Desperat rop på hjälp
Den 6 augusti sänkte Arla mjölkpriset ytterligare en gång. Det var sjätte gången sedan de tog över uppstickaren Milko, som därmed försvann och det är fara värt att fler sänkningar kommer. Trots löften om att göra allt för att undvika den här situationen talar nu Arlas ledning ett annat språk. När konkurrensen inte finns vågar man bli lite tuffare.
Men mjölkbönderna, särskilt de som tidigare var anslutna till Milko, säger ifrån och Arla har därför tvingats till stormöten för att förklara sig. De vi sett hittills har blivit stormiga, men sakliga träffar, det är bra. På mötena har bönderna uppmanats att hålla ut för det vänder förhoppningsvis. Men något belägg för detta finns inte, tvärtom går Arla vidare med en ny storfusion.
Värmländsk mjölkproduktion är i akut kris. Vi har det lägsta mjölkpriset på mer än 20 år till bonden i kombination med dyrare foder och andra kostnadshöjande åtgärder som är att hänföra till beslut i riksdagen om klimat- och energiförbättrande åtgärder. Så skrev Robert Larsson, regionchef LRF Värmland, i en debattartikel i NWT den 8 augusti. Dessutom är det så att dagens mjölkbönder måst göra stora investeringar för att överhuvudtaget kunna hänga med.
Många fler har hört av sig till NWT i frågan. Båda inläggen som vi refererar till är ingenting annat än rop på hjälp. Ja, nog kläms mjölkbönderna från två håll, vikande efterfrågan på svenskproducerad mjölk och höjda priser på foder och annat. Särskilt mindre gårdar hamnar i utsatt läge och det talas på flera håll om likviditetsproblem.
Det var det här agerandet från Arlas sida som det varnades för inför den nödvändiga fusionen när Milko gav upp. Men då avvisades sådana invändningar och det hette att det inte låg någon sanning i påståenden om fortsatt sänkning av literpriset i bondeledet. Nu är det förvisso så att mjölkbönderna pressas också därför att konsumtionen av svensk- och närproducerat viker. Men samtidigt går Arla alltså mot nya fusioner, hur kommer detta att påverka efterfrågan på hemmaplan här i Sverige och i Värmland-Dalsland? På det finns inga givna svar idag.
Vi mjölkbönder behöver er hjälp att få ut ett bättre mjölkpris, inte enbart för vår skull utan även för er, om ni vill ha den svenska mjölken kvar, skrev Elisabet Bäckström också. Milko försökte ta ut en krona mer per liter mot att det användes till en höjning i bondeledet, men konsumenterna ställde inte upp när det verkligen gällde. Det skall också sägas att sjunkande världsmarknadspriser, finanskrisen och annat påverkat situationen i negativ riktning.
Vad kan då göras på politisk nivå? Ja den akuta krisen är ingenting där regeringen skall eller kan gå in. Marknaden måste sköta detta. Men visst finns det åtgärder att ta till för dem som hamnar i likviditetsproblem i form av statliga garantier, också här gäller förstås att bedömningar måste göras utifrån marknadens villkor. LRF:s regionchef Robert Larsson efterlyser bland annat samma skattemodell för dieselolja i jord- och skogsbruket som för arbetsmaskiner i gruvnäringen. Det är något att ta fasta på! Här kan regering och riksdag agera och hjälpa till och samtidigt skapa enhetliga regler i vårt skattesystem.
