Sanningens ord av Feldt
;)
Feldt är numera 80 år ung. Året efter sin avgång ur regeringen 1990 gav han ut boken Alla dessa dagar, som var en självbekännelse och som blev omdiskuterad. Nu kommer en ny, En kritisk betraktelse – om socialdemokratins seger och kris. Den lär väcka ännu mera debatt. Han skrev färdigt den när socialdemokratin var som djupast nere i sin kris. Här berättar han om fyra framgångsrika decennier, åren 1930–70, och hur det sedan började ta emot. En av sommarens mest intressanta politiska intervjuer fick tidningen Dagens Samhälle med honom inför utgivningen.
Att politik inte kan lösa alla problem var svårt att erkänna, säger Feldt. Det är bra att han sätter fingret på det för även dagens aktiva tror politiken om för mycket. Feldt: Det är mycket nostalgi kvar och nya generationer med samma inställning att det parti man tillhör kan uträtta det omöjliga. Det gäller inte bara socialdemokratin, säger han. Budskapet är att politiken inte blir bättre än vad förutsättningarna medger. Feldt efterlyser också mer sanningssägande och tror att det skulle ge respekt hos väljarna.
Han pekar på partiernas stadigt krympande medlemstal. De som blir kvar är därför mindre representativa för väljarna i stort, det borde skapa större ödmjukhet på partikanslierna. Om dagens socialdemokrati säger han att han applåderar att partiet åter lyfter fram kunskap och kompetens. Han kritiserar politiska presskonferenser där man yxar till något besked i en svår fråga utan att tala om hur beslut skall genomföras.
Feldt känner sig inte pressad av att skattepengar går till stora vinstuttag. Visst, det finns enskilda exempel på missbruk både inom skolan och vården. Partiet kunde ha stoppat detta när man vann valet 1994, istället ökade antalet elever i friskolor från 15 000 till 150 000, säger den tidigare ordföranden för Friskolornas riksförbund. På en fråga om hur socialdemokraterna hanterar kapitalismen idag svarar han: I praktiken har man ju alltid bejakat den.
I boken anklagar Feldt sitt parti för att ha tryckt ner den lokala självstyrelsen och misshandlat dess företrädare. När statsfinanserna skulle saneras klämdes kommunerna åt. På riksplanet skapades tvingande rättighetslagar, öronmärkta bidrag infördes, liksom detaljreglering. Han får därför frågan om han alltså vill stärka självstyrelsen och svarar att, ja, det måste bli mer meningsfullt att agera på lokal och regional nivå än att bara fungera som statliga tjänstemän. Annars behöver vi inte ha kommunval. Onekligen serverar Feldt sanningens ord!
Om den knepiga vinstfrågan för socialdemokrater säger han: Det går inte att stoppa utan att i praktiken också stoppa alla inslag av företag i skattefinansierad verksamhet. Om krav på återinvestering av all vinst säger han att det då blir det inte många intresserade kvar. En del förslag som diskuteras innebär dessutom direkta ingrepp i äganderätten.
När friskoledebatten kom talade Feldt för ökad valfrihet. Fem ungefär likadana kommunala skolor ger inte medborgarna så mycket till alternativ, sade han i regeringskretsen. Och får frågan vad Palme tyckte om det. Feldt: Han var väldigt starkt påverkad av sin hustru. Lisbet var rasande, hon ansåg att jag var en förtäckt agent för privatkapitalisterna.
