2016-03-04 06:00

2016-03-04 06:00

Möjliggör för somaliska företagare

Intervju: Benny Carlson

Vi framställer det som att vi har den perfekta politiken när det gäller mångkultur, men det är knappast så. Människor ska gå i av myndigheterna anvisade banor, säger Benny Carlson.

Svenska nyhetsbyrån har intervjuat Benny Carlson, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, för ett samtal om erfarenheter från somaliska företagare i Minnesota, USA. Där är det tio gånger vanligare att somaliska migranter startar eget företag än i Sverige. Carlson är en av författarna till Timbro-rapporten ”Etniskt företagande som startmotor”.

Hur skiljer sig situationen för somaliska migranter i USA jämfört med Sverige?

– Bland de somalier jag mött i USA är optimismen större än i Sverige. Tron på framtiden påverkar benägenheten att utbilda sig och arbeta. I Sverige är inställningen snarare pessimistisk. Det blir en självuppfyllande optimism respektive pessimism.

– I USA finns massor av butiker där somaliska kvinnor säljer kläder och parfymer. I Sverige säger vi att sådana affärsidéer är strunt och då blir det inget. Det är viktigt att kunna börja i liten skala med det man förstår och fortsätta från det. Allt behöver inte vara storskaligt.

Vad skiljer Minnesota från Sverige?

– Minnesota har många enkla industri- och servicejobb som inte finns i samma utsträckning i Sverige. Migranter måste normalt jobba som anställda en tid innan det går att starta eget, för att skaffa erfarenheter om hur landet fungerar. Nyanlända kan inte starta företag efter en vecka.

– Även om rutinerna för att starta företag kanske inte är värre här än i USA gör exempelvis trygghetslagar och skattemyndigheters agerande stor skillnad. Småföretagare från andra länder kan ha problem att anpassa sig till de hårdare kontrollerna.

Ur somaliernas perspektiv, vad tror du de upplever när de kommer till Sverige?

– Jag tror att det väldigt mycket handlar om att processa sig igenom i den svenska apparaten och saker som ska ske i rätt ordning. Med posten kommer myndighetsbeslut som talar om vad man ska göra. En del kan inte läsa eller förstå budskapet och måste då hitta någon som kan förklara vad det står. Det måste vara väldigt förvirrande.

– Den mångkulturella modellen vi säger oss ha är ganska svensk. Vi framställer det som att vi har den perfekta politiken när det gäller mångkultur, men det är knappast så. Människor ska gå i av myndigheterna anvisade banor. Mångkulturen ska hållas på ytliga plan, som mat och dans, och inte genomsyra tillvarons grundvalar, som företagande och sysselsättning.

Går det att bryta den negativa trenden för somaliska migranter i Sverige?

– Företagande, sysselsättning och utbildning är viktigt. Synligt företagande i den miljö där migranterna lever visar att det går att göra något efter eget huvud.

Var ska man börja för att få fler somalier i Sverige att starta företag?

– Nyföretagarcenter med god förankring i ”utsatta” områden kan vara ett sätt för att suga upp människor, få igång dem. Erfarenheterna från somaliska centret i Malmö är att lokalerna är största hindret, inte finansieringen. En del kan eller vill kanske inte gå någon annan väg än att bli företagare. Se det som en landstigning. Det behövs ett brohuvud där de kan få fotfäste att utveckla något de kan och känner igen.

Behöver Sverige ändra integrationspolitiken?

– Ja, har vi invandring i ganska stor skala är det klart att vi ställs inför val över tid. Vi kan inte köra på som inget hänt. Att alla som kommer hit ska processas genom myndighetsapparaten och komma ut som svenskar går inte. Människor med olika bakgrunder måste få göra saker på sitt sätt och ges möjlighet att skapa något positivt av det.

Stöttas inte etniskt företagande tillräckligt i dag?

– Det finns förvisso stöd för invandrarföretagande. Men det finns samtidigt en rädsla för etniska enklaver. Men sådana har vi redan. Det är inte som Chinatown eller Little Italy i USA utan i Sverige är migranterna hopskyfflade i vissa områden. Det kan verka huller om buller men går man ner på gatunivå bor olika etniska grupper ofta åtskilda. När vi redan har etniska enklaver bör vi utnyttja de konstruktiva krafterna och inte bara låta de destruktiva regera. Företagare är måna om att hålla ordning runt verksamheten och vill inte ha kriminalitet in på knutarna. Att synen på etniska koncentrationer är så negativ känns motsägelsefullt. Vi tyckte det var jättebra när svenskamerikaner bodde i egna kvarter i Chicago för hundra år sedan. Varför skulle det vara annorlunda för människor som kommer till Sverige i dag?

Vad kan resultatet av etniskt företagande bli?

