2016-08-12 06:00

2016-08-12 06:00

Bidrag som slår fel

Bostadsbidragets syfte är att stödja ekonomiskt svaga hushåll. Men bostadsbidragets konstruktion ställer till det. Med bidraget följer problem, som att många blir återbetalningsskyldiga. Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, har i sin granskning av bostadsbidraget visat att en tredjedel av de som fick bostadsbidrag 2015 blev återbetalningsskyldiga.

Anledningen till att många måste betala tillbaka är konstruktionen av bidraget är svår att förstå. Samtidigt gör Försäkringskassan inte tillräckliga utredningar av de sökandes inkomster och förmögenheter. Många som blir återbetalningsskyldiga får långvariga ekonomiska bekymmer som följd. Ett bidrag som gör att folk hamnar i ekonomiska bekymmer behöver förändras.

Bostadsbidrag söks i januari. Att den sökande då behöver ange sin inkomst för resten av året är problematiskt. Det innebär att man kan bli återbetalningsskyldig för bidrag man fick under årets första månader, när man inte hade några pengar, om man får lön i slutet på året. Det är också svårt för folk att uppskatta vad de skall tjäna, särskilt om man har flera olika arbetsgivare och arbetar oregelbundet, vilket är väldigt vanligt.

Systemets utformning gör det lätt att bli återbetalningsskyldig och därför lönar det sig inte att arbeta. Alliansen drev arbetslinjen. Sänkt skatt och möjligheten att behålla en del av bidragen vid arbete gjorde det mer lönsamt att arbeta. Men bostadsbidraget rördes inte. För att det skall omfattas av arbetslinjen behöver systemet revideras.

Det finns många olika sätt att lösa det på. ISF föreslår att handläggningen av bidrag skall förbättras. Det skall enligt ISF minska skillnaderna mellan det preliminära bostadsbidraget och därmed återbetalningskraven och skuldsättningarna.

Ett annat bra förslag är att basera bostadsbidraget på mottagarens faktiska inkomst varje månad, vilket också generaldirektören för ISF, Maria Hemström Hemmingsson, förordar. Systemet skulle innebära att färre blir återbetalningsskyldiga. Det skulle också gynna arbete, men i praktiken leda till högre bidrag för många genom att de inte behöver betala tillbaka några pengar. Att införa mer generösa regler för återbetalningar behöver dock kombineras med en generell sänkning av bidraget, för att kostnaderna inte skall skena.

Bostadsbidraget delas inte ut till den som behöver det för att klara sin ekonomi, utan till den som uppfyller Försäkringskassans krav. I många fall sammanfaller dessa personer. Men krångliga regler gör att det inte alltid är den som behöver det mest, utan den som lyckas lämna in en komplett ansökan, som får bidraget.

Med ett förändrat regelverk skulle bidragen komma den som verkligen behöver det till del. När människor hamnar i skuld på grund av bidrag behöver systemet reformeras.

Anledningen till att många måste betala tillbaka är konstruktionen av bidraget är svår att förstå. Samtidigt gör Försäkringskassan inte tillräckliga utredningar av de sökandes inkomster och förmögenheter. Många som blir återbetalningsskyldiga får långvariga ekonomiska bekymmer som följd. Ett bidrag som gör att folk hamnar i ekonomiska bekymmer behöver förändras.

Bostadsbidrag söks i januari. Att den sökande då behöver ange sin inkomst för resten av året är problematiskt. Det innebär att man kan bli återbetalningsskyldig för bidrag man fick under årets första månader, när man inte hade några pengar, om man får lön i slutet på året. Det är också svårt för folk att uppskatta vad de skall tjäna, särskilt om man har flera olika arbetsgivare och arbetar oregelbundet, vilket är väldigt vanligt.

Systemets utformning gör det lätt att bli återbetalningsskyldig och därför lönar det sig inte att arbeta. Alliansen drev arbetslinjen. Sänkt skatt och möjligheten att behålla en del av bidragen vid arbete gjorde det mer lönsamt att arbeta. Men bostadsbidraget rördes inte. För att det skall omfattas av arbetslinjen behöver systemet revideras.

Det finns många olika sätt att lösa det på. ISF föreslår att handläggningen av bidrag skall förbättras. Det skall enligt ISF minska skillnaderna mellan det preliminära bostadsbidraget och därmed återbetalningskraven och skuldsättningarna.

Ett annat bra förslag är att basera bostadsbidraget på mottagarens faktiska inkomst varje månad, vilket också generaldirektören för ISF, Maria Hemström Hemmingsson, förordar. Systemet skulle innebära att färre blir återbetalningsskyldiga. Det skulle också gynna arbete, men i praktiken leda till högre bidrag för många genom att de inte behöver betala tillbaka några pengar. Att införa mer generösa regler för återbetalningar behöver dock kombineras med en generell sänkning av bidraget, för att kostnaderna inte skall skena.

Bostadsbidraget delas inte ut till den som behöver det för att klara sin ekonomi, utan till den som uppfyller Försäkringskassans krav. I många fall sammanfaller dessa personer. Men krångliga regler gör att det inte alltid är den som behöver det mest, utan den som lyckas lämna in en komplett ansökan, som får bidraget.

Med ett förändrat regelverk skulle bidragen komma den som verkligen behöver det till del. När människor hamnar i skuld på grund av bidrag behöver systemet reformeras.