2016-09-17 06:00

2016-09-17 06:00

Bu och bä om medielagar

I torsdags överlämnade mediegrundlagskommittén sitt betänkande till justitieminister Morgan Johansson (S). Kommitténs uppdrag har varit att se över delar av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Eftersom medielandskapet har förändrats kraftigt sedan lagarnas tillkomst har initiativet att tillsätta en kommitté varit välkommet.

En huvudvärk för många publicister är faktumet att man som ansvarig utgivare även är juridiskt ansvarig för allt digitalt material som publicerats innan man tillträdde positionen (det som inom branschen kallas ”arvssynden”). En utgivare riskerar således i dag att ställas till svars för en gammal publicering denne inte haft med att göra.

Kommitténs förslag är inte att slopa ”arvssynden” helt. Däremot föreslår den att de nuvarande reglerna kompletteras så att en ansvarsbegränsning införs för texter som funnits på en webbplats längre än ett år. Utgivaren föreslås vidare få två veckor på sig att ta bort en publicering som kan utgöra ett tryckfrihetsbrott.

Förslaget kommer att göra livet något lättare för publicister. Samtidigt förefaller det något märkligt att inte digitala publiceringar hanteras efter samma princip som tryckta medier samt radio- och tv-sändningar. För dessa är preskriptionstiden sex månader.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke gör jämförelsen att vi aldrig skulle komma på tanken att börja rensa ut gamla arkiv med publiceringar som i dag uppfattas som brottsliga. Om misshagliga texter plockas bort från webben allt eftersom är risken för ännu större historielöshet hos nästkommande generationer påtaglig. Det finns därmed goda skäl till att lyssna till Funckes resonemang.

Ett glädjande besked från kommittén var att den konstaterat att förslaget med neutrala tobaksförpackningar, på engelska ”plain packaging”, står i strid med dagens tryckfrihetsförordning. Det är ett hårt slag mot folkhälsominister Gabriel Wikströms (S) tobaksdirektivsutredning, då införandet av neutrala förpackningar skulle kräva en grundlagsändring.

Hela idén med neutrala tobaksförpackningar strider mot de principer som våra tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar vilar på, eftersom det skulle tillåta staten att fullt ut reglera både innehåll och utseende av en tryckt skrift. Dit räknas i princip även cigarett- och snuspaket, oavsett vad man tycker om dess innehåll. En uppluckring av denna princip skulle riskera att vi hamnar på ett sluttande plan för hur stora inräkningar staten tillåts göra.

Vidare innebär förslaget även en oproportionerlig inskränkning av äganderätten då den fråntar företag möjligheten att överhuvudtaget få använda sitt eget varumärke.

Frågan är om kommitténs slutsatser är tillräckliga för att Wikström ska inse det meningslösa i att försöka driva tobaksdirektivsutredningens arbete vidare. Man kan alltid hoppas.

En huvudvärk för många publicister är faktumet att man som ansvarig utgivare även är juridiskt ansvarig för allt digitalt material som publicerats innan man tillträdde positionen (det som inom branschen kallas ”arvssynden”). En utgivare riskerar således i dag att ställas till svars för en gammal publicering denne inte haft med att göra.

Kommitténs förslag är inte att slopa ”arvssynden” helt. Däremot föreslår den att de nuvarande reglerna kompletteras så att en ansvarsbegränsning införs för texter som funnits på en webbplats längre än ett år. Utgivaren föreslås vidare få två veckor på sig att ta bort en publicering som kan utgöra ett tryckfrihetsbrott.

Förslaget kommer att göra livet något lättare för publicister. Samtidigt förefaller det något märkligt att inte digitala publiceringar hanteras efter samma princip som tryckta medier samt radio- och tv-sändningar. För dessa är preskriptionstiden sex månader.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke gör jämförelsen att vi aldrig skulle komma på tanken att börja rensa ut gamla arkiv med publiceringar som i dag uppfattas som brottsliga. Om misshagliga texter plockas bort från webben allt eftersom är risken för ännu större historielöshet hos nästkommande generationer påtaglig. Det finns därmed goda skäl till att lyssna till Funckes resonemang.

Ett glädjande besked från kommittén var att den konstaterat att förslaget med neutrala tobaksförpackningar, på engelska ”plain packaging”, står i strid med dagens tryckfrihetsförordning. Det är ett hårt slag mot folkhälsominister Gabriel Wikströms (S) tobaksdirektivsutredning, då införandet av neutrala förpackningar skulle kräva en grundlagsändring.

Hela idén med neutrala tobaksförpackningar strider mot de principer som våra tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar vilar på, eftersom det skulle tillåta staten att fullt ut reglera både innehåll och utseende av en tryckt skrift. Dit räknas i princip även cigarett- och snuspaket, oavsett vad man tycker om dess innehåll. En uppluckring av denna princip skulle riskera att vi hamnar på ett sluttande plan för hur stora inräkningar staten tillåts göra.

Vidare innebär förslaget även en oproportionerlig inskränkning av äganderätten då den fråntar företag möjligheten att överhuvudtaget få använda sitt eget varumärke.

Frågan är om kommitténs slutsatser är tillräckliga för att Wikström ska inse det meningslösa i att försöka driva tobaksdirektivsutredningens arbete vidare. Man kan alltid hoppas.