte ska lyfta upp skillnader mellan människor. Men om man inte pratar om skillnaderna kan man ju inte förstå dem.

Hur länge kommer tanklösheten att pågå?

– Det vet jag inte. Det brukar nästan alltid vara så att det pågår en längre tid tills folk inser att de har fel. De överger sina positioner i tystnad. För bara ett par år sedan var det till exempel väldigt mycket tal om strukturell rasism. Väldigt många av personerna som hävdade att det fanns har i tysthet övergett sin ståndpunkt. Det har skett en tydlig förändring på bara ett par år. Men ingen har gått ut och sagt att man hade fel.

Vad är det mest oväntade du kom fram till när du skrev boken?

– En sak jag grunnade över länge är att väldigt mycket av det som är utmärkande för traditionell svensk kultur, till exempel folkdräkter, har inget samband med att folk har levt i isolation. Det är snarare så att man har utsatts för påverkan utifrån. Den enda delen av Dalarna som har varit isolerad, till exempel, är Älvdalen och där har man inte haft någon folkdräkt. Folkdräkten fanns i områden kring Siljan och Falu koppargruva dit det kom många främlingar.

– Det är något viktigt att komma ihåg. Invandring och ett mer mångkulturellt samhälle hotar inte den lokala kulturen. Ju mer vi möter andra människor desto mer medvetna blir vi om vår särart. Vi måste utnyttja den medvetenheten på ett positivt sätt.

Går det att vara kulturlös?

– Det är klart att det inte gör. Det tyska ordet ”kultur” betyder all form av mänsklig aktivitet. Allt sådant där är också en del av kulturen. Högkultur, litteratur och konst, kan människor leva utan, men inte all form av mänsklig aktivitet. Vi behöver ju bara öppna ögonen för att se att kulturen ser olika ut i olika länder. Skillnader inom ett land finns, men är ofta mindre än mellan länder.

Är Sverige unikt i att ha olika syn på om det finns något typiskt svenskt?

– Det finns i andra länder också. Det kallas oikofobi, som betyder fobi för det egna. Svenskar är som alla andra men lite värre. Fobin yttrar sig lite mer i Sverige. World Values Survey visar att Sverige är extremt i många avseenden, inte alls lagom. Till exempel i Stockholm är folk alltid väldigt modemedvetet klädda till skillnad från i andra länder.

Är man medvetet modern i Sverige?

– Modernitet är ju fint i Sverige. Sverige är medskapare i moderniteten. Läkaren och professorn Hans Rosling sade att det finns inget typiskt svenskt, vi är bara i framkant på utvecklingen. Det ligger en del i det, men samtidigt så är alla länder olika. Vi kan vara väldigt moderna och väldig traditionella på samma gång, utan att se det ena eller det andra.

De som hävdar att det inte finns en svensk kultur, menar de att inget annat land heller har en kultur?

– Det är ju det som är så komiskt, de menar inte det. Den socialdemokratiska politikern Mona Sahlin uttryckte för tidskriften Euroturk i mars 2002 ”Jag har ofta fått den frågan men jag kan inte komma på vad svensk kultur är. Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana ’töntiga’ saker.”

– Andra länder har det alltså och vi har det inte och hon är ju inte den enda som säger det. Tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt sa också 2006 efter ett besök i Ronna i Södertälje att ”ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Men det är ju inte sant. Många saker har uppstått i Sverige och gått på export till andra länder. Det som kommer in omformas i den svenska kulturen. Det saknar till exempel fullständig betydelse att Lucia var italienska, eftersom man i Italien inte alls firar det på samma sätt som i Sverige. (SNB)

Agnes Karnatz

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.