2017-09-09 06:00

2017-09-09 06:00

Samhällsprogrammet inte studieförberedande längre

Signerat:

Att programmet kallas ”studieförberedande” kan vilseleda de högstadieelever som kan tro att de får en lika bra förberedelse för högre studier som på andra program, skriver Inger Enkvist.

Många tror nog att ”studieförberedande” gymnasieprogram är just studieförberedande, men detta kan ifrågasättas, när det gäller det samhällsvetenskapliga programmet, det program som i dag drar till sig flest elever, fler än naturvetenskapligt och långt fler än humanistiskt program.

Vad kan samhällsvetare som journalister, lärare, tjänstemän i kommunal och statlig förvaltning och politiker tänkas behöva för kunskaper och färdigheter? Förslagsvis behöver de djupa kunskaper i svenska språket för att analysera material om samhället och för att uttrycka sig skriftligt och muntligt. Matematik för att förstå ekonomi och kunna läsa statistik. Historia för att få ett djupperspektiv på samhället. Främmande språk för att kunna sätta Sverige i perspektiv. Som allmän förberedelse för universitetsstudier behöver de läsvana, ordförråd och förmåga till uthålligt och målmedvetet studiearbete.

Dagens samhällsvetenskapliga program ger numera inte de här kunskaperna annat i begränsad utsträckning. De nämnda ämnena förekommer men har fått ett delvis annat innehåll. Kurser i svenska, historia, religionskunskap och samhällskunskap innefattar i dag starka inslag av diskussion och presentationsteknik snarare än inlärning av ett visst innehåll. Trots att det rör sig om förberedelse för universitetsstudier lockar programmet inte så få elever som undviker att läsa böcker.

Förutom förändringen i innehåll och omfattning av traditionella universitetsförberedande ämnen, kan man på samhällsvetenskapligt program läsa en rad ämnen som tidigare ansågs kräva en grund av faktakunskaper, färdigheter och mognad. Förutom psykologi och filosofi som fanns tidigare förekommer nu även sociologi, pedagogik, ledarskap, kommunikation, etik och retorik.

Det är svårt att tro att tonåren är den bästa tidpunkten för att studera de här ämnena, samtidigt som de tränger undan den grundläggande intellektuella bas som gavs inom exempelvis svenska, historia, samhällskunskap och matematik. Det är snarast skrämmande om någon skulle lära sig bli effektiv talare utan att först ha en djup förståelse av hur dagens samhälle växt fram.

Innehållet i samhällsvetenskapligt program har stor betydelse för högre utbildning i Sverige. Programmet är populärt, bland annat därför att det anses kräva mindre ansträngning än naturvetenskapligt program, och med betyg från samhällsvetarprogrammet kan elever söka till alla högskoleutbildningar som inte specifikt kräver naturvetenskapliga förkunskaper.

Vi talar alltså inte bara om vilka kunskaper som universitetens program i samhällskunskap och humaniora kan bygga på utan också om vad exempelvis sjuksköterskor och grundskollärare ska ha för bas. Att programmet kallas ”studieförberedande” kan vilseleda de högstadieelever som kan tro att de får en lika bra förberedelse för högre studier som på andra program.

Kort sagt krävs det en kraftig översyn av programmet, och annars borde programmet inte ge automatisk behörighet för högre studier. (SNB)

Inger Enkvist

Professor i spanska vid Lunds universitet

Många tror nog att ”studieförberedande” gymnasieprogram är just studieförberedande, men detta kan ifrågasättas, när det gäller det samhällsvetenskapliga programmet, det program som i dag drar till sig flest elever, fler än naturvetenskapligt och långt fler än humanistiskt program.

Vad kan samhällsvetare som journalister, lärare, tjänstemän i kommunal och statlig förvaltning och politiker tänkas behöva för kunskaper och färdigheter? Förslagsvis behöver de djupa kunskaper i svenska språket för att analysera material om samhället och för att uttrycka sig skriftligt och muntligt. Matematik för att förstå ekonomi och kunna läsa statistik. Historia för att få ett djupperspektiv på samhället. Främmande språk för att kunna sätta Sverige i perspektiv. Som allmän förberedelse för universitetsstudier behöver de läsvana, ordförråd och förmåga till uthålligt och målmedvetet studiearbete.

Dagens samhällsvetenskapliga program ger numera inte de här kunskaperna annat i begränsad utsträckning. De nämnda ämnena förekommer men har fått ett delvis annat innehåll. Kurser i svenska, historia, religionskunskap och samhällskunskap innefattar i dag starka inslag av diskussion och presentationsteknik snarare än inlärning av ett visst innehåll. Trots att det rör sig om förberedelse för universitetsstudier lockar programmet inte så få elever som undviker att läsa böcker.

Förutom förändringen i innehåll och omfattning av traditionella universitetsförberedande ämnen, kan man på samhällsvetenskapligt program läsa en rad ämnen som tidigare ansågs kräva en grund av faktakunskaper, färdigheter och mognad. Förutom psykologi och filosofi som fanns tidigare förekommer nu även sociologi, pedagogik, ledarskap, kommunikation, etik och retorik.

Det är svårt att tro att tonåren är den bästa tidpunkten för att studera de här ämnena, samtidigt som de tränger undan den grundläggande intellektuella bas som gavs inom exempelvis svenska, historia, samhällskunskap och matematik. Det är snarast skrämmande om någon skulle lära sig bli effektiv talare utan att först ha en djup förståelse av hur dagens samhälle växt fram.

Innehållet i samhällsvetenskapligt program har stor betydelse för högre utbildning i Sverige. Programmet är populärt, bland annat därför att det anses kräva mindre ansträngning än naturvetenskapligt program, och med betyg från samhällsvetarprogrammet kan elever söka till alla högskoleutbildningar som inte specifikt kräver naturvetenskapliga förkunskaper.

Vi talar alltså inte bara om vilka kunskaper som universitetens program i samhällskunskap och humaniora kan bygga på utan också om vad exempelvis sjuksköterskor och grundskollärare ska ha för bas. Att programmet kallas ”studieförberedande” kan vilseleda de högstadieelever som kan tro att de får en lika bra förberedelse för högre studier som på andra program.

Kort sagt krävs det en kraftig översyn av programmet, och annars borde programmet inte ge automatisk behörighet för högre studier. (SNB)

Inger Enkvist

Professor i spanska vid Lunds universitet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.