2017-04-19 06:00

2017-04-19 06:00

Skenbart värmande vårbudget

LEDARE

Vårbudgeten har nu presenterats av finansministern. Hon redogör för en påstått stark ekonomi, men aviserar oroväckande framtida förändringar. Varför vill man framöver höja så mycket skatter om det nu går så bra för Sverige? Och vad tänker oppositionen göra?

Skinande sol som värmer blommor på väg att slå ut. Sådant var vädret i Värmland i går och sådana ser också de ekonomiska framtidsutsikterna för Sverige ut, i vart fall om man ska tro finansminister Magdalena Andersson (S) när hon i går presenterade vårbudgeten. Svensk ekonomi sägs vara stark, skapar stort reformutrymme och de ”brister i välfärden” som ska ha funnits under den förra regeringen är nu magiskt bortblåsta.

När nu den ljusnande framtid är vår så hystes vissa förhoppningar ute i landet om att den skadliga skattehöjarpolitiken skulle utebli. Så är dock inte fallet. Trots kritiken aviserar regeringen i sin vårproposition att de framöver avser införa en flygskatt, en ny modifierad variant av den utskällda kilometerskatten samt, till företagarnas förtret, ändra på reglerna för entreprenörsskatten.

Sådana framtida skattehöjningar hade varit dåliga även i sämre ekonomiska tider. De blir helt obegripliga om finansministerns ljusa prognoser stämmer. „Magdalena Andersson badar i pengar” skrev rentav Dagens industri häromveckan. Ändå vill regeringen, som redan höjt skattekvoten, det vill säga skatteintäkternas andel av BNP, med motsvarande 23 miljarder kronor genomföra allt detta.

Regeringen påminner också om sitt storslagna löfte att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Exakt hur detta ska gå till är dock höljt i dunkel. Sverige ligger visserligen strax under EU-genomsnittet i arbetslöshet, men bäst i klassen har vi en bra bit kvar till. Ännu värre ser det ut för ungdomsarbetslösheten, där vi till och med ligger över genomsnittet i EU.

För att råda bot på ungdomsarbetslösheten ska regeringen redan till sommaren hjälpa 16-åringar få sommarjobb. Detta genom att man kastar pengar på Arbetsförmedlingen som sedan ska fördela dessa pengar till företag och kommuner som kreativt får hitta på sommarjobb som egentligen inte behövs. Möjligheterna att nå sitt 2020-mål ser minst sagt dystra ut om det här är allt man kan uppbringa.

Sverige hade behövt en näringslivsvänlig politik som sänker skatter i goda tider snarare än höjer dem. En budget som satsar på företagandet snarare än sätter käppar i hjulet för det. En sådan röstades igenom i Sveriges riksdag hösten 2014 och regeringen tvingades då styra efter denna. Först KD och sedan i januari också Moderaterna vill återupprepa detta. Centern och Liberalerna säger sig kunna möta dem på halva vägen.

Regeringen bäddar med sin budget för stora portioner valfläsk framöver, delvis beroende på att man i somras kom överens med Alliansen om att sänka överskottsmålet. Nu stjäl Magdalena Andersson uppmärksamheten från detta genom att utmåla sig själv och regeringen som ekonomiska stormästare. Hur hårt kommer de borgerliga partierna att låta sig pressas?

Svensk ekonomi går inte dåligt, trots detta vill regeringen höja skatten och försämra för företagen. Detta borde få varje borgerlig politiker att se rött. Att vilja göra något åt detta efter valet 2018 är förstås bra. Att vilja göra något åt det redan i år är ännu bättre.

Skinande sol som värmer blommor på väg att slå ut. Sådant var vädret i Värmland i går och sådana ser också de ekonomiska framtidsutsikterna för Sverige ut, i vart fall om man ska tro finansminister Magdalena Andersson (S) när hon i går presenterade vårbudgeten. Svensk ekonomi sägs vara stark, skapar stort reformutrymme och de ”brister i välfärden” som ska ha funnits under den förra regeringen är nu magiskt bortblåsta.

När nu den ljusnande framtid är vår så hystes vissa förhoppningar ute i landet om att den skadliga skattehöjarpolitiken skulle utebli. Så är dock inte fallet. Trots kritiken aviserar regeringen i sin vårproposition att de framöver avser införa en flygskatt, en ny modifierad variant av den utskällda kilometerskatten samt, till företagarnas förtret, ändra på reglerna för entreprenörsskatten.

Sådana framtida skattehöjningar hade varit dåliga även i sämre ekonomiska tider. De blir helt obegripliga om finansministerns ljusa prognoser stämmer. „Magdalena Andersson badar i pengar” skrev rentav Dagens industri häromveckan. Ändå vill regeringen, som redan höjt skattekvoten, det vill säga skatteintäkternas andel av BNP, med motsvarande 23 miljarder kronor genomföra allt detta.

Regeringen påminner också om sitt storslagna löfte att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Exakt hur detta ska gå till är dock höljt i dunkel. Sverige ligger visserligen strax under EU-genomsnittet i arbetslöshet, men bäst i klassen har vi en bra bit kvar till. Ännu värre ser det ut för ungdomsarbetslösheten, där vi till och med ligger över genomsnittet i EU.

För att råda bot på ungdomsarbetslösheten ska regeringen redan till sommaren hjälpa 16-åringar få sommarjobb. Detta genom att man kastar pengar på Arbetsförmedlingen som sedan ska fördela dessa pengar till företag och kommuner som kreativt får hitta på sommarjobb som egentligen inte behövs. Möjligheterna att nå sitt 2020-mål ser minst sagt dystra ut om det här är allt man kan uppbringa.

Sverige hade behövt en näringslivsvänlig politik som sänker skatter i goda tider snarare än höjer dem. En budget som satsar på företagandet snarare än sätter käppar i hjulet för det. En sådan röstades igenom i Sveriges riksdag hösten 2014 och regeringen tvingades då styra efter denna. Först KD och sedan i januari också Moderaterna vill återupprepa detta. Centern och Liberalerna säger sig kunna möta dem på halva vägen.

Regeringen bäddar med sin budget för stora portioner valfläsk framöver, delvis beroende på att man i somras kom överens med Alliansen om att sänka överskottsmålet. Nu stjäl Magdalena Andersson uppmärksamheten från detta genom att utmåla sig själv och regeringen som ekonomiska stormästare. Hur hårt kommer de borgerliga partierna att låta sig pressas?

Svensk ekonomi går inte dåligt, trots detta vill regeringen höja skatten och försämra för företagen. Detta borde få varje borgerlig politiker att se rött. Att vilja göra något åt detta efter valet 2018 är förstås bra. Att vilja göra något åt det redan i år är ännu bättre.