2015-12-10 06:00

2015-12-10 06:00

Regeringen hycklar om gröna näringar

Signerat:

Den rödgröna regeringen pekar med ena handen ut att nyanlända invandrare kan få jobb i jord- och skogsbruket. Men med den andra handen försvårar regeringen för samma näring i skuggan av migrationskrisen, skriver Edvard Hollertz.

Att regeringen utreder hur arbetskraftsbehovet i de gröna näringarna kan täckas upp är bra. Möjligheterna är många i en sektor som producerar mat och en av världens mest klimatsmarta produkter – trä. Tidigare utredningar har efterlyst mer forskning och utveckling inom jordbruks-, skogs- och trädgårdsnäringen. Men bortsett från landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) mjölkkrona, som blev till några få ören, har regeringens intresse varit svalt för de gröna näringarna. Fram tills nu.

Plötsligt har jord, skog, trädgårdsnäring och naturvård blivit regeringens linje för att utbilda och ge praktik till nyanlända flyktingar. Antingen beror det på en övertro att näringen består av enkla jobb eller så är de rödgröna intentionerna uppriktiga.

Regeringens inriktning för lantbruket är dock otydlig. Vargfrågan har getts till Miljöpartiet och en utredning har tillsatts för att se över skogsvårdslagstiftningen med krav på ökad miljöhänsyn. I utredningen ingår att ta ställning till det revolutionära förslaget att miljöorganisationer ska kunna överklaga till domstol hur enskilda markägare sköter sin skog.

Skogsägare som i dag tar miljöhänsyn genom både frivilliga avsättningar till naturvård och genom ett aktivt skogsbruk. Av den totala skogsmarken i Sverige är redan 25 procent undantagen från skogsbruk. Dessutom ger det aktiva skogsbruket växande skogar som binder koldioxid som sedan ligger kvar i trävarorna under hela dess livstid. Trots det anser regeringen sig tvungen att utreda utökad kontroll av vad skogsägare får göra.

Det finns en misstänksamhet inom den stadsnära miljörörelsen mot människor som ägnar sina liv åt att bruka jord och skog. Länsstyrelsen i Stockholm polisanmälde nyligen en fårbonde för att vargen tagit gårdens får. Detta efter att länsstyrelsen själv begränsat skyddsjakten. Och mjölkgårdarna, som kallas för lantbrukets motor, har trots löften om stöd ännu inte fått behövlig hjälp från regeringen. En av orsakerna till den konstanta mjölkkrisen är de fördyrande svenska reglerna.

Ska företagare i de gröna näringarna kunna ge platser för utbildning och praktik till nyanlända invandrare behövs andra än de oroväckande signaler regeringen sänder. Misstron mot lantbrukare och fortsatt ökad regelbörda i mjölkkrisens land är ingen god jordmån för att skapa jobb.

Risken är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna fastnar i åtgärder där alla aktörer är myndigheter. Som Skogsstyrelsens och Arbetsförmedlingens samarbete där arbete görs i skogar ägda av Naturvårdsverket. Även om skötseln av landets naturreservat är eftersatt är de gröna näringarna mycket mer än statliga praktikjobb i förstatligade skogar. Om regeringen vill ha fler jobb i de gröna näringarna behövs mindre detaljstyrning – motsatsen till vad regeringen utreder.

Edvard Hollertz

Elev på SNB:s skribentskola

Att regeringen utreder hur arbetskraftsbehovet i de gröna näringarna kan täckas upp är bra. Möjligheterna är många i en sektor som producerar mat och en av världens mest klimatsmarta produkter – trä. Tidigare utredningar har efterlyst mer forskning och utveckling inom jordbruks-, skogs- och trädgårdsnäringen. Men bortsett från landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) mjölkkrona, som blev till några få ören, har regeringens intresse varit svalt för de gröna näringarna. Fram tills nu.

Plötsligt har jord, skog, trädgårdsnäring och naturvård blivit regeringens linje för att utbilda och ge praktik till nyanlända flyktingar. Antingen beror det på en övertro att näringen består av enkla jobb eller så är de rödgröna intentionerna uppriktiga.

Regeringens inriktning för lantbruket är dock otydlig. Vargfrågan har getts till Miljöpartiet och en utredning har tillsatts för att se över skogsvårdslagstiftningen med krav på ökad miljöhänsyn. I utredningen ingår att ta ställning till det revolutionära förslaget att miljöorganisationer ska kunna överklaga till domstol hur enskilda markägare sköter sin skog.

Skogsägare som i dag tar miljöhänsyn genom både frivilliga avsättningar till naturvård och genom ett aktivt skogsbruk. Av den totala skogsmarken i Sverige är redan 25 procent undantagen från skogsbruk. Dessutom ger det aktiva skogsbruket växande skogar som binder koldioxid som sedan ligger kvar i trävarorna under hela dess livstid. Trots det anser regeringen sig tvungen att utreda utökad kontroll av vad skogsägare får göra.

Det finns en misstänksamhet inom den stadsnära miljörörelsen mot människor som ägnar sina liv åt att bruka jord och skog. Länsstyrelsen i Stockholm polisanmälde nyligen en fårbonde för att vargen tagit gårdens får. Detta efter att länsstyrelsen själv begränsat skyddsjakten. Och mjölkgårdarna, som kallas för lantbrukets motor, har trots löften om stöd ännu inte fått behövlig hjälp från regeringen. En av orsakerna till den konstanta mjölkkrisen är de fördyrande svenska reglerna.

Ska företagare i de gröna näringarna kunna ge platser för utbildning och praktik till nyanlända invandrare behövs andra än de oroväckande signaler regeringen sänder. Misstron mot lantbrukare och fortsatt ökad regelbörda i mjölkkrisens land är ingen god jordmån för att skapa jobb.

Risken är att de arbetsmarknadspolitiska insatserna fastnar i åtgärder där alla aktörer är myndigheter. Som Skogsstyrelsens och Arbetsförmedlingens samarbete där arbete görs i skogar ägda av Naturvårdsverket. Även om skötseln av landets naturreservat är eftersatt är de gröna näringarna mycket mer än statliga praktikjobb i förstatligade skogar. Om regeringen vill ha fler jobb i de gröna näringarna behövs mindre detaljstyrning – motsatsen till vad regeringen utreder.

Edvard Hollertz

Elev på SNB:s skribentskola

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.