2016-07-28 06:00

2016-07-28 06:00

Att svära i ekokyrkan

Signerat:

Enligt en ny rapport från Livsmedelsverket går det inte att hävda att ekologiskt är att föredra framför konventionell odling, skriver Naomi Abramowicz.

Mat verkar ha blivit en sjätte världsreligion. Precis som inom andra religioner finns det gott om falangstrider och förgreningar. Och samtliga är övertygade om att deras tro är den enda rätta. LCHF-fantaster dyrkar det goda fettet. De som tillber stenåldersdieten predikar om kolhydraters ondska.

Den tro som verkar sprida sig snabbast är ekoreligionen. Förra året ökade försäljningen av ekologisk mat i Sverige med 39 procent. Sverige är ett av de länder i världen där man äter mest ekomat. Läran om eko har även nått offentlig verksamhet där den verkar ha anammats helt okritiskt. Där upprepas eko-anhängarnas trossats: Ekologiskt är bättre för miljön och har mindre klimatpåverkan. Inom offentlig sektor ska åtminstone 25 procent av maten vara ekologisk.

Flera svenska kommuner har ännu mer ambitiösa mål. I Växjö ska 80 procent av maten vara ekologisk och/eller närproducerad år 2020. Av maten som serveras i Göteborgs stads regi ska minst 40 procent vara ekologisk. I Vellinge kommun är det åtminstone 50 procent som gäller.

Många skickar ut glada pressmeddelanden om att kommun X numera gör mer än någonsin för miljön och klimatet. Drömmen är att hamna i topp på Ekomatslistan, där svenska kommuner rangordnas efter vilka som köper mest ekologiskt.

Men är ekologiskt odlad mat verkligen bättre för miljön och klimatet än den som kommer från konventionellt jordbruk? Vad människor gör med sina egna pengar är deras ensak. Men när skattepengar är involverade bör fakta och vetenskap gå före tro – inte minst då ekologiskt kostar åtminstone 25-30 procent mer än ”vanlig” mat.

Under de senaste åren har en rad svenska forskare försökt att påtala att ekologiskt inte lever upp till hajpen. Nu tycks de få stöd från Livsmedelsverket. Enligt en ny rapport från myndigheten går det inte att hävda att ekologiskt är att föredra framför konventionell odling. Eko är exempelvis inte bättre när det gäller klimatpåverkan. Ekologiskt har vissa positiva effekter, bland annat gynnar den biologisk mångfald i större utsträckning. Men rapporten visar att det inte går att säga vilken typ av odling som är bäst ur miljöhänseende, utan båda har för- och nackdelar.

Forskarna Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi, och Jens Sundström, docent i växtfysiologi, anser att efter Livsmedelsverkets slutsatser är det dags att avveckla subventionerna till det ekologiska jordbruket och för Sveriges kommuner att ta en funderare på hur de spenderar sina resurser (DN 17/7) .

Och svenska kommuner har all anledning att omvärdera sin inställning till ekologiskt. Är det verkligen försvarbart att punga ut mer pengar på ekologisk mat trots att det inte nödvändigtvis är bättre för miljön? Sveriges kommuner har gott om andra utgiftsområden som är i behov av tillskott.

Det behövs en separation mellan stat och kyrka. Staten och eko-kyrkan, det vill säga.

Naomi Abramowicz

Svenska Nyhetsbyrån

Mat verkar ha blivit en sjätte världsreligion. Precis som inom andra religioner finns det gott om falangstrider och förgreningar. Och samtliga är övertygade om att deras tro är den enda rätta. LCHF-fantaster dyrkar det goda fettet. De som tillber stenåldersdieten predikar om kolhydraters ondska.

Den tro som verkar sprida sig snabbast är ekoreligionen. Förra året ökade försäljningen av ekologisk mat i Sverige med 39 procent. Sverige är ett av de länder i världen där man äter mest ekomat. Läran om eko har även nått offentlig verksamhet där den verkar ha anammats helt okritiskt. Där upprepas eko-anhängarnas trossats: Ekologiskt är bättre för miljön och har mindre klimatpåverkan. Inom offentlig sektor ska åtminstone 25 procent av maten vara ekologisk.

Flera svenska kommuner har ännu mer ambitiösa mål. I Växjö ska 80 procent av maten vara ekologisk och/eller närproducerad år 2020. Av maten som serveras i Göteborgs stads regi ska minst 40 procent vara ekologisk. I Vellinge kommun är det åtminstone 50 procent som gäller.

Många skickar ut glada pressmeddelanden om att kommun X numera gör mer än någonsin för miljön och klimatet. Drömmen är att hamna i topp på Ekomatslistan, där svenska kommuner rangordnas efter vilka som köper mest ekologiskt.

Men är ekologiskt odlad mat verkligen bättre för miljön och klimatet än den som kommer från konventionellt jordbruk? Vad människor gör med sina egna pengar är deras ensak. Men när skattepengar är involverade bör fakta och vetenskap gå före tro – inte minst då ekologiskt kostar åtminstone 25-30 procent mer än ”vanlig” mat.

Under de senaste åren har en rad svenska forskare försökt att påtala att ekologiskt inte lever upp till hajpen. Nu tycks de få stöd från Livsmedelsverket. Enligt en ny rapport från myndigheten går det inte att hävda att ekologiskt är att föredra framför konventionell odling. Eko är exempelvis inte bättre när det gäller klimatpåverkan. Ekologiskt har vissa positiva effekter, bland annat gynnar den biologisk mångfald i större utsträckning. Men rapporten visar att det inte går att säga vilken typ av odling som är bäst ur miljöhänseende, utan båda har för- och nackdelar.

Forskarna Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi, och Jens Sundström, docent i växtfysiologi, anser att efter Livsmedelsverkets slutsatser är det dags att avveckla subventionerna till det ekologiska jordbruket och för Sveriges kommuner att ta en funderare på hur de spenderar sina resurser (DN 17/7) .

Och svenska kommuner har all anledning att omvärdera sin inställning till ekologiskt. Är det verkligen försvarbart att punga ut mer pengar på ekologisk mat trots att det inte nödvändigtvis är bättre för miljön? Sveriges kommuner har gott om andra utgiftsområden som är i behov av tillskott.

Det behövs en separation mellan stat och kyrka. Staten och eko-kyrkan, det vill säga.

Naomi Abramowicz

Svenska Nyhetsbyrån