2017-10-02 06:00

2017-10-02 06:00

Lokal journalistik slår falska nyheter

Signerat:

När de platsbundna perspektiven förloras uppstår ett vakuum och andra nyhetskällor söks, något som utnyttjas för att sprida desinformation, skriver Edvard Hollertz.

En gräsbrand kan spridas snabbt. Men ännu raskare kan så kallade falska nyheter och desinformation spridas. Det sker på sociala medier och via tv-kanaler kontrollerade av främmande makter. Problemet har globalt blivit så stort att det nu talas om propaganda i ett informationskrig. Som en reaktion har det i Washington den senaste månaden diskuterat om de ryska statskontrollerade nyhetsförmedlarna RT och Sputnik bör registreras som utländska agenter.

En annan lösning på problemet som har lyfts fram, såväl i Sverige som andra länder, är ökad kontroll av information på sociala medier. Kloka huvuden slås ihop för att hitta tekniska lösningar och lagstiftning som stoppar propagandan. Det är svårt – staten ska inte avgöra vad som får synas.

Det som dock ingen verkar bry sig om är varför det finns personer som är mottagliga för desinformationen till att börja med. I den internationella upplagan av The New York Times (26/9) sammanlänkar Nina Jankowicz, vid Kennan Institute på Woodrow Wilson Center, personers mottaglighet för desinformation med den lokala journalistikens tillbakagång i USA.

Utan nyheter som kopplar människor till deras kommunfullmäktige eller andra ortsbestämda händelser är folk utelämnade till kioskvältande nyheter om skandaler på storbankerna i New York och fula politiska trick i Washington, menar Jankowicz. Om det saknas seriös rapportering om hur nationella regleringar påverkar lokala företag blir det nättidningarnas mustiga rubriker som utgör måttstock, det öppnar för att tillspetsade generella beskrivningar används för att förklara lokala förändringar. När de platsbundna perspektiven förloras uppstår ett vakuum och andra nyhetskällor söks, något som utnyttjas för att sprida desinformation.

När många – men långt ifrån alla – mediehus har en tuff ekonomisk situation finns det en fara att den lokala bevakningen även i Sverige minskar. Det är lätt att rapporteringen på en del håll blir ytligare, om det finns allt mindre tid och pengar för granskningar.

Att public service-bolagen har en tendens att plocka russinen ur kakan gör inte heller situationen enklare. Tidningarna som står för den mesta lokala bevakningen får se hur jättarna längre upp i nyhetskedjan, Sveriges Radio och Sveriges Television, återger nyheter och tar bort incitament för att betala för den lokala eller regionala morgontidningen. Det skapar en ond cirkel.

Ett smalare och mer nyhetsinriktat uppdrag för public service-bolagen skulle däremot kunna öka konkurrensen och gynna den lokala journalistiken. Likaså bör förståelsen för lokala förhållanden och expertkunskaper värderas upp – en allsidig bevakning kan handla om mer än att två ledarskribenter möts i en studio.

Den lokala journalistiken är den första frontlinjen i informationskriget. Ett bra vapen mot propagandan är den tidning som du håller i din hand eller läser på nätet. Till spridare av desinformation sägs: Ta aldrig strid med någon som köper bläck i tunnor och papper per ton.

Edvard Hollertz

Svenska Nyhetsbyrån

En gräsbrand kan spridas snabbt. Men ännu raskare kan så kallade falska nyheter och desinformation spridas. Det sker på sociala medier och via tv-kanaler kontrollerade av främmande makter. Problemet har globalt blivit så stort att det nu talas om propaganda i ett informationskrig. Som en reaktion har det i Washington den senaste månaden diskuterat om de ryska statskontrollerade nyhetsförmedlarna RT och Sputnik bör registreras som utländska agenter.

En annan lösning på problemet som har lyfts fram, såväl i Sverige som andra länder, är ökad kontroll av information på sociala medier. Kloka huvuden slås ihop för att hitta tekniska lösningar och lagstiftning som stoppar propagandan. Det är svårt – staten ska inte avgöra vad som får synas.

Det som dock ingen verkar bry sig om är varför det finns personer som är mottagliga för desinformationen till att börja med. I den internationella upplagan av The New York Times (26/9) sammanlänkar Nina Jankowicz, vid Kennan Institute på Woodrow Wilson Center, personers mottaglighet för desinformation med den lokala journalistikens tillbakagång i USA.

Utan nyheter som kopplar människor till deras kommunfullmäktige eller andra ortsbestämda händelser är folk utelämnade till kioskvältande nyheter om skandaler på storbankerna i New York och fula politiska trick i Washington, menar Jankowicz. Om det saknas seriös rapportering om hur nationella regleringar påverkar lokala företag blir det nättidningarnas mustiga rubriker som utgör måttstock, det öppnar för att tillspetsade generella beskrivningar används för att förklara lokala förändringar. När de platsbundna perspektiven förloras uppstår ett vakuum och andra nyhetskällor söks, något som utnyttjas för att sprida desinformation.

När många – men långt ifrån alla – mediehus har en tuff ekonomisk situation finns det en fara att den lokala bevakningen även i Sverige minskar. Det är lätt att rapporteringen på en del håll blir ytligare, om det finns allt mindre tid och pengar för granskningar.

Att public service-bolagen har en tendens att plocka russinen ur kakan gör inte heller situationen enklare. Tidningarna som står för den mesta lokala bevakningen får se hur jättarna längre upp i nyhetskedjan, Sveriges Radio och Sveriges Television, återger nyheter och tar bort incitament för att betala för den lokala eller regionala morgontidningen. Det skapar en ond cirkel.

Ett smalare och mer nyhetsinriktat uppdrag för public service-bolagen skulle däremot kunna öka konkurrensen och gynna den lokala journalistiken. Likaså bör förståelsen för lokala förhållanden och expertkunskaper värderas upp – en allsidig bevakning kan handla om mer än att två ledarskribenter möts i en studio.

Den lokala journalistiken är den första frontlinjen i informationskriget. Ett bra vapen mot propagandan är den tidning som du håller i din hand eller läser på nätet. Till spridare av desinformation sägs: Ta aldrig strid med någon som köper bläck i tunnor och papper per ton.

Edvard Hollertz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.