2017-03-11 06:00

2017-03-11 06:00

Bidra inte till terror

terror. Terrorsekten den Islamiska staten, IS, är på reträtt. I de pågående striderna i och kring staden Mosul driver de irakiska säkerhetsstyrkorna med stöd från väst sakta men säkert ut IS. Det är glädjande nyheter.

Inte fullt lika glädjande nyheter är att en stor del av de cirka 300 terrorresenärer, som mellan åren 2013-2016 rest från Sverige för att ansluta sig till IS, har uppburit olika bidrag från svenska staten. Skattebetalarna har anledning att ta sig för pannan. Bostadsbidrag, föräldrapenning och barnbidrag har bidragit till att finansiera terrorn. Om detta kan man läsa i rapporten Finansiering av terrorism från Försvarshögskolan som tagit fram rapporten på uppdrag av Finansinspektionen. Det rör sig inte om några enorma belopp då bidragsnivåerna inte är särskilt höga, men svenska skattepengar ska inte finansiera terror i någon form.

Ett intressant sätt som terrorresenärer har kommit över pengar på är utbetalning av studielån för utlandsstudier som oftast betalas ut i en större klumpsumma. Även andra former av bedrägerier för att komma över pengar används. Exempelvis att låna så mycket pengar som möjligt, naturligtvis utan någon tanke på att betala tillbaka. Kreditgivarna som lånar ut, via SMS-lån eller liknande, borde rimligen göra bättre kontroller innan de beviljar lån.

Någonstans måste naturligtvis en gräns dras för hur mycket efterforskningar man kan kräva att lån- och bidragsgivarna ska göra. Det är ju trots allt svårt att avgöra vad en person tänker göra med pengarna sedan de betalats ut. Det verkar dock onekligen som om det finns ett visst utrymme för att strama upp kontrollerna vid kredit- och bidragsgivning. Ett bättre samarbete mellan myndigheter och olika register vore önskvärt.

Det verkar helt otroligt att till och med assistansbolag har används för att finansiera terror, men Skatteverket har upptäckt tre-fyra sådana fall, föga förvånande främst i Malmöregionen. Även andra metoder som penninginsamlingar används. Penningstöd till terrorverksamhet blev olagligt år 2002.

I nuläget går det sämre militärt för IS och intresset för martyrskap verkar svalna i takt med motgångarna. Det betyder på intet sätt att hotet från IS avtar. Tyvärr kan vi räkna med fler attacker som de i Nice och Paris. Även terrorn på hemmaplan är beroende av finansiering och det finns knappast någon anledning att tro att finansieringsmetoderna skulle ändras om IS skulle besegras på slagfälten i Syrien och Irak.

Myndigheterna måste helt enkelt bli bättre på att identifiera misstänkta transaktioner och genomskåda bidragsskojare. Samverkan mellan myndigheter och ökat informationsutbyte i och utanför Sverige är nödvändigt. Hotet mot vårt öppna samhälle från radikala islamister visar inga tecken på att avta. För att möta hotet måste samhället rusta upp på alla nivåer.

Inte fullt lika glädjande nyheter är att en stor del av de cirka 300 terrorresenärer, som mellan åren 2013-2016 rest från Sverige för att ansluta sig till IS, har uppburit olika bidrag från svenska staten. Skattebetalarna har anledning att ta sig för pannan. Bostadsbidrag, föräldrapenning och barnbidrag har bidragit till att finansiera terrorn. Om detta kan man läsa i rapporten Finansiering av terrorism från Försvarshögskolan som tagit fram rapporten på uppdrag av Finansinspektionen. Det rör sig inte om några enorma belopp då bidragsnivåerna inte är särskilt höga, men svenska skattepengar ska inte finansiera terror i någon form.

Ett intressant sätt som terrorresenärer har kommit över pengar på är utbetalning av studielån för utlandsstudier som oftast betalas ut i en större klumpsumma. Även andra former av bedrägerier för att komma över pengar används. Exempelvis att låna så mycket pengar som möjligt, naturligtvis utan någon tanke på att betala tillbaka. Kreditgivarna som lånar ut, via SMS-lån eller liknande, borde rimligen göra bättre kontroller innan de beviljar lån.

Någonstans måste naturligtvis en gräns dras för hur mycket efterforskningar man kan kräva att lån- och bidragsgivarna ska göra. Det är ju trots allt svårt att avgöra vad en person tänker göra med pengarna sedan de betalats ut. Det verkar dock onekligen som om det finns ett visst utrymme för att strama upp kontrollerna vid kredit- och bidragsgivning. Ett bättre samarbete mellan myndigheter och olika register vore önskvärt.

Det verkar helt otroligt att till och med assistansbolag har används för att finansiera terror, men Skatteverket har upptäckt tre-fyra sådana fall, föga förvånande främst i Malmöregionen. Även andra metoder som penninginsamlingar används. Penningstöd till terrorverksamhet blev olagligt år 2002.

I nuläget går det sämre militärt för IS och intresset för martyrskap verkar svalna i takt med motgångarna. Det betyder på intet sätt att hotet från IS avtar. Tyvärr kan vi räkna med fler attacker som de i Nice och Paris. Även terrorn på hemmaplan är beroende av finansiering och det finns knappast någon anledning att tro att finansieringsmetoderna skulle ändras om IS skulle besegras på slagfälten i Syrien och Irak.

Myndigheterna måste helt enkelt bli bättre på att identifiera misstänkta transaktioner och genomskåda bidragsskojare. Samverkan mellan myndigheter och ökat informationsutbyte i och utanför Sverige är nödvändigt. Hotet mot vårt öppna samhälle från radikala islamister visar inga tecken på att avta. För att möta hotet måste samhället rusta upp på alla nivåer.

  • Greger Ekman