2016-10-12 06:00

2016-10-12 06:00

Storregionerna måste stoppas

Som väntat beslutade en tillfällig majoritet på det extrainkallade mötet med landstingsfullmäktige att säga ja i remissyttrandet om att Värmland skall uppgå i Västra Götalandsregionen. Men i avsaknad av bred enighet så är det oacceptabelt om regeringen går vidare med att tvinga igenom denna förändring.

Hela processen med att försöka bilda storregioner är diskutabel ur ett flertal perspektiv, inte minst demokratiskt. Regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi (S) lyfte den plötsligt ur hatten efter ett val där frågan inte alls diskuterades. Därmed hade väljarna inte en chans att säga sitt och nu vill man i ilfart trumfa igenom sammanslagningarna så att de kan börja gälla efter nästa val. Hur många som röstade i landstingsvalet 2014 visste då att detta kanske var sista gången och att det nästa gången gäller ett sammanslaget storregionfullmäktige?

Ministern försökte under ett Karlstadsbesök i förra veckan hävda att frågan har väckts sedan 1960-talet och varit uppe förr, med två olika statliga utredningar 2007 och 2011. Men då bortser han bekvämt nog för att tankarna då på goda grunder avvisats. Nu skippar man debatten och går direkt på genomförandet, sedan må de berörda länen och medborgarna tycka vad de vill. Det är faktiskt otillständigt.

Inte i något av de berörda länen finns det en majoritet för bildandet av storregioner, enligt en opinionsundersökning som Halland, som är en av de få som tack vare enigt motstånd slipper vara med i den första vändan, låtit göra. Och även om man kan sätta frågetecken för den statistiska säkerheten är ändå den webbenkät som SVT Nyheter Värmland låtit göra talande. Av de över 5 000 som svarat säger bara 15 procent ja till ett samgående med Västra Götaland. 39 procent föredrar Svealand istället och 45 procent vill att Värmland skall förbli sin egen region.

Företagarna i Värmland tycker att processen hetsas fram alldeles för snabbt och vill bromsa. Västsvenska Handelskammaren i Göteborg vill inte ha med Värmland. Ledande företrädare för näringslivet i Norrbotten och Jämtland avvisar tankarna på en stor Norrlandsregion (Dagens Samhälle 4/10) med argument som är lika giltiga för Värmland och Västra Götaland. Att föra samman områden med så olika demografi och näringslivsstruktur är att bädda för problem och obalanser, exempelvis när det gäller prioriteringar och demokratiskt inflytande. Sveriges 21 landshövdingarna säger också att de oroas över den statliga styrningen i storregionerna och att det finns ett behov av geografisk närhet när beslut skall fattas (Dagens Samhälle 22/9).

Det är bara att instämma. Storregioner är ett förfelat centraliseringstänkande och det är märkligt att Centern är med på tåget. De inbillar sig nog att detta blir ett sätt att stoppa framtida kommunsammanslagningar, men där bedrar de sig. Signalerna från regeringshåll är att det ligger härnäst på agendan.

Eftersom det inte har hjälpt på lokal nivå, där nu Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet, trots intern oenighet, drivit igenom det här remissvaret, så måste frågan lyftas till riksdagen. Oppositionsledaren Anna Kinberg Batra (M) måste göra klart och tydligt – och offentligt – för statsminister Stefan Löfven (S) att regeringen inte kan gå vidare med den här frågan när det inte råder bred uppslutning kring den.

Även Centerledaren Annie Lööf skall ha sagt att deras stöd för storregioner förutsätter stabila och blocköverskridande majoriteter ute i länen. Nu är det upp till bevis, för enbart stöd av dem själva kan knappast anses utgöra en ”stabil och blocköverskridande majoritet”.

Hela processen med att försöka bilda storregioner är diskutabel ur ett flertal perspektiv, inte minst demokratiskt. Regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi (S) lyfte den plötsligt ur hatten efter ett val där frågan inte alls diskuterades. Därmed hade väljarna inte en chans att säga sitt och nu vill man i ilfart trumfa igenom sammanslagningarna så att de kan börja gälla efter nästa val. Hur många som röstade i landstingsvalet 2014 visste då att detta kanske var sista gången och att det nästa gången gäller ett sammanslaget storregionfullmäktige?

Ministern försökte under ett Karlstadsbesök i förra veckan hävda att frågan har väckts sedan 1960-talet och varit uppe förr, med två olika statliga utredningar 2007 och 2011. Men då bortser han bekvämt nog för att tankarna då på goda grunder avvisats. Nu skippar man debatten och går direkt på genomförandet, sedan må de berörda länen och medborgarna tycka vad de vill. Det är faktiskt otillständigt.

Inte i något av de berörda länen finns det en majoritet för bildandet av storregioner, enligt en opinionsundersökning som Halland, som är en av de få som tack vare enigt motstånd slipper vara med i den första vändan, låtit göra. Och även om man kan sätta frågetecken för den statistiska säkerheten är ändå den webbenkät som SVT Nyheter Värmland låtit göra talande. Av de över 5 000 som svarat säger bara 15 procent ja till ett samgående med Västra Götaland. 39 procent föredrar Svealand istället och 45 procent vill att Värmland skall förbli sin egen region.

Företagarna i Värmland tycker att processen hetsas fram alldeles för snabbt och vill bromsa. Västsvenska Handelskammaren i Göteborg vill inte ha med Värmland. Ledande företrädare för näringslivet i Norrbotten och Jämtland avvisar tankarna på en stor Norrlandsregion (Dagens Samhälle 4/10) med argument som är lika giltiga för Värmland och Västra Götaland. Att föra samman områden med så olika demografi och näringslivsstruktur är att bädda för problem och obalanser, exempelvis när det gäller prioriteringar och demokratiskt inflytande. Sveriges 21 landshövdingarna säger också att de oroas över den statliga styrningen i storregionerna och att det finns ett behov av geografisk närhet när beslut skall fattas (Dagens Samhälle 22/9).

Det är bara att instämma. Storregioner är ett förfelat centraliseringstänkande och det är märkligt att Centern är med på tåget. De inbillar sig nog att detta blir ett sätt att stoppa framtida kommunsammanslagningar, men där bedrar de sig. Signalerna från regeringshåll är att det ligger härnäst på agendan.

Eftersom det inte har hjälpt på lokal nivå, där nu Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet, trots intern oenighet, drivit igenom det här remissvaret, så måste frågan lyftas till riksdagen. Oppositionsledaren Anna Kinberg Batra (M) måste göra klart och tydligt – och offentligt – för statsminister Stefan Löfven (S) att regeringen inte kan gå vidare med den här frågan när det inte råder bred uppslutning kring den.

Även Centerledaren Annie Lööf skall ha sagt att deras stöd för storregioner förutsätter stabila och blocköverskridande majoriteter ute i länen. Nu är det upp till bevis, för enbart stöd av dem själva kan knappast anses utgöra en ”stabil och blocköverskridande majoritet”.