2017-03-12 16:55

2017-03-12 16:55

Oklart direktiv om vapen

Förhastat. Direkt efter terrordåden i Paris i november år 2015 passade EU-kommissionen på att på rekordtid lägga fram ett förslag till vapendirektiv ägnat att förhindra terrorister och andra kriminella från att beväpna sig. Det är dock få legala vapen, som direktivet reglerar, som används vid brott.

Förslaget innehöll en del bra saker som ökat samarbete och effektivare deaktivering av vapen, det vill säga att vapen görs obrukbara. Men samtidigt fanns förslag om mentaltester av vapenägare, tidsbegränsade vapenlicenser, förbud mot vapenhandel på distans, förbud mot halvautomatiska vapen för vanliga jägare och sportskyttar.

Med andra ord ett antal helt oacceptabla inskränkningar för laglydiga vapenägare. Dessa förändringar av medlemsstaternas vapenlagar tänkte kommissionen driva igenom i kölvattnet av terrordådet i Paris. Stora delar av förslaget till direktiv var hämtade ur ett tidigare försök till översyn av vapenlagstiftningen från år 2013. Fem dagar efter Bataclan-massakern var det dags för en ny ansats.

I morgon tar EU-parlamentet ställning till ett mycket förändrat kompromissförslag till vapendirektiv. Sannolikt kommer direktivet att antas. Jämfört med det ursprungliga förslaget är det aktuella betydligt bättre. Den moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt (M) har haft en central roll när det nya förslaget förhandlats fram. En berömvärd insats även om det fortfarande finns några punkter i direktivet som kan kritiseras.

Borta är begränsningarna av distanshandeln, obligatoriska läkarkontroller och ett generellt förbud mot halvautomatiska vapen. Dock återstår oklarheter om vad som verkligen gäller beträffande femårslicenser och magasinkapacitet för halvautomatiska vapen.

Gevär med magasin med kapacitet för fler en tio skott kommer att kräva att ägaren är aktiv sportskytt. Men som vanligt när det gäller juridik handlar allt om tolkningar och risken är inte obetydlig att en lagkonstruktion som ger möjlighet till undantag för exempelvis sportskytte kommer att tolkas alltför snävt när direktivet ska införlivas i svensk lag. Landets vapenägare har redan idag problem med aktivistiska tjänstemän som vägrar licenser på grundval av egna tolkningar av lagen.

Givet att vapendirektivet antas så kommer implementeringen av direktivet kräva att landets över 600 000 vapenägare fortsätter att pressa regeringen i frågan. Inrikesminister Anders Ygeman (S), som lovat vapenägarna att direktivet inte ska medföra några större negativa konsekvenser, ska omgående tillsätta en utredning för att se vilka lagar som behöver ändras. Risken finns att vapendirektivet trots regeringens försäkringar ändå kommer att göra livet surt för laglydiga jägare och skyttar utan att komma åt problemet med illegala vapen.

Blir implementeringen ett misslyckande kommer de EU-parlamentariker som röstat för direktivet att få höra det. Exempelvis kommer M att rösta för, Jasenko Selimovic (FP) och Fredrick Federley (C) har sagt att de kommer att rösta nej. Skulle det bli ett nej till det nu liggande kompromissförslaget så kommer det förhoppningsvis med tiden att mynna ut i ett bättre förslag. Oavsett utgången i omröstningen så kan vi anta att många av landets vapenägare kommer att hålla sina politiker ansvariga om de redan hårda vapenlagarna skärps och toppas med ytterligare krångel.

Förslaget innehöll en del bra saker som ökat samarbete och effektivare deaktivering av vapen, det vill säga att vapen görs obrukbara. Men samtidigt fanns förslag om mentaltester av vapenägare, tidsbegränsade vapenlicenser, förbud mot vapenhandel på distans, förbud mot halvautomatiska vapen för vanliga jägare och sportskyttar.

Med andra ord ett antal helt oacceptabla inskränkningar för laglydiga vapenägare. Dessa förändringar av medlemsstaternas vapenlagar tänkte kommissionen driva igenom i kölvattnet av terrordådet i Paris. Stora delar av förslaget till direktiv var hämtade ur ett tidigare försök till översyn av vapenlagstiftningen från år 2013. Fem dagar efter Bataclan-massakern var det dags för en ny ansats.

I morgon tar EU-parlamentet ställning till ett mycket förändrat kompromissförslag till vapendirektiv. Sannolikt kommer direktivet att antas. Jämfört med det ursprungliga förslaget är det aktuella betydligt bättre. Den moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt (M) har haft en central roll när det nya förslaget förhandlats fram. En berömvärd insats även om det fortfarande finns några punkter i direktivet som kan kritiseras.

Borta är begränsningarna av distanshandeln, obligatoriska läkarkontroller och ett generellt förbud mot halvautomatiska vapen. Dock återstår oklarheter om vad som verkligen gäller beträffande femårslicenser och magasinkapacitet för halvautomatiska vapen.

Gevär med magasin med kapacitet för fler en tio skott kommer att kräva att ägaren är aktiv sportskytt. Men som vanligt när det gäller juridik handlar allt om tolkningar och risken är inte obetydlig att en lagkonstruktion som ger möjlighet till undantag för exempelvis sportskytte kommer att tolkas alltför snävt när direktivet ska införlivas i svensk lag. Landets vapenägare har redan idag problem med aktivistiska tjänstemän som vägrar licenser på grundval av egna tolkningar av lagen.

Givet att vapendirektivet antas så kommer implementeringen av direktivet kräva att landets över 600 000 vapenägare fortsätter att pressa regeringen i frågan. Inrikesminister Anders Ygeman (S), som lovat vapenägarna att direktivet inte ska medföra några större negativa konsekvenser, ska omgående tillsätta en utredning för att se vilka lagar som behöver ändras. Risken finns att vapendirektivet trots regeringens försäkringar ändå kommer att göra livet surt för laglydiga jägare och skyttar utan att komma åt problemet med illegala vapen.

Blir implementeringen ett misslyckande kommer de EU-parlamentariker som röstat för direktivet att få höra det. Exempelvis kommer M att rösta för, Jasenko Selimovic (FP) och Fredrick Federley (C) har sagt att de kommer att rösta nej. Skulle det bli ett nej till det nu liggande kompromissförslaget så kommer det förhoppningsvis med tiden att mynna ut i ett bättre förslag. Oavsett utgången i omröstningen så kan vi anta att många av landets vapenägare kommer att hålla sina politiker ansvariga om de redan hårda vapenlagarna skärps och toppas med ytterligare krångel.