2017-04-21 06:00

2017-04-21 06:00

Lottohjul som ingen vinner på

LEDARE

Det ska inte längre gå att ställa sina barn i kö till en viss skola. Däremot ska skolor kunna lotta sig till vilka elever de ska anta. Skolkommissionen levererade i går ett slutbetänkande som duckade för verkligheten och i stället släpade fram ett lottohjul som lösning på skolsegregationen.

I år är det 25 år sedan friskolereformen genomfördes. En frihetsreform som gav föräldrar och elever ökad makt över sina liv. Rätten att välja skola är också något som tre av fyra föräldrar vill behålla. Ändå lever fortfarande mycket motvilja gentemot och fördomar om friskolor i den svenska debatten. Särskilt beträffande segregation.

I går levererade 2015 års skolkommission sitt slutbetänkande. De förkunnade att de vill skriva in ett mål om ”allsidig social sammansättning” av elever i skollagen. För att uppnå detta föreslogs lottning som ett möjligt urvalskriterium för såväl friskolor som kommunala skolor. Denna idé förfäktades på DN Debatt redan den 1 februari i år av LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Där hävdades att skolan ”blivit en marknad” och att köer till friskolorna borde slopas till förmån för lottning.

Skolkommissionen landar i samma slutsats, men tycker att lottning är en så formidabel lösning att även kommunala skolor ska kunna använda den, samtidigt som friskolornas möjlighet till kösystem tas bort. Skolan får alltså inte vara en marknad där elever kan ställas i kö av sina föräldrar, men ett lottohjul går alldeles utmärkt. Det viktiga är att segregationen minskas.

Något som missas i diskussionen är dock det faktum att det är var man bor som påverkar skolvalet mer än något annat. Geografisk närhet är mer betydande än skolornas resultat när föräldrar faktiskt tittar på dessa i samband med skolval. Utredningen nämner också att skolans rykte, atmosfär och kompisarnas skolval enligt studier spelar större roll för val av skola.

Ändå antyds att det fria skolvalet i sig skulle vara boven i den ökade skolsegregationen. Ironiskt nog samtidigt som man också hyllar skolvalet som princip och vill rentav göra det obligatoriskt för alla att välja skola. Du ska vara tvungen att välja, men ditt val är inte så viktigt att det inte kan slumpas bort genom lottning. En lottning som för friskolornas del ersätter kösystemet, deras största urvalskriterium, med ett system som nog varken får familjer att välja andra skolor än i dag eller varit särskilt rättvist.

Och samtidigt tassar man runt den heta grötskålen att bostadssegregationen egentligen är det som skapar skolsegregationen. Det är inte kösystem eller att alla föräldrar skulle satsa på skolorna med högst resultat som är roten till det kommissionen vill komma åt. Det är helt enkelt hur vi väljer att bosätta oss.

Kommissionen verkar egentligen känna till att det är bostadssegregationen som spökar i skolsiffrorna. De vet också att lottohjulsantagning till skolorna inte är någon stor lösning för att minska segregationen. Men något måste de ju föreslå i denna politiskt laddade fråga, när så många lättupprörda friskoleskeptiska vänsterpolitiker ju fortfarande existerar.

25 år efter friskolereformens genomförande går det fortfarande inte att ha en helt saklig diskussion om friskolor och det fria skolvalet. Fördomarna lever kvar - och då plockas lottohjulet fram som en skenbar lösning. Och ingen vinner...

I år är det 25 år sedan friskolereformen genomfördes. En frihetsreform som gav föräldrar och elever ökad makt över sina liv. Rätten att välja skola är också något som tre av fyra föräldrar vill behålla. Ändå lever fortfarande mycket motvilja gentemot och fördomar om friskolor i den svenska debatten. Särskilt beträffande segregation.

I går levererade 2015 års skolkommission sitt slutbetänkande. De förkunnade att de vill skriva in ett mål om ”allsidig social sammansättning” av elever i skollagen. För att uppnå detta föreslogs lottning som ett möjligt urvalskriterium för såväl friskolor som kommunala skolor. Denna idé förfäktades på DN Debatt redan den 1 februari i år av LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Där hävdades att skolan ”blivit en marknad” och att köer till friskolorna borde slopas till förmån för lottning.

Skolkommissionen landar i samma slutsats, men tycker att lottning är en så formidabel lösning att även kommunala skolor ska kunna använda den, samtidigt som friskolornas möjlighet till kösystem tas bort. Skolan får alltså inte vara en marknad där elever kan ställas i kö av sina föräldrar, men ett lottohjul går alldeles utmärkt. Det viktiga är att segregationen minskas.

Något som missas i diskussionen är dock det faktum att det är var man bor som påverkar skolvalet mer än något annat. Geografisk närhet är mer betydande än skolornas resultat när föräldrar faktiskt tittar på dessa i samband med skolval. Utredningen nämner också att skolans rykte, atmosfär och kompisarnas skolval enligt studier spelar större roll för val av skola.

Ändå antyds att det fria skolvalet i sig skulle vara boven i den ökade skolsegregationen. Ironiskt nog samtidigt som man också hyllar skolvalet som princip och vill rentav göra det obligatoriskt för alla att välja skola. Du ska vara tvungen att välja, men ditt val är inte så viktigt att det inte kan slumpas bort genom lottning. En lottning som för friskolornas del ersätter kösystemet, deras största urvalskriterium, med ett system som nog varken får familjer att välja andra skolor än i dag eller varit särskilt rättvist.

Och samtidigt tassar man runt den heta grötskålen att bostadssegregationen egentligen är det som skapar skolsegregationen. Det är inte kösystem eller att alla föräldrar skulle satsa på skolorna med högst resultat som är roten till det kommissionen vill komma åt. Det är helt enkelt hur vi väljer att bosätta oss.

Kommissionen verkar egentligen känna till att det är bostadssegregationen som spökar i skolsiffrorna. De vet också att lottohjulsantagning till skolorna inte är någon stor lösning för att minska segregationen. Men något måste de ju föreslå i denna politiskt laddade fråga, när så många lättupprörda friskoleskeptiska vänsterpolitiker ju fortfarande existerar.

25 år efter friskolereformens genomförande går det fortfarande inte att ha en helt saklig diskussion om friskolor och det fria skolvalet. Fördomarna lever kvar - och då plockas lottohjulet fram som en skenbar lösning. Och ingen vinner...