2017-03-02 06:00

2017-03-02 06:00

Polisen måste förstärkas

LEDARE

Det är inte bara försvarsmakten som behöver ökade resurser i närtid. Även Polisen måste få ett påslag på flera miljarder, annars blir man tvungna att göra sig av med folk. Detta alarmerade besked gav rikspolischefen till regeringen, men frågan är om den kommer att lyssna på det örat.

Det som talar både för och emot är att budbäraren just är rikspolischefen, den hårt kritiserade socialdemokratiska politruken Dan Eliasson. För för att han just i egenskap av att vara regeringens handgångne man kanske också har deras öra. Mot för att han just i egenskap av att vara regeringens handgångne man mer skall företräda regeringen i Polisen, än Polisen för regeringen. Lägg därtill det usla förtroende han har inom poliskåren.

Men han behöver därför inte ha fel i sak när han i Polisens budgetunderlag för åren 2018-20 vill ha 3,9 miljarder kronor extra, för övrigt samma krav som han gav inför förra året. 2016 anställdes ytterligare 1 000 civila med hjälp av den så kallade anslagskrediten som myndigheten har. Utan extrapengar kan dessa få gå igen. Dessutom vill Eliasson nyanställa ytterligare 300 civila, samt 1 500 fler poliser. Utan dessa förstärkningar kommer poliskrisen att fördjupas än mer när det gäller till exempel utredningar, bekämpning av IT- och terrorbrott och närvaron i utsatta områden.

Polisförbundet har i och för sig inget emot om dessa tillskott skulle bli verklighet, men betonar helt riktigt att det också är viktigt att behålla de poliser som finns, och då krävs det bättre löner och anställningsvillkor och en organisation som fungerar. Förra året slutade 950 poliser – många stod inte längre ut med den usla situationen.

Ambitionen att anställa fler poliser har också stött på patrull. Alla redan befintliga utbildningsplatser går inte att fylla, Denna vårtermin går det 640 polisstudenter på de sammanlagt 800 platser som finns vid polisutbildningarna i Växjö, Stockholm och Umeå. Och värre lär det blir eftersom det blir stadigt färre antal sökande. Till vårens kurser sökte 8 380 men till hösten har bara 5 926 sökt. Många gallras bort och då har man ändå sänkt begåvningskravet från 4 till 3 på en 9-gradig skala.

Visst behövs det fler poliser i Sverige. Vi är redan ett av de länder i Europa som har lägst polistäthet – 208 per 100 000 invånare (EU-snittet är 341). Och befolkningen har växt snabbt, särskilt med den ökade asylmottagningen. Därför är kraven på fler poliser från framför allt de borgerliga oppositionspartierna rimliga. Men om inte polisen blir en betydligt mer attraktiv arbetsgivare så spelar det ingen roll hur många fler utbildningsplatser man skapar. De kommer inte att fyllas och fler redan verksamma poliser kommer att sluta.

Till de allra viktigaste kärnuppgifterna för en stat hör det yttre försvaret och den inre ordningen, alltså en väl fungerade försvarsmakt och polis. Men i Sverige är det just dessa uppgifter som är satta på undantag. Det är ett ointresse som också dessvärre spritt sig till andra partier, och det är därför vi befinner oss i det här läget. Nu måste vi reparera den här skadan.

Det som talar både för och emot är att budbäraren just är rikspolischefen, den hårt kritiserade socialdemokratiska politruken Dan Eliasson. För för att han just i egenskap av att vara regeringens handgångne man kanske också har deras öra. Mot för att han just i egenskap av att vara regeringens handgångne man mer skall företräda regeringen i Polisen, än Polisen för regeringen. Lägg därtill det usla förtroende han har inom poliskåren.

Men han behöver därför inte ha fel i sak när han i Polisens budgetunderlag för åren 2018-20 vill ha 3,9 miljarder kronor extra, för övrigt samma krav som han gav inför förra året. 2016 anställdes ytterligare 1 000 civila med hjälp av den så kallade anslagskrediten som myndigheten har. Utan extrapengar kan dessa få gå igen. Dessutom vill Eliasson nyanställa ytterligare 300 civila, samt 1 500 fler poliser. Utan dessa förstärkningar kommer poliskrisen att fördjupas än mer när det gäller till exempel utredningar, bekämpning av IT- och terrorbrott och närvaron i utsatta områden.

Polisförbundet har i och för sig inget emot om dessa tillskott skulle bli verklighet, men betonar helt riktigt att det också är viktigt att behålla de poliser som finns, och då krävs det bättre löner och anställningsvillkor och en organisation som fungerar. Förra året slutade 950 poliser – många stod inte längre ut med den usla situationen.

Ambitionen att anställa fler poliser har också stött på patrull. Alla redan befintliga utbildningsplatser går inte att fylla, Denna vårtermin går det 640 polisstudenter på de sammanlagt 800 platser som finns vid polisutbildningarna i Växjö, Stockholm och Umeå. Och värre lär det blir eftersom det blir stadigt färre antal sökande. Till vårens kurser sökte 8 380 men till hösten har bara 5 926 sökt. Många gallras bort och då har man ändå sänkt begåvningskravet från 4 till 3 på en 9-gradig skala.

Visst behövs det fler poliser i Sverige. Vi är redan ett av de länder i Europa som har lägst polistäthet – 208 per 100 000 invånare (EU-snittet är 341). Och befolkningen har växt snabbt, särskilt med den ökade asylmottagningen. Därför är kraven på fler poliser från framför allt de borgerliga oppositionspartierna rimliga. Men om inte polisen blir en betydligt mer attraktiv arbetsgivare så spelar det ingen roll hur många fler utbildningsplatser man skapar. De kommer inte att fyllas och fler redan verksamma poliser kommer att sluta.

Till de allra viktigaste kärnuppgifterna för en stat hör det yttre försvaret och den inre ordningen, alltså en väl fungerade försvarsmakt och polis. Men i Sverige är det just dessa uppgifter som är satta på undantag. Det är ett ointresse som också dessvärre spritt sig till andra partier, och det är därför vi befinner oss i det här läget. Nu måste vi reparera den här skadan.