2016-12-27 06:00

2016-12-27 06:00

Regeringen är vägfientlig

Intervju: Jessica Rosencrantz

Tittar man på regeringens samlade infrastrukturpolitik tycker vi det är fel att man driver en vägfientlig politik, säger Jessica Rosencrantz.

För en tid sedan presenterades en ny infrastrukturproposition som enligt regeringen innehåller stora satsningar, inte minst på järnvägsunderhåll. Riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz, vice ordförande i riksdagens trafikutskott och trafikpolitisk talesperson för Moderaterna, är dock kritisk till flera delar av regeringens politik.

Vad anser du om förslagen?

– Jag tycker att det är bra att regeringen väljer att satsa stort på järnvägsunderhåll. Däremot ser jag att man underinvesterar på vägsidan. Man ökar anslagen, men ytterst lite. Tittar man på regeringens samlade infrastrukturpolitik tycker vi det är fel att man driver en vägfientlig politik. Det handlar om för lite vägunderhåll, införandet av en lastbilsskatt, eller kilometerskatt som den kallas, höjda bensin- och dieselskatter, att man inte på allvar underlättar för tyngre lastbilar, så som Finland har gjort och den svenska skogsnäringen skulle behöva.

Vad är ditt svar till de som oroas över hur en kilometerskatt kan slå?

– Jag tror att de har anledning att oroa sig. Utredningen i frågan talar om en kostnad på omkring 26 kronor milen. Det skulle slå extremt hårt mot alla lastbilstransporter, vilket kan ge högre priser i matbutiken. Det skulle även slå hårt mot de svenska åkerierna och jobben. Vi kommer göra allt vad vi kan för att driva på opinionsmässigt för att det här inte ska bli verklighet.

Du ansvarade inte för infrastrukturfrågorna under alliansregeringen, men om du ska se tillbaka: Vad borde ha gjorts tidigare?

– Jag tror att historiskt, oavsett regeringens färg, har man inte satsat tillräckligt på underhåll. Vi har en eftersatt järnväg som flera olika regeringar har försummat. Alliansregeringen ändrade på det genom att dubblera anslagen till järnvägen. Det skiftet måste hålla i sig i svensk infrastrukturpolitik.

– Vad Trafikverket nu framhåller är att om vi inte aktar oss så kan vi på sikt få en sådan situation på vägsidan som vi har med järnvägen. Ett budskap till oss politiker har varit ”passa er, det behövs mer till järnvägen, men tro inte att ni kan ta det från vägen – för då gör ni om samma misstag”. Men det är ju det regeringen möjligen är på väg att göra.

En annan viktig fråga regionalt är flyget. Är sista ordet sagt om Bromma flygplats?

– Nej, det är det väl inte. Jag upplever att det fortfarande finns en politisk konflikt där den uppenbara agendan från åtminstone ett av de två regeringspartierna är att stänga Bromma, utan en lämplig lösning på hur vi ska kunna se till att människor kan flyga till och från Stockholm.

– Dessutom finns en annan pågående fråga om de regionala flygplatsernas överlevnad. Det finns en risk att EU stryper möjligheterna att finansiera flygplatser runt om i Sverige med offentliga medel, med hänvisning till otillåten konkurrens. Om det blir verklighet kan det innebära att många flygplatser får lägga ner.

Vad görs för att de regionala flygplatserna ska kunna vara kvar?

– I den här frågan vet jag inte exakt vad regeringen gör. Men jag är orolig i en tid där man har sagt sig vilja stänga Bromma flygplats, införa en flygskatt och dessutom säger att målet med en flygskatt är att man vill att folk ska flyga mindre. Vi kommer att driva på både i trafikutskottet och i andra sammanhang för att vi ska ha ett brett utbud av flygplatser. För oss i Sverige är det en överlevnadsfråga att kunna flyga mellan olika platser i landet.

Vad tänker du om den planerade satsningen på höghastighetståg?

– Om järnvägsunderhållet har vi ingen konflikt när det gäller nivåer, men vi har en konflikt när det gäller prioriteringar på investeringssidan. Vad man gör just nu från regeringens sida är att man bygger luftslott. Man pratar om höghastighetståg för 230 miljarder kronor som man inte har pengar för. Vad är det som inte kan underhållas och byggas i vår befintliga järnväg, om vi lägger alla våra resurser på det här politiska prestigeprojektet?

– Sedan är det bara att inse att Sverige är ett väldigt glesbefolkat land. Vi är inte Kina eller Japan, höghastighetståg fyller inte samma funktion här. Det vi behöver är vanliga hederliga tåg som kommer och går i tid.

Höghastighetstågen fanns ju med som en satsning från er inför valet 2014. Hur kommer det sig att ni har svängt?

