2017-03-21 06:00

2017-03-21 06:00

Ökad likvärdighet vid antagningen till universitet och högskolor

Replik:

Utbildning. Poängen med ny meritvärdering är just att uppnå så likvärdiga villkor som möjligt för alla sökande till svensk högskola, skriver Ulf Melin.

Svar till Agnes Karnatz (NWT 10/3)

Agnes Karnatz skriver under Signerat den 10 mars att ålänningar gynnas vid antagning till svensk högskola jämfört med finländare med svenska som modersmål. Det stämmer inte. Den som är behörig i Finland har grundläggande behörighet till svensk högskola om de har svenska som modersmål på gymnasiet. Eller om de har finska som modersmål och har läst svenska i tre år i finskspråkigt gymnasium.

Karnatz beklagar att Universitets- och högskolerådets (UHR) styrelse ändrat meritvärderingen av utländska gymnasiebetyg och kräver att ”systemet för betygskonvertering ändras så att det blir rättvisande”. Men poängen med ny meritvärdering är just att uppnå så likvärdiga villkor som möjligt för alla sökande till svensk högskola – oavsett om de har svenska eller utländska meriter.

Utan ändrade regler skulle sökande med svensk gymnasieexamen i höst missgynnas vid antagning till utbildningar med hög konkurrens. Det blir då svårare för svenska gymnasiestudenter att nå höga betyg i den nya sexgradiga A–F-skalan jämfört med den tidigare fyrgradiga MVG-IG-skalan.

Hittills tyder allt på att de nya föreskrifterna bör leda till bättre balans vid antagning till svensk högskola.

• Beslutet byggde på en noggrann matematisk jämförelse som UHR gjorde utifrån betygsstatistik från bland andra Skolverket och 27 länder.

• Det finns inga tecken på betygsinflation i den nya svenska gymnasieskolan. UHR bevakar utvecklingen och kommer att justera skalorna vid behov.

• UHR:s trendrapport om antagning till högskolan våren 2017 gör det mycket sannolikt att de nya reglerna kommer att få avsedd effekt.

Lägre meritvärdering innebär inte minskade chanser till antagning. Lägre poäng kan räcka längre än tidigare, när färre svenska gymnasister får toppbetyg. De nya föreskrifterna ska behandla alla sökande lika och ge likvärdiga förutsättningar vid antagning och urval. UHR följer betygsutvecklingen och ser till att balansen består mellan dessa grupper av sökande.

Ulf Melin

Generaldirektör Universitets- och högskolerådet

Svar direkt: Lernefalk har helt rätt i så måtto att antagningssystemet för finländska studenter ser ut som han beskriver. Ledaren skrevs i just den delen i missförstånd. Lernefalk ger dock en väl rosenskimrande bild av det nya meritvärderingssystemet som inte synes ha täckning i verkligheten. Systemet bygger på en väsentlig övervärdering av svenska betyg vilket drabbar såväl finländska studenter som svenska studenter på IB-program vars prestationer undervärderas.

IB-programmet har ett internationellt standardiserat betygssystem som kan ge upp till 45 poäng. I USA innebär en IB-examen att man får hoppa över kurser och ibland hela läsår när man pluggar vidare. Enligt det nya meritvärderingssystemet motsvarar 44 av dessa poäng 20.0 i det svenska systemet. I Storbritannien gäller att alla rätt på studentskrivningen motsvarar 31 IB-poäng. Det visar bortom all önskvärd tydlighet på hur svenska betyg övervärderas i det nya meritvärderingssystemet.

Agnes Karnatz

Svenska Nyhetsbyrån

Svar till Agnes Karnatz (NWT 10/3)

Agnes Karnatz skriver under Signerat den 10 mars att ålänningar gynnas vid antagning till svensk högskola jämfört med finländare med svenska som modersmål. Det stämmer inte. Den som är behörig i Finland har grundläggande behörighet till svensk högskola om de har svenska som modersmål på gymnasiet. Eller om de har finska som modersmål och har läst svenska i tre år i finskspråkigt gymnasium.

Karnatz beklagar att Universitets- och högskolerådets (UHR) styrelse ändrat meritvärderingen av utländska gymnasiebetyg och kräver att ”systemet för betygskonvertering ändras så att det blir rättvisande”. Men poängen med ny meritvärdering är just att uppnå så likvärdiga villkor som möjligt för alla sökande till svensk högskola – oavsett om de har svenska eller utländska meriter.

Utan ändrade regler skulle sökande med svensk gymnasieexamen i höst missgynnas vid antagning till utbildningar med hög konkurrens. Det blir då svårare för svenska gymnasiestudenter att nå höga betyg i den nya sexgradiga A–F-skalan jämfört med den tidigare fyrgradiga MVG-IG-skalan.

Hittills tyder allt på att de nya föreskrifterna bör leda till bättre balans vid antagning till svensk högskola.

• Beslutet byggde på en noggrann matematisk jämförelse som UHR gjorde utifrån betygsstatistik från bland andra Skolverket och 27 länder.

• Det finns inga tecken på betygsinflation i den nya svenska gymnasieskolan. UHR bevakar utvecklingen och kommer att justera skalorna vid behov.

• UHR:s trendrapport om antagning till högskolan våren 2017 gör det mycket sannolikt att de nya reglerna kommer att få avsedd effekt.

Lägre meritvärdering innebär inte minskade chanser till antagning. Lägre poäng kan räcka längre än tidigare, när färre svenska gymnasister får toppbetyg. De nya föreskrifterna ska behandla alla sökande lika och ge likvärdiga förutsättningar vid antagning och urval. UHR följer betygsutvecklingen och ser till att balansen består mellan dessa grupper av sökande.

Ulf Melin

Generaldirektör Universitets- och högskolerådet

Svar direkt: Lernefalk har helt rätt i så måtto att antagningssystemet för finländska studenter ser ut som han beskriver. Ledaren skrevs i just den delen i missförstånd. Lernefalk ger dock en väl rosenskimrande bild av det nya meritvärderingssystemet som inte synes ha täckning i verkligheten. Systemet bygger på en väsentlig övervärdering av svenska betyg vilket drabbar såväl finländska studenter som svenska studenter på IB-program vars prestationer undervärderas.

IB-programmet har ett internationellt standardiserat betygssystem som kan ge upp till 45 poäng. I USA innebär en IB-examen att man får hoppa över kurser och ibland hela läsår när man pluggar vidare. Enligt det nya meritvärderingssystemet motsvarar 44 av dessa poäng 20.0 i det svenska systemet. I Storbritannien gäller att alla rätt på studentskrivningen motsvarar 31 IB-poäng. Det visar bortom all önskvärd tydlighet på hur svenska betyg övervärderas i det nya meritvärderingssystemet.

Agnes Karnatz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.