2016-05-23 06:00

2016-05-23 06:00

Stötande höjning av elnätsavgifter

LEDARE

Kostnaderna för elnätet ökar rekordmycket i år. Fastän Energimarknadsinspektionen skall hålla ett vakande öga på nätbolagen så att de inte drar oskälig fördel av sitt elnätsmonopol ökar nätavgifterna med det dubbla jämfört med förra året. Såhär kan det rimligen inte fortsätta.

Intresset för att ”go off the grid”, alltså avsluta sitt elabonnemang, lär öka i takt med att kostnaden för nätanslutningen ökar och priserna på solceller och batterier minskar. Fler leker nog med tanken på att bli självförsörjande på el och slippa göda elnätsbolagen. Särskilt när nätavgiften höjs med upp emot 15 procent.

Nils Holgersson-gruppen som är en grupp sammansatt av Riksbyggen, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (Sabo), undersöker varje år kostnaden för en bostadsfastighet som beger sig ut på en underbar resa genom Sverige, i syfte att jämföra hur kostnader för el, sophämtning, vatten och uppvärmning skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Bortsett från trenden med kraftigt ökande nätavgifter kan man också konstatera att elnätskostnaden skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Högst avgift betalar elkunderna i Bergs kommun i Jämtland, som tvingas betala 115,9 öre/kWh. Borlängeborna kommer billigast undan med jämförelsevis överkomliga 46,3 öre/kWh.

Hammarös elkunder och ytterligare 14 kommuner anslutna till Ellevio (tidigare Fortums nät) betalar det tredje dyraste priset om 110,5 öre/kWh. Det finns inga skäl att hoppas på en sänkt avgift i framtiden. Även om nätavgifterna faktiskt sänkts i några kommuner finns det inga skäl att tro att de stora eljättarna som äger en stor del av landets elnät skulle ändra inriktning.

De stora nätägarna är tvärtom inriktade på att ta mer betalt för näten. Energimarknadsinspektionen, EI, som fastställer nätägarnas intäktsramar, för att undvika marknadsmissbruk, medger en kostnadsökning om cirka två procent i medeltal under innevarande regleringsperiod 2016-2019. Energijättarna har dock för vana att överklaga intäktsramarna. Förra perioden gav kammarrätten dem rätt att ta ut över 30 miljarder kronor mer än EI beslutat. Vilket förklarar hur Vattenfalls elnätsavgifter har kunnat öka med 28 procent på fem år. I år blev höjningen nästan 15 procent. Det är inte rimligt.

Risken finns att det blir ännu värre. Elnätets livslängd på ritbordet är runt 40 år och landets elnät är i snitt omkring 30 år. Det innebär att nätbolagen har ett enormt underhållsarbete framför sig och att elkonsumenterna kommer att få stå för notan. Vattenfall har ”underskattat investeringsbehovet”, i främst sitt norrländska nät. För den vanlige elkunden, som inte kan byta leverantör, måste det framstå som ett hån att Vattenfall inte skött om sitt elnät. Särskilt när man delat ut miljarder till ägaren, staten, och slarvat bort enormt många miljarder kronor på Nuon-affären och brunkol och kärnkraft i Tyskland.

Staten måste sätta ned foten och se över hur landets elnät sköts. Det är uppenbart att elkunderna får betala för nätbolagen under en lång tid dragit ned på nätunderhållet för att istället finansiera ”felsatsningar”, bonusar och utdelningar. Det finns ingen anledning att låta elnätsföretagen komma undan sitt ansvar för elnätets nuvarande skick och skicka räkningen vidare till konsumenterna.

Intresset för att ”go off the grid”, alltså avsluta sitt elabonnemang, lär öka i takt med att kostnaden för nätanslutningen ökar och priserna på solceller och batterier minskar. Fler leker nog med tanken på att bli självförsörjande på el och slippa göda elnätsbolagen. Särskilt när nätavgiften höjs med upp emot 15 procent.

Nils Holgersson-gruppen som är en grupp sammansatt av Riksbyggen, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (Sabo), undersöker varje år kostnaden för en bostadsfastighet som beger sig ut på en underbar resa genom Sverige, i syfte att jämföra hur kostnader för el, sophämtning, vatten och uppvärmning skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Bortsett från trenden med kraftigt ökande nätavgifter kan man också konstatera att elnätskostnaden skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Högst avgift betalar elkunderna i Bergs kommun i Jämtland, som tvingas betala 115,9 öre/kWh. Borlängeborna kommer billigast undan med jämförelsevis överkomliga 46,3 öre/kWh.

Hammarös elkunder och ytterligare 14 kommuner anslutna till Ellevio (tidigare Fortums nät) betalar det tredje dyraste priset om 110,5 öre/kWh. Det finns inga skäl att hoppas på en sänkt avgift i framtiden. Även om nätavgifterna faktiskt sänkts i några kommuner finns det inga skäl att tro att de stora eljättarna som äger en stor del av landets elnät skulle ändra inriktning.

De stora nätägarna är tvärtom inriktade på att ta mer betalt för näten. Energimarknadsinspektionen, EI, som fastställer nätägarnas intäktsramar, för att undvika marknadsmissbruk, medger en kostnadsökning om cirka två procent i medeltal under innevarande regleringsperiod 2016-2019. Energijättarna har dock för vana att överklaga intäktsramarna. Förra perioden gav kammarrätten dem rätt att ta ut över 30 miljarder kronor mer än EI beslutat. Vilket förklarar hur Vattenfalls elnätsavgifter har kunnat öka med 28 procent på fem år. I år blev höjningen nästan 15 procent. Det är inte rimligt.

Risken finns att det blir ännu värre. Elnätets livslängd på ritbordet är runt 40 år och landets elnät är i snitt omkring 30 år. Det innebär att nätbolagen har ett enormt underhållsarbete framför sig och att elkonsumenterna kommer att få stå för notan. Vattenfall har ”underskattat investeringsbehovet”, i främst sitt norrländska nät. För den vanlige elkunden, som inte kan byta leverantör, måste det framstå som ett hån att Vattenfall inte skött om sitt elnät. Särskilt när man delat ut miljarder till ägaren, staten, och slarvat bort enormt många miljarder kronor på Nuon-affären och brunkol och kärnkraft i Tyskland.

Staten måste sätta ned foten och se över hur landets elnät sköts. Det är uppenbart att elkunderna får betala för nätbolagen under en lång tid dragit ned på nätunderhållet för att istället finansiera ”felsatsningar”, bonusar och utdelningar. Det finns ingen anledning att låta elnätsföretagen komma undan sitt ansvar för elnätets nuvarande skick och skicka räkningen vidare till konsumenterna.