2016-05-09 06:00

2016-05-09 06:00

Ygeman har en felaktig verklighetsbild

Intervju: Lena Nitz

Polisen är både underfinansierad och underdimensionerad. Om man från politiskt håll inte förstår att Polisen behöver mer pengar har man inte gjort sin omvärldsanalys, säger Lena Nitz.

Lena Nitz är ordförande för Polisförbundet. Polisens situation har uppmärksammats allt mer och enligt Nitz befinner sig myndigheten i ett kaosartat tillstånd. Svenska Nyhetsbyrån har pratat med henne för att fördjupa bilden av hur allvarlig situationen är.

Både inrikesminister Anders Ygeman och rikspolischef Dan Eliasson säger ofta att Polisen aldrig haft så mycket pengar som i dag, och att de budgetförstärkningar som görs, görs på grund av flyktingsituationen. Vad tänker du om det?

– Polisen är både underfinansierad och underdimensionerad. Om man från politiskt håll inte förstår att Polisen behöver mer pengar har man inte gjort sin omvärldsanalys. Att hänvisa till flyktingsituation gör det väldigt tillfälligt. Vi behöver permanenta satsningar. Polisförbundet vill ha en grundläggande verksamhetsanalys av Polisen. Det är först då vi vet hur mycket pengar som behöver satsas och på vad. Den analysen finns inte i dagsläget. Regeringen förstår inte vilket läge Polisen befinner sig i.

Polisen har å andra fått resurstillskott de senaste åren, men utan att den polisiära yttre närvaron ökat nämnvärt. Hur kommer det sig?

– Därför att antalet poliser i förhållande till folkmängd inte har ökat tillräckligt. Dessutom är det så att många poliser till exempel skaffar barn och blir föräldralediga. Många är även tjänstlediga av andra skäl. Trots att antalet poliser ökat har vi därför inte fler årsarbetskrafter än vad vi hade i mitten av 80-talet.

– När vi förra året fick särskilda händelser med terrorhot och flyktingström blev det väldigt påtagligt att vi inte är tillräckligt många. Vi har lidit av en långtgående underdimensionering under lång tid och nu har regeringen tagit bort kravet på minst 20 000 poliser ur regleringsbrevet. Rikspolischefen går ut och säger att vi ska ha fler poliser på grund av flyktingströmmen. Då har han en naiv syn på Polisens förmåga. Det krävdes ganska lite för att tänja oss till bristningsgränsen i höstas: ett terrorhot och en tillfälligt hög invandring. Därför har Polisförbundet efterfrågat att Riksrevisionen ska göra ett stresstest av Polisens grundförmåga och på en särskild händelse som en terrorattack. Medborgarna, politikerna och poliserna förtjänar att få veta vad vi ha för förmåga. Det arbetet måste göras nu.

Trots att över 4 500 personer sökte till Polishögskolan i år kunde man bara fylla 257 av de 300 platserna. Ändå säger Ygeman att polisyrket är attraktivt. Hur går det ihop?

– Det går inte ihop. En sådan kommentar visar att man inte har rätt verklighetsbild. Polisförbundet efterlyser en personalförsörjningsstrategi som stämmer överens med verkligheten. Det har vi inte i dag. Det är ett stort problem att så få kvalificerar sig till Polishögskolan. Polisyrket är inte vilket yrke som helst, den enskilde polisen fattar avgörande beslut varje dag och har mycket stor makt. Vi måste ha fler kvalificerade sökande per plats, det duger inte att alla som uppfyller kriterierna kommer in, Polishögskolan måste kunna göra ett kvalificerat urval. Med tanke på den makt vi har vill vi ha de allra bästa av dem som söker.

Du har kallat läget i Polisen för kaosartat. Kan du utveckla det?

– Det finns flera delar. Omorganiseringen har inte fungerat på ett tillfredställande sätt. Vi var inledningsvis positiva till reformen men får nu dagligen indikationer på att den inte fungerar. Vi har fått en ny arbets- och delegationsordning som ska vara ryggraden i den operativa verksamheten för Polisen, men den leder till fler frågor än svar om vem som ska besluta om vad. Vi har en befälsstruktur som är otydlig och en rörig hierarki inom myndigheten. Det brister i både ledning och styrning. En annan del av kaoset är att vi tydligt ser att fler poliser väljer att sluta genom förtidspensionering och att folk söker sig till andra yrken. Det blir en ytterligare påfrestning och det leder till akut polisbrist.

Finns det ingenting i omorganiseringen som är bra?

– Jo, vi är positiva till en sammanhållen svensk polis. Det är bra att ha en myndighet istället för 21 olika. Vi har en rikspolischef som har mandat att leda svensk polis. Det är för tidigt att säga var det hela kommer landa, vad det kan få för effekter. Hittills har vi inte sett de positiva effekter som var syftet med omorganisationen. Till exempel skulle Polisen komma närmare medborgarna, men det har inte skett visar våra medarbetarundersökningar. Svenska poliser anser helt enkelt inte att de kommit närmare medborgarna efter omorganisationen. I samma medarbetarundersökning svarade noll procent att de tyckte att polisen blivit mer effektiv. Noll procent. (SNB)

Henrik Hall

Lena Nitz är ordförande för Polisförbundet. Polisens situation har uppmärksammats allt mer och enligt Nitz befinner sig myndigheten i ett kaosartat tillstånd. Svenska Nyhetsbyrån har pratat med henne för att fördjupa bilden av hur allvarlig situationen är.

