2016-06-10 18:16

2016-06-10 18:37

Andrum för kärnkraften

Drygt en vecka senare än vad som först annonserats presenterades till slut energiuppgörelsen under fredagen. Det var en nöjd Ibrahim Baylan (S) som mötte pressen. Överenskommelsen de fem partierna emellan (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna) beskrevs av Baylan som ”historisk” efter mer än fyrtio års låsning i energifrågan.

Huvuddragen i uppgörelsen är att Sverige ska ha 100 procent förnybar energiförsörjning till år 2040 samtidigt som det inte blir något slutdatum för kärnkraft. Hur det kommer att fungera i praktiken återstår att se. Instinktivt känns kombinationen av 100 procent förnybar energi parat med kärnkraft som något motsägelsefull...

Det är i varje fall mycket välkommet att uppgörelsen inte innebär ett stopp för svensk kärnkraft. Mot den bakgrunden var Miljöpartiets och Socialdemokraternas krav på att även satsa på förnyelsebar energi ett pris värt att betala. Hade de övriga borgerliga partierna i kommissionen inte gått med på det hade uppgörelsen aldrig blivit av.

Däremot kvarstår ett frågetecken kring om överlevnaden för svensk kärnkraft verkligen är tryggad i och med detta. Ett av de stora spörsmålen i förhandlingarna var frågan om effektskatten, som tillsammans med hårdare säkerhetskrav riskerade att avveckla kärnkraften redan till 2020. Konsekvenserna av en avveckling skulle bli förödande för samhället eftersom tillgången på billig energi är avgörande för basindustrin.

Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered menade att uppgörelsen innebar en ”expressavveckling” av effektskatten. Det verkar vara en sanning med modifikation. I överenskommelsen står det att skatten kommer att avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017. Först år 2019 kommer alltså effektskatten vara helt avskaffad. Om det är tillräckligt snabbt återstår att se. Nu kan kraftbolagen i alla fall förhålla sig till tydliga datum, vilket kommer att underlätta framtida investeringsbeslut. Enligt statsminister Stefan Löfven (S) kommer en motsvarande höjning av energiskatten att kompensera för avvecklingen av effektskatten.

Systemet med elcertifikat förlängs och utökas också, till glädje för Centerpartiet och Miljöpartiet. Subventioneringen av främst olönsam vindkraft fortsätter alltså och snedvridningen jämfört med kärnkraften riskerar att bli större. Enligt Liberalernas partiledare Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna, riskerar subventionerna att kosta uppemot 100 miljarder kronor i framtiden.

Även om elcertifikaten är problematiska så är de inte skäl nog för att de övriga borgerliga partierna skulle hoppa av uppgörelsen. Hade Moderaterna gjort gemensam sak med Liberalerna skulle det sannolikt inte ha blivit någon överenskommelse överhuvudtaget. Nu är åtminstone den närmaste framtiden för kärnkraften tryggad.

Huvuddragen i uppgörelsen är att Sverige ska ha 100 procent förnybar energiförsörjning till år 2040 samtidigt som det inte blir något slutdatum för kärnkraft. Hur det kommer att fungera i praktiken återstår att se. Instinktivt känns kombinationen av 100 procent förnybar energi parat med kärnkraft som något motsägelsefull...

Det är i varje fall mycket välkommet att uppgörelsen inte innebär ett stopp för svensk kärnkraft. Mot den bakgrunden var Miljöpartiets och Socialdemokraternas krav på att även satsa på förnyelsebar energi ett pris värt att betala. Hade de övriga borgerliga partierna i kommissionen inte gått med på det hade uppgörelsen aldrig blivit av.

Däremot kvarstår ett frågetecken kring om överlevnaden för svensk kärnkraft verkligen är tryggad i och med detta. Ett av de stora spörsmålen i förhandlingarna var frågan om effektskatten, som tillsammans med hårdare säkerhetskrav riskerade att avveckla kärnkraften redan till 2020. Konsekvenserna av en avveckling skulle bli förödande för samhället eftersom tillgången på billig energi är avgörande för basindustrin.

Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered menade att uppgörelsen innebar en ”expressavveckling” av effektskatten. Det verkar vara en sanning med modifikation. I överenskommelsen står det att skatten kommer att avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017. Först år 2019 kommer alltså effektskatten vara helt avskaffad. Om det är tillräckligt snabbt återstår att se. Nu kan kraftbolagen i alla fall förhålla sig till tydliga datum, vilket kommer att underlätta framtida investeringsbeslut. Enligt statsminister Stefan Löfven (S) kommer en motsvarande höjning av energiskatten att kompensera för avvecklingen av effektskatten.

Systemet med elcertifikat förlängs och utökas också, till glädje för Centerpartiet och Miljöpartiet. Subventioneringen av främst olönsam vindkraft fortsätter alltså och snedvridningen jämfört med kärnkraften riskerar att bli större. Enligt Liberalernas partiledare Jan Björklund, som hoppade av förhandlingarna, riskerar subventionerna att kosta uppemot 100 miljarder kronor i framtiden.

Även om elcertifikaten är problematiska så är de inte skäl nog för att de övriga borgerliga partierna skulle hoppa av uppgörelsen. Hade Moderaterna gjort gemensam sak med Liberalerna skulle det sannolikt inte ha blivit någon överenskommelse överhuvudtaget. Nu är åtminstone den närmaste framtiden för kärnkraften tryggad.