2016-05-20 06:00

2016-05-20 06:00

Sitt inte vid sidan

I dag fredag inleds Moderaternas så kallade Sverigemöte, som samlar en stor andel av partiets kommun- och landstingspolitiker, i Malmö, och lagom tills dess har SOM-institutet vid Göteborgs universitet presenterat en undersökning om inställningen till decemberöverenskommelsen. Denna överenskommelse är förvisso formellt sett upplöst, men då den i praktiken alltjämt gäller är det inte oväsentligt att undersöka hur väljarna ser på den.

Decemberöverenskommelsen (DÖ) är vad som gör att Stefan Löfvens rödgröna regeringsunderlag – med Vänsterpartiet – kan regera vidare trots att de saknar egen majoritet i riksdagen. Den förmenta borgerliga oppositionen lägger ju inga gemensamma förslag, särskilt inte om statsbudgeten, som kan riskera att få Sverigedemokraternas stöd och därmed fälla regeringen. Detta har inte setts med oblida ögon av många borgerliga sympatisörer.

Det visar sig att andelen med en negativ inställning till DÖ är dubbelt så stor som andelen som har en positiv inställning – 30 respektive 16 procent. Övriga känner inte till den eller har ingen bestämd uppfattning. Men nedbrutet på partierna blir det ännu mer intressant. 50 procent av M-sympatisörerna är negativa, liksom 47 procent av KD-, 39 procent av C- och 32 procent av L-väljarna. Men bara 6 procent av S-sympatisörerna har en negativ syn. För MP- och V-sympatisörerna är det 17 procent. Bara dessa förhållanden säger en hel del om vilka det är som anser sig gynnade av DÖ.

Vidare så visar SOM att de moderatväljare som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige, är mer högerinriktade samt står närmare SD i frågor som migrationspolitiken också är de som är mer negativa till DÖ. Detta torde inte förvåna. DÖ lägger ju en hämsko på det normala demokratiska arbetet genom att oppositionen lämnar walk over till en minoritetsregering, ergo tycker man då att demokratin inte fungerar som den borde.

Detta är en utbredd uppfattning bland moderater som partiledaren Anna Kinberg Batra måste hantera. Just nu går det dock bra för partiet i opinionsmätningarna tack vare regeringens misslyckanden och omsvängningen av migrationspolitiken i mer restriktiv riktning. Men hon får inte ta det till intäkt för att ignorera frågan om DÖ. Hur länge kommer väljarna att acceptera att oppositionen sitter still i båten bara för att hoppas att samma väljare sedan skall ge dem sitt stöd först i valet 2018?

Ordföranden i Moderata ungdomsförbundet, Rasmus Törnblom, som tidigare krävt att det läggs en gemensam alliansbudget, säger nu att alliansen måste lägga fler gemensamma förslag i riksdagen för att försöka få igenom sin politik. Om SD då röstar för en del av dessa så får de göra det. Enbart risken/chansen att de gör det får inte få oppositionen att låta bli. Det har han helt rätt i. Utan en naturlig riksdagsmajoritet finns det ingen annan lösning om man inte av ren feghet under överskådlig tid vill lämna regerandet åt de rödgröna.

När nu landets moderater är samlade så kommer de förhoppningsvis att flitigt diskutera det här och sätta tryck på det egna partiet att våga vara inte bara en verklig opposition utan också visa en vilja att regera.

Decemberöverenskommelsen (DÖ) är vad som gör att Stefan Löfvens rödgröna regeringsunderlag – med Vänsterpartiet – kan regera vidare trots att de saknar egen majoritet i riksdagen. Den förmenta borgerliga oppositionen lägger ju inga gemensamma förslag, särskilt inte om statsbudgeten, som kan riskera att få Sverigedemokraternas stöd och därmed fälla regeringen. Detta har inte setts med oblida ögon av många borgerliga sympatisörer.

Det visar sig att andelen med en negativ inställning till DÖ är dubbelt så stor som andelen som har en positiv inställning – 30 respektive 16 procent. Övriga känner inte till den eller har ingen bestämd uppfattning. Men nedbrutet på partierna blir det ännu mer intressant. 50 procent av M-sympatisörerna är negativa, liksom 47 procent av KD-, 39 procent av C- och 32 procent av L-väljarna. Men bara 6 procent av S-sympatisörerna har en negativ syn. För MP- och V-sympatisörerna är det 17 procent. Bara dessa förhållanden säger en hel del om vilka det är som anser sig gynnade av DÖ.

Vidare så visar SOM att de moderatväljare som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige, är mer högerinriktade samt står närmare SD i frågor som migrationspolitiken också är de som är mer negativa till DÖ. Detta torde inte förvåna. DÖ lägger ju en hämsko på det normala demokratiska arbetet genom att oppositionen lämnar walk over till en minoritetsregering, ergo tycker man då att demokratin inte fungerar som den borde.

Detta är en utbredd uppfattning bland moderater som partiledaren Anna Kinberg Batra måste hantera. Just nu går det dock bra för partiet i opinionsmätningarna tack vare regeringens misslyckanden och omsvängningen av migrationspolitiken i mer restriktiv riktning. Men hon får inte ta det till intäkt för att ignorera frågan om DÖ. Hur länge kommer väljarna att acceptera att oppositionen sitter still i båten bara för att hoppas att samma väljare sedan skall ge dem sitt stöd först i valet 2018?

Ordföranden i Moderata ungdomsförbundet, Rasmus Törnblom, som tidigare krävt att det läggs en gemensam alliansbudget, säger nu att alliansen måste lägga fler gemensamma förslag i riksdagen för att försöka få igenom sin politik. Om SD då röstar för en del av dessa så får de göra det. Enbart risken/chansen att de gör det får inte få oppositionen att låta bli. Det har han helt rätt i. Utan en naturlig riksdagsmajoritet finns det ingen annan lösning om man inte av ren feghet under överskådlig tid vill lämna regerandet åt de rödgröna.

När nu landets moderater är samlade så kommer de förhoppningsvis att flitigt diskutera det här och sätta tryck på det egna partiet att våga vara inte bara en verklig opposition utan också visa en vilja att regera.