2016-06-22 06:00

2016-06-22 06:00

Ökad förtäckt protektionism

Intervju: Fredrik Erixon

Men utvecklingen är att licenser används i branscher som vill slippa marknadskonkurrens för att driva upp lönerna, säger Fredrik Erixon.

Svenska Nyhetsbyrån har intervjuat Fredrik Erixon, grundare av European Centre For International Political Economy, ECIPE, och chef för deras Five Freedoms projekt, om olika former av protektionism.

Protektionistiska åtgärder har ökat i världen, vad är bakgrunden till det?

– Länder har blivit allt mer sofistikerade i hur de diskriminerar företag från andra länder. Det sker på flera olika sätt. Ett är genom statliga stöd till sina egna bolag. Ett annat är genom offentlig upphandling, där länder favoriserar sina egna bolag. Upphandling sker ofta under väldigt lösa former, och det är inte svårt att lägga upp det så att man vet vilken aktör som får skriva avtal.

Du har nämnt yrkeslicenser som något som försvårar för internationell arbetskraft. På vilket sätt är de protektionistiska?

– De är inte omedelbart protektionistiska, men de stänger ut konkurrens överlag. Licenser driver upp kraven på professionen och ger högre löner. Det ska gå att ställa legitima krav för licenser, om man legitimerat sin kunskap genom att diplomera sig som exempelvis läkare. Men utvecklingen är att licenser används i branscher som vill slippa marknadskonkurrens för att driva upp lönerna.

Vad kan det handla om för licenser?

– När jag gick gymnasiet krävdes det två års gymnasieutbildning för att sitta i kassan på en bank. Numera krävs det fyra års universitetsutbildning för att få använda kassan. Branscher inför olika typer av diplom som inte är lagstiftande men än normerande. Det ger en situation där vi har en utbildningsmässigt överkvalificerad arbetskraft.

Det sägs att neutrala tobakspaket försvårar konkurrens. På vilket sätt då?

– Det innebär att butiker inte kan köpa in cigaretter från till exempel Tyskland då paketen ser annorlunda ut. Om ett företag inte kan markera på sin produkt vad man är för ett företag och det även finns exponeringsförbud och reklamförbud finns det ingen möjlighet för en ny aktör att komma in på marknaden. Det gäller även för tobaksprodukter som är betydligt mer hälsosamma än cigaretter. Om du inte kan berätta för omvärlden vad du säljer kommer ingen köpa det.

Vad tror du att konsekvenserna blir om Storbritannien lämnar EU?

– Det är en händelse som ökar osäkerheten i den internationella ekonomin. Röstar britterna för att lämna vet ingen hur villkoren kommer att se ut mellan Storbritannien och andra delar av världen. Brexit skulle enligt min mening säkerligen leda till ett Storbritannien som är mer slutet. Opinionen handlar om folk som vill ta en paus från samhällsutvecklingen under ett tag. Den opinionen blir än starkare om den vinner omröstningen och Storbritannien lämnar.

Finns det några ljusglimtar eller blir det bara mer protektionism i världen?

– Ljusglimtar är i huvudsakligen flera av de utvecklingsländer som inte är tillväxtländer än, men successivt blir mer övertygade om att öppenhet mot omvärlden och bra institutioner, som rättsväsende, i sitt land är vägen framåt. De intressanta exemplen om fem till tio år kommer inte vara Kina eller Indien utan Vietnam, kanske Kenya, Nigeria eller Botswana.

Finns det några internationella exempel på yrkeslicenser som försvårar konkurrensen?

– Är du svensk arkitekt måste du ha din utbildning från KTH för att få utföra arkitekttjänster i Tyskland. Det krävs om du vill arbeta i Tyskland eller sälja arkitekttjänster från Sverige till Tyskland. Man kan fråga sig varför det är på det sättet när det är samma utbildning på Chalmers. Chalmers är duktiga på den form av industriell aktiekur som svenska bolag som investerar i Tyskland efterfrågar, till exempel Vattenfall. Men kräver man en utbildning från KTH innebär det att en arkitektutbildning från Chalmers inte kan användas.

Vad har du att säga om TTIP:s effekt på handelshinder?

– Handelshindren mellan USA och EU skulle minska med TTIP. Det är inte småpotatis. Det är ganska stora vinster som kan frigöras. Exakt hur stora de är vet vi inte. Det viktigaste skälet till TTIP är att det är ett avtal som kan få andra länder i världen som är mer protektionistiska att börja öppna upp sig. Om de två största ekonomierna i världen visar att den protektionismen inte fungerar kommer man mycket tydligt se minskad protektionism i övriga delar. (SNB)

Anna Sandström

Svenska Nyhetsbyrån har intervjuat Fredrik Erixon, grundare av European Centre For International Political Economy, ECIPE, och chef för deras Five Freedoms projekt, om olika former av protektionism.

