2017-09-07 20:45

2017-09-07 20:45

Landsbygdsväljarna i fokus

Landsbygdsfrågorna ser ut att bli viktiga i valet. Regeringen lovar Sverigefixering istället för Stockholmsfixering och en sammanhållen proposition för en politik för landsbygden. Med ett drygt år kvar till valet kan landsbygdens folk räkna med att uppvaktas av riksdagspartierna.

För att göra regeringens budskap om 1,2 miljarder budgetkronor till landsbygden mer trovärdigt så presenterades satsningarna under en pressträff i Gävle och inte i Stockholm. Det är naturligtvis bra att livsvillkoren på landsbygden lyfts fram.

Finansminister Magdalena Andersson (S) meddelar glatt att det ska märkas att det är ett nytt ekonomiskt läge nu. Regeringen har själv bedömt att man har ett reformutrymme på omkring 40 miljarder kronor för ofinansierade reformer att röra sig med. Reformutrymmet kan förklaras av höjda skatter och en konjunkturbunden tillväxt. Man kan fråga sig om de nu aviserade landsbygdssatsningarna ens hade varit aktuella utan detta nya läge.

235 miljoner kronor ska gå till bättre vägar och kollektivtrafik vilket är rimligt för en regering som infört en självhöjande skatt på drivmedel för att göra det dyrare att köra bil. Kollektivtrafik är inte fel men det finns i praktiken ingen ersättning för bilen för de som bor på den egentliga landsbygden.

Genom att vika 253 miljoner kronor till så kallade gröna jobb i hela landet räknar man med att skapa sysselsättning åt långtidsarbetslösa samtidigt som en hel del naturvårdsuppgifter kan utföras. Det är tänkt att bland andra Skogsstyrelsen ska ta hand om de gröna jobben, som kan handla om att röja sly. Men är det verkligen rimligt att belasta en myndighet som Skogsstyrelsen, vars huvuduppgift är att kontrollera skogsbruket, med den här typen av sysselsättningsåtgärder? Oavsett om Skogsstyrelsen får mer pengar så kommer den här typen av sidouppdrag att stjäla resurser från huvuduppgiften och minska effektiviteten i tillsynen.

410 miljoner kronor ska gå till företagande och utbildning i hela landet. Det innebär bland annat stöd till förbättrad internetåtkomst och kompetensutveckling på hemorten. Fokus på att stärka innovativa företag och export är bra men det innebär inte att man kan vända den traditionella basindustrin ryggen. Skogs-, stål- och verkstadsindustrin måste också utvecklas – inte motarbetas med skatter och regleringar. Försvagad konkurrenskraft innebär fler förlorade jobb som inte lär ersättas i landets bruksorter. Ett gott företagsklimat och en framgångsrik exportindustri är avgörande för de mindre orternas överlevnad.

Regeringen vill också satsa 347 miljoner kronor till service och goda livsvillkor i hela landet genom lokala servicekontor, som samlar den statliga närvaron på orter med svagt befolkningsunderlag. Det är på det hela taget en god idé att staten har en fysisk närvaro i hela landet. Genom att samla flera myndigheter under samma tak kan man göra detta mer kostnadseffektivt. Det är bättre med fler delade myndighetskontor än färre men större kontor för enskilda myndigheterna.

Landsbygdsfrågorna kommer att bli viktiga i valet och det är på tiden. Även om inflyttningen till städerna kommer att fortsätta så kommer många väljare att bo långt ifrån de större städernas utbud av arbete och service. Det är fler partier än S och MP som lär jobba på en landsbygdspolitik inför valet.

För att göra regeringens budskap om 1,2 miljarder budgetkronor till landsbygden mer trovärdigt så presenterades satsningarna under en pressträff i Gävle och inte i Stockholm. Det är naturligtvis bra att livsvillkoren på landsbygden lyfts fram.

Finansminister Magdalena Andersson (S) meddelar glatt att det ska märkas att det är ett nytt ekonomiskt läge nu. Regeringen har själv bedömt att man har ett reformutrymme på omkring 40 miljarder kronor för ofinansierade reformer att röra sig med. Reformutrymmet kan förklaras av höjda skatter och en konjunkturbunden tillväxt. Man kan fråga sig om de nu aviserade landsbygdssatsningarna ens hade varit aktuella utan detta nya läge.

235 miljoner kronor ska gå till bättre vägar och kollektivtrafik vilket är rimligt för en regering som infört en självhöjande skatt på drivmedel för att göra det dyrare att köra bil. Kollektivtrafik är inte fel men det finns i praktiken ingen ersättning för bilen för de som bor på den egentliga landsbygden.

Genom att vika 253 miljoner kronor till så kallade gröna jobb i hela landet räknar man med att skapa sysselsättning åt långtidsarbetslösa samtidigt som en hel del naturvårdsuppgifter kan utföras. Det är tänkt att bland andra Skogsstyrelsen ska ta hand om de gröna jobben, som kan handla om att röja sly. Men är det verkligen rimligt att belasta en myndighet som Skogsstyrelsen, vars huvuduppgift är att kontrollera skogsbruket, med den här typen av sysselsättningsåtgärder? Oavsett om Skogsstyrelsen får mer pengar så kommer den här typen av sidouppdrag att stjäla resurser från huvuduppgiften och minska effektiviteten i tillsynen.

410 miljoner kronor ska gå till företagande och utbildning i hela landet. Det innebär bland annat stöd till förbättrad internetåtkomst och kompetensutveckling på hemorten. Fokus på att stärka innovativa företag och export är bra men det innebär inte att man kan vända den traditionella basindustrin ryggen. Skogs-, stål- och verkstadsindustrin måste också utvecklas – inte motarbetas med skatter och regleringar. Försvagad konkurrenskraft innebär fler förlorade jobb som inte lär ersättas i landets bruksorter. Ett gott företagsklimat och en framgångsrik exportindustri är avgörande för de mindre orternas överlevnad.

Regeringen vill också satsa 347 miljoner kronor till service och goda livsvillkor i hela landet genom lokala servicekontor, som samlar den statliga närvaron på orter med svagt befolkningsunderlag. Det är på det hela taget en god idé att staten har en fysisk närvaro i hela landet. Genom att samla flera myndigheter under samma tak kan man göra detta mer kostnadseffektivt. Det är bättre med fler delade myndighetskontor än färre men större kontor för enskilda myndigheterna.

Landsbygdsfrågorna kommer att bli viktiga i valet och det är på tiden. Även om inflyttningen till städerna kommer att fortsätta så kommer många väljare att bo långt ifrån de större städernas utbud av arbete och service. Det är fler partier än S och MP som lär jobba på en landsbygdspolitik inför valet.