2017-09-12 06:00

2017-09-12 06:00

Vidare med vinsttak

LEDARE

Att den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet går vidare med förslaget om att införa ett långtgående så kallat vinsttak i delar av välfärdssektorn har inte något med omsorgen om denna välfärd att skaffa. Det handlar istället om att säkra stödet för sin budget och att kunna driva en tydlig konfliktfråga under valet nästa år.

Egentligen så är det få socialdemokrater som faktiskt vill ha kraftiga vinstbegränsningar i privat driva verksamheter inom skolan, omsorgen och sjukvården. De inser hur det skulle slå mot både brukare och personal. Men samtidigt är det tacksamt att från vänster hetsa mot en påstådd vinstjakt som tar skattepengar och skyfflar ned dem i giriga kapitalisters fickor, även om det har föga med verkligheten att göra.

Att regeringen väljer att gå vidare med den av snart sagt alla remissinstanser hårt kritiserade Reepalu-utredningens förslag får därför delvis sättas upp på detta vänsterpopulistiska konto. Att man ändå valt att inte, i alla fall i den här omgången, ta med skolan vittnar om en viss insikt i hur reaktionerna skulle bli från föräldrar och elever om de plötsligt skulle märka att deras populära skolval i praktiken försvann.

För att luta sig mot diverse opinionsmätningar som säger att många svenskar är motståndare till vinster i välfärden är vanskligt. Det beror som så ofta på hur frågan är ställd, och andra mätningar säger att svenska folket samtidigt vill ha valfrihet i välfärden och vid valet mellan de två så anser en klar majoritet att valfriheten är mycket viktigare än några vinstbegränsningar (57 procent mot 27; Ipsos 2014).

Sedan kan det vara värt att påpeka att det strängt taget inte handlar om något vinsttak. Modellen som valts handlar istället om ett tak på avkastning, vilket inte är samma sak. Begränsningen gäller upp till sju procents avkastning på det som de kallar ”operativt kapital”. Konstruktionen blir sådan att för 80 procent av välfärdsföretagen blir rörelsemarginalen så liten – under 2 procent – att det inte kommer att gå att driva en stabil och sund verksamhet. För en fjärdedel blir marginalen till och med negativ. Det innebär att de allra flesta kommer att få slå igen eller gå i konkurs. ”Vinsttaket” blir i praktiken ett vinstförbud.

Det är oklart om många socialdemokrater faktiskt förstår att det är det här som det hela innebär. Men i regeringskretsen gör man det förstås. Därför blir det rent pinsamt att höra hur en annars tämligen begåvad person som civilminister Ardalan Shekarabi (S) tvingas stå upp och halvhjärtat försöka försvara de här dumheterna genom att stapla floskler på varandra.

Socialdemokraterna hoppas också på att förslaget kommer att falla i riksdagen, där det finns en stor majoritet bestående av allianspartierna och Sverigedemokraterna mot. I normala fall brukar en regering annars avstå från att lägga förslag som de vet kommer att röstas ned. Men nu måste regeringen säkra stödet från Vänsterpartiet för sin budgetproposition och vinstförbud har varit V:s krav ända sedan valet 2014. Det bisarra är att alliansen själva är medskyldiga till den uppkomna situationen. Det var de som tvingade in Löfven i vänsterburen.

Så det mesta här är ett spel för gallerierna, men det är ett skadligt spel som skapat osäkerhet och onödiga konflikter.

Egentligen så är det få socialdemokrater som faktiskt vill ha kraftiga vinstbegränsningar i privat driva verksamheter inom skolan, omsorgen och sjukvården. De inser hur det skulle slå mot både brukare och personal. Men samtidigt är det tacksamt att från vänster hetsa mot en påstådd vinstjakt som tar skattepengar och skyfflar ned dem i giriga kapitalisters fickor, även om det har föga med verkligheten att göra.

Att regeringen väljer att gå vidare med den av snart sagt alla remissinstanser hårt kritiserade Reepalu-utredningens förslag får därför delvis sättas upp på detta vänsterpopulistiska konto. Att man ändå valt att inte, i alla fall i den här omgången, ta med skolan vittnar om en viss insikt i hur reaktionerna skulle bli från föräldrar och elever om de plötsligt skulle märka att deras populära skolval i praktiken försvann.

För att luta sig mot diverse opinionsmätningar som säger att många svenskar är motståndare till vinster i välfärden är vanskligt. Det beror som så ofta på hur frågan är ställd, och andra mätningar säger att svenska folket samtidigt vill ha valfrihet i välfärden och vid valet mellan de två så anser en klar majoritet att valfriheten är mycket viktigare än några vinstbegränsningar (57 procent mot 27; Ipsos 2014).

Sedan kan det vara värt att påpeka att det strängt taget inte handlar om något vinsttak. Modellen som valts handlar istället om ett tak på avkastning, vilket inte är samma sak. Begränsningen gäller upp till sju procents avkastning på det som de kallar ”operativt kapital”. Konstruktionen blir sådan att för 80 procent av välfärdsföretagen blir rörelsemarginalen så liten – under 2 procent – att det inte kommer att gå att driva en stabil och sund verksamhet. För en fjärdedel blir marginalen till och med negativ. Det innebär att de allra flesta kommer att få slå igen eller gå i konkurs. ”Vinsttaket” blir i praktiken ett vinstförbud.

Det är oklart om många socialdemokrater faktiskt förstår att det är det här som det hela innebär. Men i regeringskretsen gör man det förstås. Därför blir det rent pinsamt att höra hur en annars tämligen begåvad person som civilminister Ardalan Shekarabi (S) tvingas stå upp och halvhjärtat försöka försvara de här dumheterna genom att stapla floskler på varandra.

Socialdemokraterna hoppas också på att förslaget kommer att falla i riksdagen, där det finns en stor majoritet bestående av allianspartierna och Sverigedemokraterna mot. I normala fall brukar en regering annars avstå från att lägga förslag som de vet kommer att röstas ned. Men nu måste regeringen säkra stödet från Vänsterpartiet för sin budgetproposition och vinstförbud har varit V:s krav ända sedan valet 2014. Det bisarra är att alliansen själva är medskyldiga till den uppkomna situationen. Det var de som tvingade in Löfven i vänsterburen.

Så det mesta här är ett spel för gallerierna, men det är ett skadligt spel som skapat osäkerhet och onödiga konflikter.