2016-07-14 06:01

2016-07-14 06:01

Kling och Klang behövs inte

LEDARE

Svensk polis befinner sig i kris. Allt fler poliser slutar i förtid, besvikna över arbetsförhållandena och den dåliga lönen. Samtidigt måste det rekryteras ännu fler framöver. Då väljer man att sänka begåvningskraven. Det är, lindrigt uttryckt, inte vidare begåvat.

Den svenska polisen brottas med många stora problem.

En högsta chef som inte förstår sitt uppdrag, uttalar sig politiskt och delar ut armband mot tafsande. En omorganisation där hela landet gjorts till en enda myndighet har misskötts å det grövsta och slukat massor med tid och energi.

Den organiserade brottsligheten flyttar fram sina positioner. Det finns över 50 utanförskapsområden i Sverige där blåljuspersonal ofta riskerar att bli angripna bara för att de försöker göra sitt jobb. Våldsbrott, mord och dråp ökar och uppklaringsprocenten för så kallade vardagsbrott är beklämmande låg.

Att i en sådan situation välja att bli polis är berömvärt, särskilt i beaktande av den låga lönen – och löneutvecklingen – och de taskiga arbetsförhållandena.

Men poliser är människor de också och det är inte förvånande att många söker sig bort från yrket. Förra året slutade 828 poliser, av dem 239 på grund av sjukdom eller ålder.

Alltså var det 589 som slutade för att de inte längde trivdes eller såg en framtid i polisyrket. Samma år nyexaminerades 646 poliser, alltså färre än vad som slutade.

Vad gör då polismyndigheten för att komma till rätta med det här? Jo, de sänker begåvningskravet! Polisutbildningens begåvningstest har en niogradig skala och normalbegåvade sökanden hamnar mellan fyra och sex.

Förr krävdes minst en fyra, men det har man inför höstens antagning sänkt till en trea. Därmed hoppas man kunna fylla platserna. Till vårens antagning fanns det nämligen 300 platser, men bara 266 tog sig igenom hela antagningsprocessen. I höst skall 550 antas och i vår 800, är det tänkt.

Visst behövs det fler poliser, och flera allianspartier har krävt att ännu fler – 2 500 har nämnts. Men lösningen ligger inte i sänkta krav till polisutbildningen. Som Polisförbundets ordförande Lena Nitz säger så är det närmast ”en panikåtgärd för att fylla platserna”.

I stället för att lösa problemen så förvärrar man det eftersom polisyrkets status minskar. När polisyrket borde uppvärderas så gör man precis tvärtom.

För att få fler sökanden till polisutbildningen, och få fler att stanna kvar, måste man göra yrket mer attraktivt. Då handlar det om att höja lönerna men också göra arbetssituationen bättre, så att fler kan påverka sin vardag. Vi behöver smartare poliser, inte dummare.

Sedan rimmar de sänkta begåvningskraven synnerligen illa med regeringens ambition att ge polisutbildningen högskolestatus.

Det blir nästan tragikomiskt när Bengt-Åke Nilsson, sektionschef på polisens HR- och kompetensavdelning, säger till Sveriges Radio att sänkningen av begåvningskraven inte betyder att man sänkt kraven för att bli polis, och hänvisar till helheten. Visst, och krig är fred också. Vem tror han att han lurar?

Nej, svensk polis behöver inte fler Kling och Klang. Den behöver duktiga och smarta män och kvinnor som ges chansen att till god ersättning göra ett bra jobb. Det är att visa respekt mot poliskåren och de som i framtiden vill bli en del av den att också ställa krav på den som vill bli polis.

Det är redan ett utsatt och många gånger tröstlöst och otacksamt jobb. Det blir definitivt inte bättre av det här.

Den svenska polisen brottas med många stora problem.

En högsta chef som inte förstår sitt uppdrag, uttalar sig politiskt och delar ut armband mot tafsande. En omorganisation där hela landet gjorts till en enda myndighet har misskötts å det grövsta och slukat massor med tid och energi.

Den organiserade brottsligheten flyttar fram sina positioner. Det finns över 50 utanförskapsområden i Sverige där blåljuspersonal ofta riskerar att bli angripna bara för att de försöker göra sitt jobb. Våldsbrott, mord och dråp ökar och uppklaringsprocenten för så kallade vardagsbrott är beklämmande låg.

Att i en sådan situation välja att bli polis är berömvärt, särskilt i beaktande av den låga lönen – och löneutvecklingen – och de taskiga arbetsförhållandena.

Men poliser är människor de också och det är inte förvånande att många söker sig bort från yrket. Förra året slutade 828 poliser, av dem 239 på grund av sjukdom eller ålder.

Alltså var det 589 som slutade för att de inte längde trivdes eller såg en framtid i polisyrket. Samma år nyexaminerades 646 poliser, alltså färre än vad som slutade.

Vad gör då polismyndigheten för att komma till rätta med det här? Jo, de sänker begåvningskravet! Polisutbildningens begåvningstest har en niogradig skala och normalbegåvade sökanden hamnar mellan fyra och sex.

Förr krävdes minst en fyra, men det har man inför höstens antagning sänkt till en trea. Därmed hoppas man kunna fylla platserna. Till vårens antagning fanns det nämligen 300 platser, men bara 266 tog sig igenom hela antagningsprocessen. I höst skall 550 antas och i vår 800, är det tänkt.

Visst behövs det fler poliser, och flera allianspartier har krävt att ännu fler – 2 500 har nämnts. Men lösningen ligger inte i sänkta krav till polisutbildningen. Som Polisförbundets ordförande Lena Nitz säger så är det närmast ”en panikåtgärd för att fylla platserna”.

I stället för att lösa problemen så förvärrar man det eftersom polisyrkets status minskar. När polisyrket borde uppvärderas så gör man precis tvärtom.

För att få fler sökanden till polisutbildningen, och få fler att stanna kvar, måste man göra yrket mer attraktivt. Då handlar det om att höja lönerna men också göra arbetssituationen bättre, så att fler kan påverka sin vardag. Vi behöver smartare poliser, inte dummare.

Sedan rimmar de sänkta begåvningskraven synnerligen illa med regeringens ambition att ge polisutbildningen högskolestatus.

Det blir nästan tragikomiskt när Bengt-Åke Nilsson, sektionschef på polisens HR- och kompetensavdelning, säger till Sveriges Radio att sänkningen av begåvningskraven inte betyder att man sänkt kraven för att bli polis, och hänvisar till helheten. Visst, och krig är fred också. Vem tror han att han lurar?

Nej, svensk polis behöver inte fler Kling och Klang. Den behöver duktiga och smarta män och kvinnor som ges chansen att till god ersättning göra ett bra jobb. Det är att visa respekt mot poliskåren och de som i framtiden vill bli en del av den att också ställa krav på den som vill bli polis.

Det är redan ett utsatt och många gånger tröstlöst och otacksamt jobb. Det blir definitivt inte bättre av det här.