Annie Lööfs 25 punkter
Foto: Tomas Oneborg/SvD/Scanpix [Förstora]
Från Sunne år 2010 till Ronneby 2012 och nästa gång i Gävle 2014, det är landsbygdsriksdagens mötesplatser. Nyligen hade cirka 800 mötesdeltagare samlats i Blekinge för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Fyra ministrar var där, jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) och tre centerstatsråd, landsbygdsminister Eskil Erlandsson, miljöminister Lena Ek och näringsminister Annie Lööf, som presenterade Centerns idéer för en levande landsbygd.
Annie Lööf sade bland annat: ”Min bild av landsbygden är framför allt människorna och deras inställning som kan försätta berg.” Det låter förstås lagom hurtigt i ett sådant här sammanhang, men det gäller också att presentera konkreta politiska förslag som får genomslag. Men visst är det på sin plats att betona att det är enskilda människor som skapar sysselsättning. Det gör inte politikerna, de beslutar däremot om spelreglerna.
Ibland tenderar sådana här arrangemang att bli lite väl glättiga, ungefär som en regionalpolitisk debatt i riksdagen, där alla talare vill folkets väl. Löften ges och glöms snart bort igen, eller så stoppas de på finansdepartementet därför att finansieringen inte kan lösas. När det talas landsbygd tänker de flesta på bönderna och det är sant att de utgör ryggraden. Men det finns så många fler, också småföretagare och storföretagare och medarbetare i en viktig kommunal sektor, som skall upprätthålla nödvändig service så att vardagen kan fungera för människor även på landet.
Annie Lööf presenterar receptet för en levande landsbygd och säger att det gäller att ta tillvara dess unika potential. Men hur utvecklar vi den för framtiden? Visst har en hel del förändrats, men ändå alldeles för lite. Hon pekar på att kostnader för anställda sänkts, att jordbrukets konkurrenskraft stärkts (håller mjölkbönderna med om det?), att det blivit lättare att bygga på attraktiva områden och att det satsas på infrastruktur. Men, sade hon, Centerpartiet vill gå vidare. Och Centern måste förstås flytta fram positionerna på landsorten inför valet 2014 för i de större städerna går det knackigt.
Punkterna: 1) Satsa på väg- och järnvägsnätet; 2) Bredband för hela landet. Om detta kan sägas att Alliansen beslutat att satsa rejält efter år av försummelser före 2006; 3) Jaga utsläppen inte bilisterna; 4) Förenkla för företagen; 5) Sänk socialavgifterna; 6) Sverige skall vara ett nybyggarland; 7) Inför ett investeringsavdrag; 8) Tillvarata landsbygdens unga entreprenörer, och så vidare... Hur det skall gå till utvecklas mer i programmet, som finns på Centerns hemsida. Likväl blir punkterna mycket av en önskelista. Har ni hört utspelen förut och varför händer så lite, frestas man tillägga.
Ett gott råd är att istället satsa på fem områden och se till att få snabbt genomslag. När de väl är genomförda, välj fem nya satsningsområden. Det skulle dessutom öka trovärdigheten för politiker. För visst lovas det runt, men hålls tunt. Ett bestående intryck av landsbygdsriksdagen år 2012 är tyvärr att det var tunnsått med visioner och nya idéer. Så bäst är förstås att ta saken i egna händer!








































































