2016-08-25 06:00

2016-08-25 06:00

Bra men neslig reträtt

LEDARE

Kritiken mot regeringens förslag om att chockhöja arbetsgivarnas kostnader för långtidssjukskrivingar tog till sist skruv. I tisdags kom beskedet från socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att man kastar förslaget i papperskorgen. Landets privata och offentliga arbetsgivare kan nu tillfälligt andas ut.

Det var i april som Strandhäll lanserade det som regeringen lite eufemiskt kom att kalla för hälsoväxling. Det innebar att arbetsgivarna skulle tvingas betala 25 procent av sjukpenningen för den som varit sjukskriven i mer än 90 dagar. Som kompensation skulle arbetsgivaravgifterna sänkas. Protesterna blev massiva, och det inte bara från arbetsgivarhåll. Även fackföreningarna var starkt kritiska.

Det undrar inte på. Skulle förslaget ha genomförts hade det avsevärt försvårat för personer med sjukskrivingshistoria eller funktionshinder att få ett jobb. För vilka arbetsgivare skulle våga ta risken att anställa under sådana förutsättningar. Det gäller särskilt för mindre företag, där kostnaderna skulle kunna bli oproportionerligt stora. Facken såg också en stor risk för mer otrygga anställningar och att arbetsgivare skulle vilja köpa ut sjukskriven personal.

Störst problem med hög och lång sjukfrånvaro finns dessutom i den offentliga sektorn, varför Strandhälls partikamrat Lena Micko (S), ordförande för Sveriges Kommuner och landsting, var en av dem som glatt välkomnade beskedet i tisdags. Givet att stödet, också internt, varit så klent kan man undra varför regeringen överhuvudtaget presenterade hälsoväxlingen. Även Vänsterpartiet var emot, varför det nog inte ens hade kunnat gå igenom i riksdagen.

Det formella skälet till att regeringen backat är att arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och PTK – gjort tydliga avsiktsförklaringar om hur vi skall få friskare arbetsplatser. Det kallas till och med en triumf för den svenska modellen, men det kan inte dölja nesan i nederlaget. Å andra sidan så kan de inte offentligt säga att de lyckades med sitt utpressningsförsök, nu tvingades ju parterna att göra upp under hot. Frågan är hur mycket de vågar ta Strandhäll på orden när hon säger att regeringen inte kommer att återkomma med förslaget senare.

För problemet med de stigande sjukskrivningskostnaderna kommer tyvärr inte att försvinna. En bidragande orsak till det är att regeringen tagit bort den bortre tidsgränsen vilket skapat incitament till längre sjukfrånvaro. Denna borde återinföras och även Försäkringskassans kontroller borde skärpas, vilket också Moderaterna föreslår i en kommentar.

Socialdemokraterna tycks också tro att all sjukfrånvaro kan härledas till problem på arbetsplatserna. Men orsakerna till att personer blir sjuka, ibland också långvarigt, kan variera starkt. Därför var det också inte rätt att låta arbetsgivarna ta en så stor del av kostnaderna för sjukskrivningarna. Sjukdomar har ju många orsaker och varför skall arbetsgivaren bli lidande för det, eller om en anställd skadat sig under utövande av ett fritidsintresse. Detta måste regeringen inse om de vill göra något och ta ett helhetsgrepp på problematiken.

För nu sjukskrivs fler och fler. Regeringes egna prognoser pekar på bortåt en kvarts miljon sjukskrivna år 2020. Och kostnaderna har hittills ökat med 75 procent sedan 2010. Detta är en utveckling som måste vändas, men trots att regeringen nu dragit tillbaka sitt ogenomtänkta förslag så verkar den ändå inte riktigt förstå vad som måste göras.

Det var i april som Strandhäll lanserade det som regeringen lite eufemiskt kom att kalla för hälsoväxling. Det innebar att arbetsgivarna skulle tvingas betala 25 procent av sjukpenningen för den som varit sjukskriven i mer än 90 dagar. Som kompensation skulle arbetsgivaravgifterna sänkas. Protesterna blev massiva, och det inte bara från arbetsgivarhåll. Även fackföreningarna var starkt kritiska.

Det undrar inte på. Skulle förslaget ha genomförts hade det avsevärt försvårat för personer med sjukskrivingshistoria eller funktionshinder att få ett jobb. För vilka arbetsgivare skulle våga ta risken att anställa under sådana förutsättningar. Det gäller särskilt för mindre företag, där kostnaderna skulle kunna bli oproportionerligt stora. Facken såg också en stor risk för mer otrygga anställningar och att arbetsgivare skulle vilja köpa ut sjukskriven personal.

Störst problem med hög och lång sjukfrånvaro finns dessutom i den offentliga sektorn, varför Strandhälls partikamrat Lena Micko (S), ordförande för Sveriges Kommuner och landsting, var en av dem som glatt välkomnade beskedet i tisdags. Givet att stödet, också internt, varit så klent kan man undra varför regeringen överhuvudtaget presenterade hälsoväxlingen. Även Vänsterpartiet var emot, varför det nog inte ens hade kunnat gå igenom i riksdagen.

Det formella skälet till att regeringen backat är att arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och PTK – gjort tydliga avsiktsförklaringar om hur vi skall få friskare arbetsplatser. Det kallas till och med en triumf för den svenska modellen, men det kan inte dölja nesan i nederlaget. Å andra sidan så kan de inte offentligt säga att de lyckades med sitt utpressningsförsök, nu tvingades ju parterna att göra upp under hot. Frågan är hur mycket de vågar ta Strandhäll på orden när hon säger att regeringen inte kommer att återkomma med förslaget senare.

För problemet med de stigande sjukskrivningskostnaderna kommer tyvärr inte att försvinna. En bidragande orsak till det är att regeringen tagit bort den bortre tidsgränsen vilket skapat incitament till längre sjukfrånvaro. Denna borde återinföras och även Försäkringskassans kontroller borde skärpas, vilket också Moderaterna föreslår i en kommentar.

Socialdemokraterna tycks också tro att all sjukfrånvaro kan härledas till problem på arbetsplatserna. Men orsakerna till att personer blir sjuka, ibland också långvarigt, kan variera starkt. Därför var det också inte rätt att låta arbetsgivarna ta en så stor del av kostnaderna för sjukskrivningarna. Sjukdomar har ju många orsaker och varför skall arbetsgivaren bli lidande för det, eller om en anställd skadat sig under utövande av ett fritidsintresse. Detta måste regeringen inse om de vill göra något och ta ett helhetsgrepp på problematiken.

För nu sjukskrivs fler och fler. Regeringes egna prognoser pekar på bortåt en kvarts miljon sjukskrivna år 2020. Och kostnaderna har hittills ökat med 75 procent sedan 2010. Detta är en utveckling som måste vändas, men trots att regeringen nu dragit tillbaka sitt ogenomtänkta förslag så verkar den ändå inte riktigt förstå vad som måste göras.