– Om människor från andra länder får rörelseutrymme att göra saker efter eget huvud borde de få ökat självförtroende och samtidigt få ökad respekt från infödda svenskar. (SNB)

Edvard Hollertz

Svenska nyhetsbyrån har intervjuat Benny Carlson, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, för ett samtal om erfarenheter från somaliska företagare i Minnesota, USA. Där är det tio gånger vanligare att somaliska migranter startar eget företag än i Sverige. Carlson är en av författarna till Timbro-rapporten ”Etniskt företagande som startmotor”.

Hur skiljer sig situationen för somaliska migranter i USA jämfört med Sverige?

– Bland de somalier jag mött i USA är optimismen större än i Sverige. Tron på framtiden påverkar benägenheten att utbilda sig och arbeta. I Sverige är inställningen snarare pessimistisk. Det blir en självuppfyllande optimism respektive pessimism.

– I USA finns massor av butiker där somaliska kvinnor säljer kläder och parfymer. I Sverige säger vi att sådana affärsidéer är strunt och då blir det inget. Det är viktigt att kunna börja i liten skala med det man förstår och fortsätta från det. Allt behöver inte vara storskaligt.

Vad skiljer Minnesota från Sverige?

– Minnesota har många enkla industri- och servicejobb som inte finns i samma utsträckning i Sverige. Migranter måste normalt jobba som anställda en tid innan det går att starta eget, för att skaffa erfarenheter om hur landet fungerar. Nyanlända kan inte starta företag efter en vecka.

– Även om rutinerna för att starta företag kanske inte är värre här än i USA gör exempelvis trygghetslagar och skattemyndigheters agerande stor skillnad. Småföretagare från andra länder kan ha problem att anpassa sig till de hårdare kontrollerna.

Ur somaliernas perspektiv, vad tror du de upplever när de kommer till Sverige?

– Jag tror att det väldigt mycket handlar om att processa sig igenom i den svenska apparaten och saker som ska ske i rätt ordning. Med posten kommer myndighetsbeslut som talar om vad man ska göra. En del kan inte läsa eller förstå budskapet och måste då hitta någon som kan förklara vad det står. Det måste vara väldigt förvirrande.

– Den mångkulturella modellen vi säger oss ha är ganska svensk. Vi framställer det som att vi har den perfekta politiken när det gäller mångkultur, men det är knappast så. Människor ska gå i av myndigheterna anvisade banor. Mångkulturen ska hållas på ytliga plan, som mat och dans, och inte genomsyra tillvarons grundvalar, som företagande och sysselsättning.

Går det att bryta den negativa trenden för somaliska migranter i Sverige?

– Företagande, sysselsättning och utbildning är viktigt. Synligt företagande i den miljö där migranterna lever visar att det går att göra något efter eget huvud.

Var ska man börja för att få fler somalier i Sverige att starta företag?

– Nyföretagarcenter med god förankring i ”utsatta” områden kan vara ett sätt för att suga upp människor, få igång dem. Erfarenheterna från somaliska centret i Malmö är att lokalerna är största hindret, inte finansieringen. En del kan eller vill kanske inte gå någon annan väg än att bli företagare. Se det som en landstigning. Det behövs ett brohuvud där de kan få fotfäste att utveckla något de kan och känner igen.

Behöver Sverige ändra integrationspolitiken?

– Ja, har vi invandring i ganska stor skala är det klart att vi ställs inför val över tid. Vi kan inte köra på som inget hänt. Att alla som kommer hit ska processas genom myndighetsapparaten och komma ut som svenskar går inte. Människor med olika bakgrunder måste få göra saker på sitt sätt och ges möjlighet att skapa något positivt av det.

Stöttas inte etniskt företagande tillräckligt i dag?

– Det finns förvisso stöd för invandrarföretagande. Men det finns samtidigt en rädsla för etniska enklaver. Men sådana har vi redan. Det är inte som Chinatown eller Little Italy i USA utan i Sverige är migranterna hopskyfflade i vissa områden. Det kan verka huller om buller men går man ner på gatunivå bor olika etniska grupper ofta åtskilda. När vi redan har etniska enklaver bör vi utnyttja de konstruktiva krafterna och inte bara låta de destruktiva regera. Företagare är måna om att hålla ordning runt verksamheten och vill inte ha kriminalitet in på knutarna. Att synen på etniska koncentrationer är så negativ känns motsägelsefullt. Vi tyckte det var jättebra när svenskamerikaner bodde i egna kvarter i Chicago för hundra år sedan. Varför skulle det vara annorlunda för människor som kommer till Sverige i dag?

Vad kan resultatet av etniskt företagande bli?

– Om människor från andra länder får rörelseutrymme att göra saker efter eget huvud borde de få ökat självförtroende och samtidigt få ökad respekt från infödda svenskar. (SNB)

Edvard Hollertz

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.