2016-05-09 06:00

2016-05-09 06:00

Låt skogskontot vara

LEDARE

I skatteförenklingsutredningens namn förklaras utredningens syfte och verksamhet. Att förenkla skattereglerna är en lovvärd uppgift. Men ambitionen att förenkla lagstiftningen får inte försvåra att driva företag. Utredningen föreslår att det så kallade skogskontot slopas och ersätts av en företagsfond, vilket är en påtaglig försämring för alla med skogsinkomster. Det är en bra bit över 300 000 svenskar som är potentiellt berörda av utredningens ändringsförslag.

Dagens skogskonto- och skogsskadekontosystem ger skogsägare en möjlighet att sätta in pengar från en avverkning på ett särskilt bankkonto och sedan göra uttag från kontot under maximalt tio respektive tjugo år. På så sätt kan inkomsten jämnas ut över en längre tid.

Möjligheten att kunna fördela inkomsterna från skogen över flera beskattningsår är helt nödvändig för de allra flesta skogsägare. Det är få småskogsbrukare som gallrar eller avverkar varje år. De flesta sparar skogen tills virkespriserna är höga innan man bestämmer sig för att sälja sitt virke. Sedan dröjer det flera år innan det blir dags igen. Skogsbruk är en mycket långsiktig bransch, där det tar mellan 60 och 120 år innan ett frö blivit ett timmerträd. Därför måste skogsbeskattningen få ha kvar sina särdrag.

Utan möjligheten att göra avsättningar till skogskontot skulle inkomster från skogen beskattas som inkomst av näringsverksamhet och läggas direkt på en eventuell tjänsteinkomst. Det skulle resultera i en hög lön och en kraftig beskattning år ett när avverkningspengarna lämnar den enskilda firman och hamnar i skogsägarens privata plånbok.

När det något år efter avverkningen blir dags att plantera eller plantröja finns det inga oskattade pengar kvar i företaget. Finessen med skogskontot är att det finns oskattade pengar på banken som kan tas ut för att betala avdragsgilla utgifter i den enskilda firman. Om skogskontot slopas kommer det att påverka hur skogen sköts i och med att skattekonsekvenserna blir styrande. Följden blir ineffektivitet i brukandet och högre kostnader.

Istället för att göra en större insats på en gång, och fördela kostnaden för skogsmaskiner och liknande på en större virkesvolym, bäddar en sämre ersättning för skogskontot, i form av en företagsfond, att leda till flera mindre avverkningar. Kostnaden stiger till följd av sämre resursutnyttjande samtidigt som tidpunkten för åtgärderna i skogen oftare kommer att bli fel med tanke på risken för skador på mark och kvarstående skog.

Det är viktigt för skogsnäringen att det vettiga och fungerade skogskontosystemet blir kvar. Enligt tidningen Land lantbruk (2/5) säger i alla fall Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna nej till ett slopat skogskonto. Förhoppningsvis landar fler partier i den ståndpunkten. De bra och fungerande delarna av skattesystemet bör skonas utredningens ”förenklingar”.

Dagens skogskonto- och skogsskadekontosystem ger skogsägare en möjlighet att sätta in pengar från en avverkning på ett särskilt bankkonto och sedan göra uttag från kontot under maximalt tio respektive tjugo år. På så sätt kan inkomsten jämnas ut över en längre tid.

Möjligheten att kunna fördela inkomsterna från skogen över flera beskattningsår är helt nödvändig för de allra flesta skogsägare. Det är få småskogsbrukare som gallrar eller avverkar varje år. De flesta sparar skogen tills virkespriserna är höga innan man bestämmer sig för att sälja sitt virke. Sedan dröjer det flera år innan det blir dags igen. Skogsbruk är en mycket långsiktig bransch, där det tar mellan 60 och 120 år innan ett frö blivit ett timmerträd. Därför måste skogsbeskattningen få ha kvar sina särdrag.

Utan möjligheten att göra avsättningar till skogskontot skulle inkomster från skogen beskattas som inkomst av näringsverksamhet och läggas direkt på en eventuell tjänsteinkomst. Det skulle resultera i en hög lön och en kraftig beskattning år ett när avverkningspengarna lämnar den enskilda firman och hamnar i skogsägarens privata plånbok.

När det något år efter avverkningen blir dags att plantera eller plantröja finns det inga oskattade pengar kvar i företaget. Finessen med skogskontot är att det finns oskattade pengar på banken som kan tas ut för att betala avdragsgilla utgifter i den enskilda firman. Om skogskontot slopas kommer det att påverka hur skogen sköts i och med att skattekonsekvenserna blir styrande. Följden blir ineffektivitet i brukandet och högre kostnader.

Istället för att göra en större insats på en gång, och fördela kostnaden för skogsmaskiner och liknande på en större virkesvolym, bäddar en sämre ersättning för skogskontot, i form av en företagsfond, att leda till flera mindre avverkningar. Kostnaden stiger till följd av sämre resursutnyttjande samtidigt som tidpunkten för åtgärderna i skogen oftare kommer att bli fel med tanke på risken för skador på mark och kvarstående skog.

Det är viktigt för skogsnäringen att det vettiga och fungerade skogskontosystemet blir kvar. Enligt tidningen Land lantbruk (2/5) säger i alla fall Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna nej till ett slopat skogskonto. Förhoppningsvis landar fler partier i den ståndpunkten. De bra och fungerande delarna av skattesystemet bör skonas utredningens ”förenklingar”.