2016-07-16 06:00

2016-07-16 06:00

Snart ännu dyrare bensin

Det ser onekligen ut som att det kommer att transporterna kommer att bli ännu dyrare framöver. Rejält mycket dyrare dessutom. Branschorganisationen Bil Sweden räknar med att bensin- och dieselpriser på över 20 kronor litern om Miljömålsberedningens slutbetänkande (SOU 2016:47) görs gällande.

Bland partierna i riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige skall ha noll i nettoutsläpp av så kallade klimatpåverkande utsläpp till år 2045. Miljöberedningen går längre än så och vill ha två etappmål för utsläppsminskningarna om 63 procent år 2030 och 75 procent år 2040. Att nå dessa mål kräver helt säkert kraftfulla politiska åtgärder för att få ned förbrukningen av fossila bränslen.

Men är det verkligen realistiskt ett av EU:s mest glesbefolkade länder skall gå före med att höja skatterna på transporter? Att ett litet land som Nederländerna kan ha Europas högsta bensinskatt på 770 euro per kubikmeter förefaller mer rimligt än att Sverige har den fjärde högsta skatten med 673 euro per kubikmeter. Vi har dessutom den näst högsta dieselskatten.

Som om det inte räckte med detta kommer drivmedelsskatterna att höjas med två procent varje år per automatik. Med de kommande skattehöjningarna så kommer Sverige att ha de högsta drivmedelsskatterna i EU redan år 2020. Det medlemsland i EU med det kanske största transportbehovet skall alltså ha de dyraste transporterna. Lägger man till detta införandet av en så kallad vägslitageavgift så försämras basindustrins konkurrenskraft ytterligare. Enligt vad som framkom under en så kallad hearing som finansdepartementet höll med åkeribranschen den 14 juni så kan det komma att handla om så mycket som 26 kronor per mil.

Ännu finns det inget färdigt förslag om en vägslitageavgift att ta ställning till. Sannolikt kommer vi inte att få se något skarpt förslag innan valet, eftersom det måste vara omöjligt för Socialdemokraterna att gå till val på en avgift som främst skulle drabba skogsindustrin och jobben ute i de bruksorter som finns kvar. Vi vet inte heller hur en vägslitageavgift skulle förhålla sig till ökade dieselskatter, rimligen kan man väl inte ta ut båda, även om man som miljömålsberedningen har föresatt sig att försöka nolla nettoutsläppen för alla andra länder.

Om inte lands- och glesbygden skall stängas ned krävs rimliga transportkostnader. Det måste gå att pendla till ett jobb utan att lönen äts upp av bensinnotan. Biodiesel av skogsråvara kan kanske ersätta olja i Sverige men det kräver att skatten på detta bränsle kan hållas låg. Vilket kan ställa till bekymmer med EU eftersom en skatterabatt kan liknas vid ett förbjudet statsstöd.

Risken är överhängande att skatterna nu höjs utan att det finns något egentligt alternativ till bensin och diesel, vilket i så fall skulle vara ett hårt slag för industrin och alla som inte kan cykla till jobbet.

Bland partierna i riksdagen finns en bred samsyn om att Sverige skall ha noll i nettoutsläpp av så kallade klimatpåverkande utsläpp till år 2045. Miljöberedningen går längre än så och vill ha två etappmål för utsläppsminskningarna om 63 procent år 2030 och 75 procent år 2040. Att nå dessa mål kräver helt säkert kraftfulla politiska åtgärder för att få ned förbrukningen av fossila bränslen.

Men är det verkligen realistiskt ett av EU:s mest glesbefolkade länder skall gå före med att höja skatterna på transporter? Att ett litet land som Nederländerna kan ha Europas högsta bensinskatt på 770 euro per kubikmeter förefaller mer rimligt än att Sverige har den fjärde högsta skatten med 673 euro per kubikmeter. Vi har dessutom den näst högsta dieselskatten.

Som om det inte räckte med detta kommer drivmedelsskatterna att höjas med två procent varje år per automatik. Med de kommande skattehöjningarna så kommer Sverige att ha de högsta drivmedelsskatterna i EU redan år 2020. Det medlemsland i EU med det kanske största transportbehovet skall alltså ha de dyraste transporterna. Lägger man till detta införandet av en så kallad vägslitageavgift så försämras basindustrins konkurrenskraft ytterligare. Enligt vad som framkom under en så kallad hearing som finansdepartementet höll med åkeribranschen den 14 juni så kan det komma att handla om så mycket som 26 kronor per mil.

Ännu finns det inget färdigt förslag om en vägslitageavgift att ta ställning till. Sannolikt kommer vi inte att få se något skarpt förslag innan valet, eftersom det måste vara omöjligt för Socialdemokraterna att gå till val på en avgift som främst skulle drabba skogsindustrin och jobben ute i de bruksorter som finns kvar. Vi vet inte heller hur en vägslitageavgift skulle förhålla sig till ökade dieselskatter, rimligen kan man väl inte ta ut båda, även om man som miljömålsberedningen har föresatt sig att försöka nolla nettoutsläppen för alla andra länder.

Om inte lands- och glesbygden skall stängas ned krävs rimliga transportkostnader. Det måste gå att pendla till ett jobb utan att lönen äts upp av bensinnotan. Biodiesel av skogsråvara kan kanske ersätta olja i Sverige men det kräver att skatten på detta bränsle kan hållas låg. Vilket kan ställa till bekymmer med EU eftersom en skatterabatt kan liknas vid ett förbjudet statsstöd.

Risken är överhängande att skatterna nu höjs utan att det finns något egentligt alternativ till bensin och diesel, vilket i så fall skulle vara ett hårt slag för industrin och alla som inte kan cykla till jobbet.