2016-07-15 06:00

2016-07-15 06:00

Spretigt och grova förenklingar

Replik: Islamism

Islam är den religion i världen som mest betonar vikten av rättvisa och medmänsklighet, och muslimer förväntas även tillämpa dessa principer i mötet med fienden, skriver Kashif Virk.

Svar till Anders W Edwardsson (NWT 2/7)

Jag blev mycket förvånad när jag läste Anders W Edwardssons spretiga krönika den 2 juli om islamism. Att en akademiker uttalar sig om en religion på detta sätt är överraskande. Dock är invändningarna mot islam inte nya utan som en imam som deltar i den offentliga debatten möts jag ofta av dessa frågeställningar.

Just det faktum visar på att islam, likt Edwardsson påstår, inte alls kritiseras sällan. Varje dag skrivs och diskuteras det om islam i både etablerade och sociala medier. Jag själv startade för en tid sedan en tråd på Flashback (https://www.flashback.org/t2589441) som närmast bombarderades med kritiska frågor. Jag tror det finns ytterst få islamkritiker i Sverige som låter sig tystats av ”muslimer (som) är ty beredda att begå brott och t o m döda för sin tro”.

Edwardssons beskrivning av ”ickemuslimsk” terrorism är undermålig och visar på bristande insikt. Att därtill ha detta som grund för att påvisa att det motsatta gäller när det handlar om islam, är mycket ohederligt. Här blandas vilt mellan begreppen islam, religion och politik. I Koranen står det att terror är värre än dråp (2:191), och den första muslimska staden Medina var i själva verket en sekulär stad med religions- och åsiktsfrihet. Profeten Muhammad (frid vare med honom) var tydlig med att framhäva att alla har rätt att utöva och följa sin egen religion, och att ingen tro ska påtvingas någon annan. Det var därför många under denna tid både accepterade och lämnade islam, utan några rättsliga konsekvenser.

Att sedan påstå att Profeten förklarade religion och politik vara samma sak, och att diverse politiska medel användes för att sprida islam, är inget annat än att upprepa de invändningar som kristna gjort mot islam under alla tider. Det passar sig inte för en samtida akademiker att blint upprepa dem. Vet Edwardsson inte om att Jesus (frid vare med honom) själv på ett ställe i NT uppmanar sina anhängare till att köpa svärd (Lukas 22:36), och att detta av kritiker kan uppfattas som att han i själva verket uppmanar till våld i religionens namn?

Varje religion har i sin begynnelse haft en förföljd minoritet som anhängare. Det vore ologiskt om de sedan lärt sina anhängare att förtrycka andra när de väl får möjligheten. Islam är den religion i världen som mest betonar vikten av rättvisa och medmänsklighet, och muslimer förväntas även tillämpa dessa principer i mötet med fienden (5:2, 5:8). Läser man om islams tidiga historia så kan man enkelt förstå att det var först efter åratals av förföljelser som muslimerna gavs tillåtelse till självförsvar. Att kalla detta självförsvar för ett politiskt spel är en grov förenkling av en komplicerad verklighet.

Kashif Virk

Imam, Bait-ul-Aafiyyat-moskén, Stockholm

Svar direkt: Kashif Virks text bevisar min tes om att islam inte får utstå samma kritik som andra religioner. Jag skall här replikera på några av hans invändningar.

Att historisk och statsvetenskaplig kritik riktas mot en religion tycker han är konstigt. Det är dock sådan kritik som i århundraden riktats mot kyrkan och dämpat kristnas tro så att ytterst få i dag begår våld i Guds namn, medan hela 25 procent av världens muslimer ännu inte helt tar avstånd från religiöst våld.

Samtidigt som Virk tycker det är konstigt att islam kritiseras, tycker han att det är OK att imamer deltar i samhällsdebatten (vilket det givetvis är). Han speglar här en arkaisk tradition där religioner hade makt att uttala sig om politik, men aldrig själva tog kritik.

Virk urskiljer vidare Koranverser som tar avstånd från våld. Och sådana finns! De är dock bara exempel på samma selektiva bevisföring som hans eget exempel om Jesus och svärdet. I islams heliga skrifter råder ty ingen brist på motsatsen och många använder som bekant Koranen för att aktivt försvara t ex terrorism.

Slutligen förnekar Virk att islamister anser politik och religion vara samma sak, beskriver islamiska angrepp på kristna och andra genom historien som ”självförsvar” och anser det ”ologiskt” att muslimer skulle förtrycka andra religioner. Med det synsättet kan det lutherska enväldet i Sverige på 1600-talet förnekas, 30-åriga kriget ses som ett rent försvarskrig mot katoliker och även kristna påstås inkapabla begå fel i religionens namn.

