2016-05-07 06:00

2016-05-07 06:00

Dags sätta P för Putin

Ibland får man nästan uppfattningen att den svenska vänsterintellektuella innerst inne när en önskan om att Ryssland skall dela upp Ukraina. Eller snarare fortsätta dela landet efter annekteringen av Krimhalvön och inblandningen i de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk. Det skulle minsann visa Väst och USA-imperialisterna att varken Washington eller Bryssel sätter världens politiska dagordning.

Inte minst den senaste tidens svenska Nato-debatt visar vilken förvirrad världsbild vänstern har. Anledningen till att vi i Sverige (och Finland med för den delen) har en debatt om hur vi skall utforma vår säkerhetspolitik, i samarbete med Nato, är Rysslands aggressiva utrikespolitik. Det är inte så att det allt närmare svenska samarbetet med Nato framkallar rysk aggressivitet som både Ryssland och vänstern gör gällande.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade i en intervju i DN (28/4) att Ryssland kommer att vidta militära åtgärder om Sverige går med i Nato. Vilka åtgärder skulle det vara, kan man undra. Invadera Gotland kanske? När det gäller Vladimir Putin kan man aldrig så noga veta. För ett par år sedan var det väl få som räknade med att ett land i Europa skulle ockuperas av ett grannland. Ändå blev det konsekvensen av Ukrainas närmande till EU. När samarbetsavtalet med EU var färdigt för undertecknande tvingade Ryssland Ukraina att skriva på ett motsvarande avtal med Ryssland istället.

Följden blev stora, och även blodiga, folkliga protester på Majdantorget i Kiev. Till slut flydde den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj – till Ryssland. Sedan dess har tusentals personer dött i kriget mellan den ukrainska armén och de av Ryssland stödda ”folkrepublikerna” i öst.

Allt medan den ryska ockupationen av Krim fortgår försöker företrädare för den svenska vänstern i någon mån legitimera Putins politik. Ett återkommande tema är att nynazister och fascister slåss mot separatisterna i östra Ukraina och att hela Majdanrevolutionen är någon sorts väststödd fascistisk och ”russofobisk” komplott. Det finns trovärdiga uppgifter om att några högerextremister slåss på ukrainsk sida. Men det förändrar ingenting i sak. Det legitimerar inte en ockupation av Krim eller underblåsandet av kriget i Donetsk och Luhansk.

Kriget i Ukraina måste få ett slut. Ukrainas ekonomi är i sämre skick nu än under Sovjettiden och utan fred kommer landet aldrig att komma på fötter och få ordning på den exempellösa korruptionen. Förutsättningen är att den ryska invasionen upphör.

Det finns ingen anledning att göra några som helst eftergifter gentemot den nye tsaren. Var sig det gäller Nato eller framdragandet av ytterligare en gasledning i Östersjön. Valet mellan de västerländska demokratierna och ett allt mer auktoritärt Ryssland borde vara enkelt, men även Sovjet hade sina svenska supporters.

Inte minst den senaste tidens svenska Nato-debatt visar vilken förvirrad världsbild vänstern har. Anledningen till att vi i Sverige (och Finland med för den delen) har en debatt om hur vi skall utforma vår säkerhetspolitik, i samarbete med Nato, är Rysslands aggressiva utrikespolitik. Det är inte så att det allt närmare svenska samarbetet med Nato framkallar rysk aggressivitet som både Ryssland och vänstern gör gällande.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade i en intervju i DN (28/4) att Ryssland kommer att vidta militära åtgärder om Sverige går med i Nato. Vilka åtgärder skulle det vara, kan man undra. Invadera Gotland kanske? När det gäller Vladimir Putin kan man aldrig så noga veta. För ett par år sedan var det väl få som räknade med att ett land i Europa skulle ockuperas av ett grannland. Ändå blev det konsekvensen av Ukrainas närmande till EU. När samarbetsavtalet med EU var färdigt för undertecknande tvingade Ryssland Ukraina att skriva på ett motsvarande avtal med Ryssland istället.

Följden blev stora, och även blodiga, folkliga protester på Majdantorget i Kiev. Till slut flydde den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj – till Ryssland. Sedan dess har tusentals personer dött i kriget mellan den ukrainska armén och de av Ryssland stödda ”folkrepublikerna” i öst.

Allt medan den ryska ockupationen av Krim fortgår försöker företrädare för den svenska vänstern i någon mån legitimera Putins politik. Ett återkommande tema är att nynazister och fascister slåss mot separatisterna i östra Ukraina och att hela Majdanrevolutionen är någon sorts väststödd fascistisk och ”russofobisk” komplott. Det finns trovärdiga uppgifter om att några högerextremister slåss på ukrainsk sida. Men det förändrar ingenting i sak. Det legitimerar inte en ockupation av Krim eller underblåsandet av kriget i Donetsk och Luhansk.

Kriget i Ukraina måste få ett slut. Ukrainas ekonomi är i sämre skick nu än under Sovjettiden och utan fred kommer landet aldrig att komma på fötter och få ordning på den exempellösa korruptionen. Förutsättningen är att den ryska invasionen upphör.

Det finns ingen anledning att göra några som helst eftergifter gentemot den nye tsaren. Var sig det gäller Nato eller framdragandet av ytterligare en gasledning i Östersjön. Valet mellan de västerländska demokratierna och ett allt mer auktoritärt Ryssland borde vara enkelt, men även Sovjet hade sina svenska supporters.