2016-08-31 06:00

2016-08-31 06:00

Landsbygden glöms bort

Många som växer upp i ett fattigt bostadsområde tenderar att bo kvar där som vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Torun Österberg, en av forskarna bakom studien, säger att storstädernas fattiga förorter tidigare brukade fungera som transitområden, men att fler nu blir kvar i samma sociala miljö (SVT 27/8).

Samordningsminister Ibrahim Baylan (S) menar att det är viktigt att rusta upp dessa bostadsområden. ”Så att inte den enda klassresan, sociala resan, man kan göra är att flytta” säger han. Baylan har rätt i att det finns vissa områden som behöver rustas upp. Men att rusta upp lägenheter är framförallt hyresvärdens sak att sköta, eller möjligen kommunernas om det är allmännytta. Det finns dessutom en lösning närmare till hands än att regeringen skall pytsa in pengar i att rusta upp lägenhetskomplex: ombilda en del hyresrätter till bostadsrätter. Den som äger något är rädd om det. När man köper sin bostad tar man också hand om området runt omkring.

Det finns stora problem i många områden. Stenkastning och bilbränder hör numera till vardagen i vissa förorter. Här behövs inte upprustning av bostäder eller mer förortskultur som regeringen satsar på, utan fler poliser. Då kan människor bo i dessa områden utan risk för att få sin bil förstörd, eller riskera att bli utan ambulanshjälp i nöd.

Satsningarna på dessa områden måste därför vara välavvägda, och inte heller bör resurserna som går till förorterna göra att andra delar av landet behöver lida. Vissa områden, primärt i storstädernas förorter, får inte överskugga de problem som finns i övriga landet. Bara för att det inte finns specifika områden med utanförskap, betyder det inte att det inte finns problem. På landsbygden finns det många hus med stora renoveringsbehov. Ändå valde regeringen att sänka subventionsgraden i Rot-avdraget för att lägga pengarna på byggsubventioner i storstäderna. Det är bara ett exempel på hur regeringen missgynnar landsbygden.

Än värre är det att regeringen inte tar det ansvar som tydligt vilar på statens axlar: att se till att det finns poliser i hela landet. Det finns en utbredd brottslighet på landsbygden, och i de mindre städerna. Inbrottsligor och dieselstölder hör inte längre till ovanligheterna. När polisen inte syns till kan de kriminella gängen etablera sig.

I höst skall 40 poliser börja jobba i Södertälje för att arbeta mot de kriminella gängen. När var senast polisen lovade 40 nya poliser i Norrbotten, Värmland, Jönköping eller Östergötland? Kommunföreträdare från 18 Norrlandskommuner har skrivit ett brev till regeringen med krav om en fungerande poliskår i hela landet, då rättssäkerheten är hotad.

Regeringen får inte i arbetet för att förbättra förorterna glömma bort landsbygden. Den sociala resan Baylan talar om behöver också kunna göras på mindre orter och människor måste kunna leva i trygghet i hela landet. I vissa utsatta områden frågar man sig ”kommer polisen fram?”. Men på landsbygden undrar många ”kommer polisen överhuvudtaget?”

Samordningsminister Ibrahim Baylan (S) menar att det är viktigt att rusta upp dessa bostadsområden. ”Så att inte den enda klassresan, sociala resan, man kan göra är att flytta” säger han. Baylan har rätt i att det finns vissa områden som behöver rustas upp. Men att rusta upp lägenheter är framförallt hyresvärdens sak att sköta, eller möjligen kommunernas om det är allmännytta. Det finns dessutom en lösning närmare till hands än att regeringen skall pytsa in pengar i att rusta upp lägenhetskomplex: ombilda en del hyresrätter till bostadsrätter. Den som äger något är rädd om det. När man köper sin bostad tar man också hand om området runt omkring.

Det finns stora problem i många områden. Stenkastning och bilbränder hör numera till vardagen i vissa förorter. Här behövs inte upprustning av bostäder eller mer förortskultur som regeringen satsar på, utan fler poliser. Då kan människor bo i dessa områden utan risk för att få sin bil förstörd, eller riskera att bli utan ambulanshjälp i nöd.

Satsningarna på dessa områden måste därför vara välavvägda, och inte heller bör resurserna som går till förorterna göra att andra delar av landet behöver lida. Vissa områden, primärt i storstädernas förorter, får inte överskugga de problem som finns i övriga landet. Bara för att det inte finns specifika områden med utanförskap, betyder det inte att det inte finns problem. På landsbygden finns det många hus med stora renoveringsbehov. Ändå valde regeringen att sänka subventionsgraden i Rot-avdraget för att lägga pengarna på byggsubventioner i storstäderna. Det är bara ett exempel på hur regeringen missgynnar landsbygden.

Än värre är det att regeringen inte tar det ansvar som tydligt vilar på statens axlar: att se till att det finns poliser i hela landet. Det finns en utbredd brottslighet på landsbygden, och i de mindre städerna. Inbrottsligor och dieselstölder hör inte längre till ovanligheterna. När polisen inte syns till kan de kriminella gängen etablera sig.

I höst skall 40 poliser börja jobba i Södertälje för att arbeta mot de kriminella gängen. När var senast polisen lovade 40 nya poliser i Norrbotten, Värmland, Jönköping eller Östergötland? Kommunföreträdare från 18 Norrlandskommuner har skrivit ett brev till regeringen med krav om en fungerande poliskår i hela landet, då rättssäkerheten är hotad.

Regeringen får inte i arbetet för att förbättra förorterna glömma bort landsbygden. Den sociala resan Baylan talar om behöver också kunna göras på mindre orter och människor måste kunna leva i trygghet i hela landet. I vissa utsatta områden frågar man sig ”kommer polisen fram?”. Men på landsbygden undrar många ”kommer polisen överhuvudtaget?”