2016-03-30 06:00

2016-03-30 06:00

Public service pixlar vidare

Signerat:

Det kan tolkas som att SR valde att sätta integriteten för tre misstänkta terrorister före allmänintresset, skriver Erik Thyselius.

Innan de tragiska terrorattackerna i Bryssel genomfördes inleddes en stormig debatt om riksmediernas eventuella ideologiska vridningar och huruvida dessa har hjälpt sidor som Avpixlat att växa. Upprinnelsen var en artikel i DN (20/3) som byggde på gammalt hederligt klassförakt. Något annat sätt att tolka artikeln finns inte. Östermalm utmålades som ett brunt SD-fäste trots att partiet där har ungefär hälften av stödet det har i landet i stort. På Östermalm är SD ännu mindre än MP. Den dåliga journalistiken som låg bakom artikeln till trots var debatten som följde intressant. Och den fick nytt bränsle av dåden i Belgien.

Brysselattentatens mediala efterspel belyser public services ideologiska låsning och märkliga förhållningssätt till att publicera ansikten på misstänkta gärningsmän. När bilderna på de utpekade terroristerna först publicerades på Sveriges Radios hemsida valde man att pixla, förvanska, ansiktet på de misstänkta. Detta i ett läge där polisen vädjade till allmänheten om hjälp för att hitta och identifiera de misstänkta. Andra välrenommerade tidningar som Der Spiegel och The Guardian visade de oretuscherade bilderna i flera timmar innan SR tillslut också valde att visa ansiktena.

Beslutet att pixla bilden blir än mindre begripligt med tanke på möjligheten att de misstänkta terroristerna kan ha kopplingar till Sverige. De misstänkta har haft samröre med Mohamed Belkaid, en utpekad terrorist som sköts ihjäl av belgisk polis vid en räd i förra veckan. Belkaid har bott i Sverige sedan 2010 och var vid sin död fortfarande skriven här. Fanns det personer här som snabbare hade kunnat dela med sig av information till myndigheterna om de fått se de oretuscherade bilderna?

I vintras fick även SVT kritik för att man valt att pixla bilder på en misstänkt person som attackerat en mor och hennes barn. Polisen bad då om hjälp från allmänheten. Mannen kunde senare gripas, tack vare tips som kommit in efter att Aftonbladet TV visat bilder på mannen. SVT motiverade beslutet med att det fanns en risk att en oskyldig person kunde bli misshandlad om mannens ansikte visades. Dessutom var SVT:s ”primära uppgift” inte att assistera polisen, utan att berätta vad som hänt. Hur detta går ihop med public service uppdrag att vara i ”allmänhetens tjänst” kan man fundera på.

Efter en vecka där debatten gått hög om mediernas vikande förtroende hos allmänheten och hatsajternas ökande popularitet som en beklaglig följd, kunde timingen för SR:s publicistiska beslut inte vara sämre. Det kan tolkas som att SR valde att sätta integriteten för tre misstänkta terrorister före allmänintresset. Det stärker i så fall inte förtroendet hos dem som redan förhåller sig skeptiska till public services rapportering.

Tillsammans tecknar de båda publicistiska besluten en bild ett onödigt nervöst, för att inte säga kontraproduktivt, public service.

Erik Thyselius

Svenska Nyhetsbyrån

Innan de tragiska terrorattackerna i Bryssel genomfördes inleddes en stormig debatt om riksmediernas eventuella ideologiska vridningar och huruvida dessa har hjälpt sidor som Avpixlat att växa. Upprinnelsen var en artikel i DN (20/3) som byggde på gammalt hederligt klassförakt. Något annat sätt att tolka artikeln finns inte. Östermalm utmålades som ett brunt SD-fäste trots att partiet där har ungefär hälften av stödet det har i landet i stort. På Östermalm är SD ännu mindre än MP. Den dåliga journalistiken som låg bakom artikeln till trots var debatten som följde intressant. Och den fick nytt bränsle av dåden i Belgien.

Brysselattentatens mediala efterspel belyser public services ideologiska låsning och märkliga förhållningssätt till att publicera ansikten på misstänkta gärningsmän. När bilderna på de utpekade terroristerna först publicerades på Sveriges Radios hemsida valde man att pixla, förvanska, ansiktet på de misstänkta. Detta i ett läge där polisen vädjade till allmänheten om hjälp för att hitta och identifiera de misstänkta. Andra välrenommerade tidningar som Der Spiegel och The Guardian visade de oretuscherade bilderna i flera timmar innan SR tillslut också valde att visa ansiktena.

Beslutet att pixla bilden blir än mindre begripligt med tanke på möjligheten att de misstänkta terroristerna kan ha kopplingar till Sverige. De misstänkta har haft samröre med Mohamed Belkaid, en utpekad terrorist som sköts ihjäl av belgisk polis vid en räd i förra veckan. Belkaid har bott i Sverige sedan 2010 och var vid sin död fortfarande skriven här. Fanns det personer här som snabbare hade kunnat dela med sig av information till myndigheterna om de fått se de oretuscherade bilderna?

I vintras fick även SVT kritik för att man valt att pixla bilder på en misstänkt person som attackerat en mor och hennes barn. Polisen bad då om hjälp från allmänheten. Mannen kunde senare gripas, tack vare tips som kommit in efter att Aftonbladet TV visat bilder på mannen. SVT motiverade beslutet med att det fanns en risk att en oskyldig person kunde bli misshandlad om mannens ansikte visades. Dessutom var SVT:s ”primära uppgift” inte att assistera polisen, utan att berätta vad som hänt. Hur detta går ihop med public service uppdrag att vara i ”allmänhetens tjänst” kan man fundera på.

Efter en vecka där debatten gått hög om mediernas vikande förtroende hos allmänheten och hatsajternas ökande popularitet som en beklaglig följd, kunde timingen för SR:s publicistiska beslut inte vara sämre. Det kan tolkas som att SR valde att sätta integriteten för tre misstänkta terrorister före allmänintresset. Det stärker i så fall inte förtroendet hos dem som redan förhåller sig skeptiska till public services rapportering.

Tillsammans tecknar de båda publicistiska besluten en bild ett onödigt nervöst, för att inte säga kontraproduktivt, public service.

Erik Thyselius

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.