– Vi har fått så mycket mer fakta på bordet sedan det vi kallade Sverigebygget lanserades. Kostnaderna var höga redan då, men har blivit ännu högre sedan dess. Då tror jag att det är viktigt att vi vågar dra i bromsen, även om vi en gång i tiden ville utreda detta. (SNB)

Amelie Langby

För en tid sedan presenterades en ny infrastrukturproposition som enligt regeringen innehåller stora satsningar, inte minst på järnvägsunderhåll. Riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz, vice ordförande i riksdagens trafikutskott och trafikpolitisk talesperson för Moderaterna, är dock kritisk till flera delar av regeringens politik.

Vad anser du om förslagen?

– Jag tycker att det är bra att regeringen väljer att satsa stort på järnvägsunderhåll. Däremot ser jag att man underinvesterar på vägsidan. Man ökar anslagen, men ytterst lite. Tittar man på regeringens samlade infrastrukturpolitik tycker vi det är fel att man driver en vägfientlig politik. Det handlar om för lite vägunderhåll, införandet av en lastbilsskatt, eller kilometerskatt som den kallas, höjda bensin- och dieselskatter, att man inte på allvar underlättar för tyngre lastbilar, så som Finland har gjort och den svenska skogsnäringen skulle behöva.

Vad är ditt svar till de som oroas över hur en kilometerskatt kan slå?

– Jag tror att de har anledning att oroa sig. Utredningen i frågan talar om en kostnad på omkring 26 kronor milen. Det skulle slå extremt hårt mot alla lastbilstransporter, vilket kan ge högre priser i matbutiken. Det skulle även slå hårt mot de svenska åkerierna och jobben. Vi kommer göra allt vad vi kan för att driva på opinionsmässigt för att det här inte ska bli verklighet.

Du ansvarade inte för infrastrukturfrågorna under alliansregeringen, men om du ska se tillbaka: Vad borde ha gjorts tidigare?

– Jag tror att historiskt, oavsett regeringens färg, har man inte satsat tillräckligt på underhåll. Vi har en eftersatt järnväg som flera olika regeringar har försummat. Alliansregeringen ändrade på det genom att dubblera anslagen till järnvägen. Det skiftet måste hålla i sig i svensk infrastrukturpolitik.

– Vad Trafikverket nu framhåller är att om vi inte aktar oss så kan vi på sikt få en sådan situation på vägsidan som vi har med järnvägen. Ett budskap till oss politiker har varit ”passa er, det behövs mer till järnvägen, men tro inte att ni kan ta det från vägen – för då gör ni om samma misstag”. Men det är ju det regeringen möjligen är på väg att göra.

En annan viktig fråga regionalt är flyget. Är sista ordet sagt om Bromma flygplats?

– Nej, det är det väl inte. Jag upplever att det fortfarande finns en politisk konflikt där den uppenbara agendan från åtminstone ett av de två regeringspartierna är att stänga Bromma, utan en lämplig lösning på hur vi ska kunna se till att människor kan flyga till och från Stockholm.

– Dessutom finns en annan pågående fråga om de regionala flygplatsernas överlevnad. Det finns en risk att EU stryper möjligheterna att finansiera flygplatser runt om i Sverige med offentliga medel, med hänvisning till otillåten konkurrens. Om det blir verklighet kan det innebära att många flygplatser får lägga ner.

Vad görs för att de regionala flygplatserna ska kunna vara kvar?

– I den här frågan vet jag inte exakt vad regeringen gör. Men jag är orolig i en tid där man har sagt sig vilja stänga Bromma flygplats, införa en flygskatt och dessutom säger att målet med en flygskatt är att man vill att folk ska flyga mindre. Vi kommer att driva på både i trafikutskottet och i andra sammanhang för att vi ska ha ett brett utbud av flygplatser. För oss i Sverige är det en överlevnadsfråga att kunna flyga mellan olika platser i landet.

Vad tänker du om den planerade satsningen på höghastighetståg?

– Om järnvägsunderhållet har vi ingen konflikt när det gäller nivåer, men vi har en konflikt när det gäller prioriteringar på investeringssidan. Vad man gör just nu från regeringens sida är att man bygger luftslott. Man pratar om höghastighetståg för 230 miljarder kronor som man inte har pengar för. Vad är det som inte kan underhållas och byggas i vår befintliga järnväg, om vi lägger alla våra resurser på det här politiska prestigeprojektet?

– Sedan är det bara att inse att Sverige är ett väldigt glesbefolkat land. Vi är inte Kina eller Japan, höghastighetståg fyller inte samma funktion här. Det vi behöver är vanliga hederliga tåg som kommer och går i tid.

Höghastighetstågen fanns ju med som en satsning från er inför valet 2014. Hur kommer det sig att ni har svängt?

– Vi har fått så mycket mer fakta på bordet sedan det vi kallade Sverigebygget lanserades. Kostnaderna var höga redan då, men har blivit ännu högre sedan dess. Då tror jag att det är viktigt att vi vågar dra i bromsen, även om vi en gång i tiden ville utreda detta. (SNB)

Amelie Langby

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.