Jag överlåter åt läsaren att överväga riktigheten i den analysen.

Anders Edwardsson

Fil lic i statskunskap vid Catholic University of America i Washington DC

Svar till Anders W Edwardsson (NWT 2/7)

Jag blev mycket förvånad när jag läste Anders W Edwardssons spretiga krönika den 2 juli om islamism. Att en akademiker uttalar sig om en religion på detta sätt är överraskande. Dock är invändningarna mot islam inte nya utan som en imam som deltar i den offentliga debatten möts jag ofta av dessa frågeställningar.

Just det faktum visar på att islam, likt Edwardsson påstår, inte alls kritiseras sällan. Varje dag skrivs och diskuteras det om islam i både etablerade och sociala medier. Jag själv startade för en tid sedan en tråd på Flashback (https://www.flashback.org/t2589441) som närmast bombarderades med kritiska frågor. Jag tror det finns ytterst få islamkritiker i Sverige som låter sig tystats av ”muslimer (som) är ty beredda att begå brott och t o m döda för sin tro”.

Edwardssons beskrivning av ”ickemuslimsk” terrorism är undermålig och visar på bristande insikt. Att därtill ha detta som grund för att påvisa att det motsatta gäller när det handlar om islam, är mycket ohederligt. Här blandas vilt mellan begreppen islam, religion och politik. I Koranen står det att terror är värre än dråp (2:191), och den första muslimska staden Medina var i själva verket en sekulär stad med religions- och åsiktsfrihet. Profeten Muhammad (frid vare med honom) var tydlig med att framhäva att alla har rätt att utöva och följa sin egen religion, och att ingen tro ska påtvingas någon annan. Det var därför många under denna tid både accepterade och lämnade islam, utan några rättsliga konsekvenser.

Att sedan påstå att Profeten förklarade religion och politik vara samma sak, och att diverse politiska medel användes för att sprida islam, är inget annat än att upprepa de invändningar som kristna gjort mot islam under alla tider. Det passar sig inte för en samtida akademiker att blint upprepa dem. Vet Edwardsson inte om att Jesus (frid vare med honom) själv på ett ställe i NT uppmanar sina anhängare till att köpa svärd (Lukas 22:36), och att detta av kritiker kan uppfattas som att han i själva verket uppmanar till våld i religionens namn?

Varje religion har i sin begynnelse haft en förföljd minoritet som anhängare. Det vore ologiskt om de sedan lärt sina anhängare att förtrycka andra när de väl får möjligheten. Islam är den religion i världen som mest betonar vikten av rättvisa och medmänsklighet, och muslimer förväntas även tillämpa dessa principer i mötet med fienden (5:2, 5:8). Läser man om islams tidiga historia så kan man enkelt förstå att det var först efter åratals av förföljelser som muslimerna gavs tillåtelse till självförsvar. Att kalla detta självförsvar för ett politiskt spel är en grov förenkling av en komplicerad verklighet.

Kashif Virk

Imam, Bait-ul-Aafiyyat-moskén, Stockholm

Svar direkt: Kashif Virks text bevisar min tes om att islam inte får utstå samma kritik som andra religioner. Jag skall här replikera på några av hans invändningar.

Att historisk och statsvetenskaplig kritik riktas mot en religion tycker han är konstigt. Det är dock sådan kritik som i århundraden riktats mot kyrkan och dämpat kristnas tro så att ytterst få i dag begår våld i Guds namn, medan hela 25 procent av världens muslimer ännu inte helt tar avstånd från religiöst våld.

Samtidigt som Virk tycker det är konstigt att islam kritiseras, tycker han att det är OK att imamer deltar i samhällsdebatten (vilket det givetvis är). Han speglar här en arkaisk tradition där religioner hade makt att uttala sig om politik, men aldrig själva tog kritik.

Virk urskiljer vidare Koranverser som tar avstånd från våld. Och sådana finns! De är dock bara exempel på samma selektiva bevisföring som hans eget exempel om Jesus och svärdet. I islams heliga skrifter råder ty ingen brist på motsatsen och många använder som bekant Koranen för att aktivt försvara t ex terrorism.

Slutligen förnekar Virk att islamister anser politik och religion vara samma sak, beskriver islamiska angrepp på kristna och andra genom historien som ”självförsvar” och anser det ”ologiskt” att muslimer skulle förtrycka andra religioner. Med det synsättet kan det lutherska enväldet i Sverige på 1600-talet förnekas, 30-åriga kriget ses som ett rent försvarskrig mot katoliker och även kristna påstås inkapabla begå fel i religionens namn.

Jag överlåter åt läsaren att överväga riktigheten i den analysen.

Anders Edwardsson

Fil lic i statskunskap vid Catholic University of America i Washington DC

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.