Vikten av bildning
;)
Under många år har trenden varit sjuknande när det gäller sökandet till landets lärarutbildningar. Det är inte så konstigt, utbildningen har länge kritiserats för att vara undermålig. Men det har inte skett något trendbrott även sedan alliansregeringen sjösatt sin efterlängtade reform av lärarutbildningen. Enligt Högskoleverket sjönk antalet nya lärarstudenter med 15 procent jämfört med hösten 2010. Skillnaderna varierar mellan olika högskolor och inriktningar. På vissa håll står hälften av stolarna tomma.
Avhoppen är också många. Fyra av tio lärarstudenter tar aldrig examen. Det tyder på att lärarutbildningen inte var förstahandsval och att man senare kom in på en mer lockande utbildning. Det här är allvarliga siffror som oroar, särskilt eftersom Sveriges kommuner och landsting bedömer att det behövs 80 000 nya lärare fram till år 2020, och det lär det inte bli om den här trenden håller i sig.
Kritiker skjuter in sig på att förändringarna av lärarutbildningen, som höjde kunskapsnivåerna, men det är missriktat. De här reformerna var absolut nödvändiga men det tar tid att vända på skutan. Det kan mycket väl vara så att de studenter som tidigare kunde segla igenom en undermålig utbildning nu drar sig för att gå den nya.
Problemet är dock djupare, och har med läraryrkets förlorade status att göra. Och det handlar inte bara om lönen, även om den är för låg, som lärarfacken brukar lyfta fram mest. Det finns andra yrken som har hög status även om lönen är förhållandevis låg – som polis och sjuksköterskor.
Historieprofessorn Dick Harrison och hans hustru Katarina, som är författare och före detta gymnasielärare, var inne på det i en debattartikel i Svenska Dagbladet (1/4) när de betonade vikten av kunskap och bildning. Vi har i Sverige ett utbrett bildningsförakt och det har präglat skolan och lärarutbildningen. Breda kunskaper ses med misstro och då är det inte konstigt om vi nedvärderar kunskapsförmedlarnas – lärarnas – roll och sänker deras status. Genvägar är legio i utbildningssystemet.
Dagens Nyheters förre chefredaktör Hans Bergström spårar bakgrunden till detta i en annan artikel på DN:s ledarsida (24/3). Den radikala 68-vänstern sopade bort lärarnas auktoritet och status. När kunskapen nedgraderades och relativiserades, när betyg var av ondo och när all respekt för vuxenauktoriteten undergrävdes gick det ut över lärarens ställning. Lönerna pressades medvetet samman. Under samma tidsperiod behöll vårt grannland Finland sin lär- och bildningstradition, vilket förklarar varför finska elever presterar så mycket bättre än svenska.
Det kommer med andra ord att krävas en hel del för att återupprätta lärarnas status, och bildningen och kunskapen i den svenska skolan. Men det blir svårt och kommer att ta lång tid. Som Bergström avslutar sin artikel: ”Det är lätt att göra fisksoppa av fisk, men svårare att åter göra fisk av fisksoppa.”
