2016-09-02 06:01

2016-09-02 06:01

Försvaret förpliktigar

LEDARE

Mindre än tio år efter avskaffandet kommer värnplikten att återinföras. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet är det kontentan av det förslag som en statlig utredning inom kort kommer att lägga fram för regeringen. Frågan är dock om det i sig kommer att lösa problemen med försvarsmaktens personalförsörjning.

Det svenska försvaret brottas med stora problem och är blott en skugga av sitt forna, värnpliktsförsörjda jag. När den dåvarande alliansregeringen år 2010 avskaffade den allmänna värnplikten (med bara några rösters marginal) var tanken att det då lilla försvaret skulle klara sig på yrkessoldater och andra tidvis frivilligt tjänstgörande. Så har det inte riktigt blivit.

Försvaret har haft oerhört svårt att fylla alla utbildningsplatser och att sedan behålla de soldater och befäl som behövs under tillräckligt lång tid. Av 4 650 platser förra året lyckades man bara rekrytera 2 214 frivilliga, och hittills ser det inte mycket bättre ut i år. Drygt 6 000 soldater saknas i nuläget. Yrkesförsvaret fungerar alltså inte som tänkt, men frågan är om en återuppväckt värnplikt kan råda bot på problemen.

Att man lyckats locka så få frivilliga är egentligen inte särskilt konstigt om man beaktar hur dålig lön och övriga villkor som erbjuds soldaterna. Försvarsmakten har inte heller kunnat vara en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Det har i vanlig ordning saknats tillräckligt med resurser och givet hur kroniskt underfinansierat försvaret varit under alla år så är det inte konstigt att också det nya personalförsörjningssystemet inte fått de pengar som behövs. Det är egentligen inte försvarets fel utan politikernas som beslutade om yrkesförsvaret.

Därför vilar det något av en snabb nödlösning över tanken på återinförd värnplikt. Ja, strängt taget så har den aldrig varit formellt avskaffad utan bara vilande, med möjlighet för regeringen att aktivera den, och det ämnar den tydligen göra. Direktiven från försvarsminister Peter Hultqvist (S), som själv gjorde vapenfri tjänst, har varit skräddarsydda, enligt utredaren Annika Nordgren Christensen.

Tanken är att Rekryteringsmyndigheten, som för övrigt har sitt säte här på Karolinen i Karlstad, redan nästa år skall skicka ut ett brev med ett frågeformulär till alla 17-åringar, både pojkar och flickor, för dem att fylla i. Det skall sedan utgöra underlag för de som sedan tas ut till mönstring året därpå, cirka 10 000 personer, varav ungefär en tredjedel sedan faktiskt får göra värnplikt, med start år 2019. Av en årskull på 100 000 kommer alltså 3 000 att få göra militärtjänst.

Detta reser många frågor, framför allt hur och vilka som tas ut, och om antalet är tillräckligt. Och vad kommer det att kosta att ur en årskull vaska fram blott 3 procent för tjänstgöring? Är försvaret också beredda att med så här kort varsel ställa om igen? Officersförbundet pekar på att många lärarplatser och skolcentra försvunnit. Det är förmodligen en illusion att tro att en återuppväckt värnplikt skulle spara några pengar. Istället kommer det att behöva skjutas till ytterligare anslag, men då kan man ju undra om dessa medel inte lika gärna hade kunnat användas för att förbättra villkoren för de yrkesanställda och därmed ökat attraktiviteten.

Nå, det står helt klart att det nuvarande systemet inte fungerar och att sättet varpå värnplikten avskaffades för bara några år sedan var förhastat och att yrkesförsvaret inte gavs ordentliga förutsättningar. Då hade ett system där värnplikt kombineras med frivillig rekrytering – som i våra grannländer Norge och Danmark – varit det allra bästa. Nu ser det ut som man flera år i efterhand försöker röra sig mot ett sådant system. Det återstår att se om det kommer att fungera eller om även denna förändring kommer att misslyckas på grund av att man underskattar vad det hela kommer att kosta.

Det svenska försvaret brottas med stora problem och är blott en skugga av sitt forna, värnpliktsförsörjda jag. När den dåvarande alliansregeringen år 2010 avskaffade den allmänna värnplikten (med bara några rösters marginal) var tanken att det då lilla försvaret skulle klara sig på yrkessoldater och andra tidvis frivilligt tjänstgörande. Så har det inte riktigt blivit.

Försvaret har haft oerhört svårt att fylla alla utbildningsplatser och att sedan behålla de soldater och befäl som behövs under tillräckligt lång tid. Av 4 650 platser förra året lyckades man bara rekrytera 2 214 frivilliga, och hittills ser det inte mycket bättre ut i år. Drygt 6 000 soldater saknas i nuläget. Yrkesförsvaret fungerar alltså inte som tänkt, men frågan är om en återuppväckt värnplikt kan råda bot på problemen.

Att man lyckats locka så få frivilliga är egentligen inte särskilt konstigt om man beaktar hur dålig lön och övriga villkor som erbjuds soldaterna. Försvarsmakten har inte heller kunnat vara en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Det har i vanlig ordning saknats tillräckligt med resurser och givet hur kroniskt underfinansierat försvaret varit under alla år så är det inte konstigt att också det nya personalförsörjningssystemet inte fått de pengar som behövs. Det är egentligen inte försvarets fel utan politikernas som beslutade om yrkesförsvaret.

Därför vilar det något av en snabb nödlösning över tanken på återinförd värnplikt. Ja, strängt taget så har den aldrig varit formellt avskaffad utan bara vilande, med möjlighet för regeringen att aktivera den, och det ämnar den tydligen göra. Direktiven från försvarsminister Peter Hultqvist (S), som själv gjorde vapenfri tjänst, har varit skräddarsydda, enligt utredaren Annika Nordgren Christensen.

Tanken är att Rekryteringsmyndigheten, som för övrigt har sitt säte här på Karolinen i Karlstad, redan nästa år skall skicka ut ett brev med ett frågeformulär till alla 17-åringar, både pojkar och flickor, för dem att fylla i. Det skall sedan utgöra underlag för de som sedan tas ut till mönstring året därpå, cirka 10 000 personer, varav ungefär en tredjedel sedan faktiskt får göra värnplikt, med start år 2019. Av en årskull på 100 000 kommer alltså 3 000 att få göra militärtjänst.

Detta reser många frågor, framför allt hur och vilka som tas ut, och om antalet är tillräckligt. Och vad kommer det att kosta att ur en årskull vaska fram blott 3 procent för tjänstgöring? Är försvaret också beredda att med så här kort varsel ställa om igen? Officersförbundet pekar på att många lärarplatser och skolcentra försvunnit. Det är förmodligen en illusion att tro att en återuppväckt värnplikt skulle spara några pengar. Istället kommer det att behöva skjutas till ytterligare anslag, men då kan man ju undra om dessa medel inte lika gärna hade kunnat användas för att förbättra villkoren för de yrkesanställda och därmed ökat attraktiviteten.

Nå, det står helt klart att det nuvarande systemet inte fungerar och att sättet varpå värnplikten avskaffades för bara några år sedan var förhastat och att yrkesförsvaret inte gavs ordentliga förutsättningar. Då hade ett system där värnplikt kombineras med frivillig rekrytering – som i våra grannländer Norge och Danmark – varit det allra bästa. Nu ser det ut som man flera år i efterhand försöker röra sig mot ett sådant system. Det återstår att se om det kommer att fungera eller om även denna förändring kommer att misslyckas på grund av att man underskattar vad det hela kommer att kosta.