Protektionistiska åtgärder har ökat i världen, vad är bakgrunden till det?

– Länder har blivit allt mer sofistikerade i hur de diskriminerar företag från andra länder. Det sker på flera olika sätt. Ett är genom statliga stöd till sina egna bolag. Ett annat är genom offentlig upphandling, där länder favoriserar sina egna bolag. Upphandling sker ofta under väldigt lösa former, och det är inte svårt att lägga upp det så att man vet vilken aktör som får skriva avtal.

Du har nämnt yrkeslicenser som något som försvårar för internationell arbetskraft. På vilket sätt är de protektionistiska?

– De är inte omedelbart protektionistiska, men de stänger ut konkurrens överlag. Licenser driver upp kraven på professionen och ger högre löner. Det ska gå att ställa legitima krav för licenser, om man legitimerat sin kunskap genom att diplomera sig som exempelvis läkare. Men utvecklingen är att licenser används i branscher som vill slippa marknadskonkurrens för att driva upp lönerna.

Vad kan det handla om för licenser?

– När jag gick gymnasiet krävdes det två års gymnasieutbildning för att sitta i kassan på en bank. Numera krävs det fyra års universitetsutbildning för att få använda kassan. Branscher inför olika typer av diplom som inte är lagstiftande men än normerande. Det ger en situation där vi har en utbildningsmässigt överkvalificerad arbetskraft.

Det sägs att neutrala tobakspaket försvårar konkurrens. På vilket sätt då?

– Det innebär att butiker inte kan köpa in cigaretter från till exempel Tyskland då paketen ser annorlunda ut. Om ett företag inte kan markera på sin produkt vad man är för ett företag och det även finns exponeringsförbud och reklamförbud finns det ingen möjlighet för en ny aktör att komma in på marknaden. Det gäller även för tobaksprodukter som är betydligt mer hälsosamma än cigaretter. Om du inte kan berätta för omvärlden vad du säljer kommer ingen köpa det.

Vad tror du att konsekvenserna blir om Storbritannien lämnar EU?

– Det är en händelse som ökar osäkerheten i den internationella ekonomin. Röstar britterna för att lämna vet ingen hur villkoren kommer att se ut mellan Storbritannien och andra delar av världen. Brexit skulle enligt min mening säkerligen leda till ett Storbritannien som är mer slutet. Opinionen handlar om folk som vill ta en paus från samhällsutvecklingen under ett tag. Den opinionen blir än starkare om den vinner omröstningen och Storbritannien lämnar.

Finns det några ljusglimtar eller blir det bara mer protektionism i världen?

– Ljusglimtar är i huvudsakligen flera av de utvecklingsländer som inte är tillväxtländer än, men successivt blir mer övertygade om att öppenhet mot omvärlden och bra institutioner, som rättsväsende, i sitt land är vägen framåt. De intressanta exemplen om fem till tio år kommer inte vara Kina eller Indien utan Vietnam, kanske Kenya, Nigeria eller Botswana.

Finns det några internationella exempel på yrkeslicenser som försvårar konkurrensen?

– Är du svensk arkitekt måste du ha din utbildning från KTH för att få utföra arkitekttjänster i Tyskland. Det krävs om du vill arbeta i Tyskland eller sälja arkitekttjänster från Sverige till Tyskland. Man kan fråga sig varför det är på det sättet när det är samma utbildning på Chalmers. Chalmers är duktiga på den form av industriell aktiekur som svenska bolag som investerar i Tyskland efterfrågar, till exempel Vattenfall. Men kräver man en utbildning från KTH innebär det att en arkitektutbildning från Chalmers inte kan användas.

Vad har du att säga om TTIP:s effekt på handelshinder?

– Handelshindren mellan USA och EU skulle minska med TTIP. Det är inte småpotatis. Det är ganska stora vinster som kan frigöras. Exakt hur stora de är vet vi inte. Det viktigaste skälet till TTIP är att det är ett avtal som kan få andra länder i världen som är mer protektionistiska att börja öppna upp sig. Om de två största ekonomierna i världen visar att den protektionismen inte fungerar kommer man mycket tydligt se minskad protektionism i övriga delar. (SNB)

Anna Sandström