Både inrikesminister Anders Ygeman och rikspolischef Dan Eliasson säger ofta att Polisen aldrig haft så mycket pengar som i dag, och att de budgetförstärkningar som görs, görs på grund av flyktingsituationen. Vad tänker du om det?

– Polisen är både underfinansierad och underdimensionerad. Om man från politiskt håll inte förstår att Polisen behöver mer pengar har man inte gjort sin omvärldsanalys. Att hänvisa till flyktingsituation gör det väldigt tillfälligt. Vi behöver permanenta satsningar. Polisförbundet vill ha en grundläggande verksamhetsanalys av Polisen. Det är först då vi vet hur mycket pengar som behöver satsas och på vad. Den analysen finns inte i dagsläget. Regeringen förstår inte vilket läge Polisen befinner sig i.

Polisen har å andra fått resurstillskott de senaste åren, men utan att den polisiära yttre närvaron ökat nämnvärt. Hur kommer det sig?

– Därför att antalet poliser i förhållande till folkmängd inte har ökat tillräckligt. Dessutom är det så att många poliser till exempel skaffar barn och blir föräldralediga. Många är även tjänstlediga av andra skäl. Trots att antalet poliser ökat har vi därför inte fler årsarbetskrafter än vad vi hade i mitten av 80-talet.

– När vi förra året fick särskilda händelser med terrorhot och flyktingström blev det väldigt påtagligt att vi inte är tillräckligt många. Vi har lidit av en långtgående underdimensionering under lång tid och nu har regeringen tagit bort kravet på minst 20 000 poliser ur regleringsbrevet. Rikspolischefen går ut och säger att vi ska ha fler poliser på grund av flyktingströmmen. Då har han en naiv syn på Polisens förmåga. Det krävdes ganska lite för att tänja oss till bristningsgränsen i höstas: ett terrorhot och en tillfälligt hög invandring. Därför har Polisförbundet efterfrågat att Riksrevisionen ska göra ett stresstest av Polisens grundförmåga och på en särskild händelse som en terrorattack. Medborgarna, politikerna och poliserna förtjänar att få veta vad vi ha för förmåga. Det arbetet måste göras nu.

Trots att över 4 500 personer sökte till Polishögskolan i år kunde man bara fylla 257 av de 300 platserna. Ändå säger Ygeman att polisyrket är attraktivt. Hur går det ihop?

– Det går inte ihop. En sådan kommentar visar att man inte har rätt verklighetsbild. Polisförbundet efterlyser en personalförsörjningsstrategi som stämmer överens med verkligheten. Det har vi inte i dag. Det är ett stort problem att så få kvalificerar sig till Polishögskolan. Polisyrket är inte vilket yrke som helst, den enskilde polisen fattar avgörande beslut varje dag och har mycket stor makt. Vi måste ha fler kvalificerade sökande per plats, det duger inte att alla som uppfyller kriterierna kommer in, Polishögskolan måste kunna göra ett kvalificerat urval. Med tanke på den makt vi har vill vi ha de allra bästa av dem som söker.

Du har kallat läget i Polisen för kaosartat. Kan du utveckla det?

– Det finns flera delar. Omorganiseringen har inte fungerat på ett tillfredställande sätt. Vi var inledningsvis positiva till reformen men får nu dagligen indikationer på att den inte fungerar. Vi har fått en ny arbets- och delegationsordning som ska vara ryggraden i den operativa verksamheten för Polisen, men den leder till fler frågor än svar om vem som ska besluta om vad. Vi har en befälsstruktur som är otydlig och en rörig hierarki inom myndigheten. Det brister i både ledning och styrning. En annan del av kaoset är att vi tydligt ser att fler poliser väljer att sluta genom förtidspensionering och att folk söker sig till andra yrken. Det blir en ytterligare påfrestning och det leder till akut polisbrist.

Finns det ingenting i omorganiseringen som är bra?

– Jo, vi är positiva till en sammanhållen svensk polis. Det är bra att ha en myndighet istället för 21 olika. Vi har en rikspolischef som har mandat att leda svensk polis. Det är för tidigt att säga var det hela kommer landa, vad det kan få för effekter. Hittills har vi inte sett de positiva effekter som var syftet med omorganisationen. Till exempel skulle Polisen komma närmare medborgarna, men det har inte skett visar våra medarbetarundersökningar. Svenska poliser anser helt enkelt inte att de kommit närmare medborgarna efter omorganisationen. I samma medarbetarundersökning svarade noll procent att de tyckte att polisen blivit mer effektiv. Noll procent. (SNB)

Henrik Hall