2016-04-29 20:28

2016-04-29 20:28

Ryskt hot om Nato

LEDARE

Trots den rödgröna svenska regeringens nostalgiska fasthållande vid den militära alliansfriheten så är Ryssland uppenbarligen oroade över att ett svenskt Nato-medlemskap hägrar vid horisonten. Annars är det svårt att förklara det allt högre tonläget från Moskva. Att Ryssland motsätter sig att Sverige (och Finland) går med i försvarsalliansen är annars inget nytt. Men nu är det självaste utrikesministern Sergej Lavrov som i en intervju i Dagens Nyheter försöker skrämma oss.

”Men då den svenska militära infrastrukturen i det läget kommer att vara underställd Natos högsta kommando kommer vi naturligtvis att vid våra nordliga gränser vidta nödvändiga militärtekniska åtgärder,” säger han men preciserar inte närmare om vad det skulle röra sig om för åtgärder. Det är ett inte särskilt förtäckt hot om att det är bäst att vi passar oss.

Fast egentligen är hotet rätt tomt. Faktum är att Ryssland redan i dag vidtagit och fortsätter att vidta en mängd militära åtgärder i vårt närområde och det kommer de att fortsätta med oavsett om vi blir Nato-medlemmar eller inte. Det handlar till exempel om robotsystemet Iskander i Kaliningradområdet. Hotet finns redan och är tilltagande, men Lavrov vill inbilla oss att det skulle komma först om vi gick med i Nato. Därmed talar han mycket till en Nato-skeptisk opinion som menar att ett Nato-medlemskap skulle öka spänningarna. I själva verket skulle ett Nato-medlemskap öka vår säkerhet och undanröja den osäkerhet som i dag finns med ett säkerhetshål i Östersjöområdet.

Lavrov spelar också på Nato-skeptikernas felaktiga uppfattningar när han påstår att svensk militär då skulle ”vara underställd Natos högsta kommando”. Nato fungerar inte så och medlemsländerna behåller kontroll över sina egna resurser och vilka som befinner i det egna landet. Likaså misstolkar han medvetet uppfattningen om svensk neutralitet, trots att vi i kraft av EU-medlemskap och vår ensidiga solidaritetsförklaring inte längre är neutrala.

Icke desto mindre är hans inte så förtäckta hot fullkomligt oacceptabla och borde snarast rendera en kraftig markering från svensk sida, genom att kalla upp den ryske Stockholmsambassadören till UD för att förklara sig. Ryssland får inte blanda sig i ett annat lands angelägenheter. Det är bara vi i Sverige som bestämmer över vår säkerhetspolitik. Detta gjorde också statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström klart i går. Men de kunde gott ha avhållit sig från att i nästa andetag påpeka att den militära alliansfriheten har tjänat oss väl och ligger fast. I perspektivet av Lavrovs hot så framstod det som ett onödigt krypande inför den store grannen, och förtog mycket att vad som annars kunde ha varit en skarp reaktion.

Den ryske utrikesministerns skrämseltaktik borde istället få motsatt effekt. Ryssland är en mobbare som det verkligen inte går att lita på, särskilt inte efter invasionen i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Att förlita sig på en illusorisk alliansfrihet i en situation när Ryssland allt mer skramlar med vapen i vårt närområde vore naivt och dumdristigt.

”Men då den svenska militära infrastrukturen i det läget kommer att vara underställd Natos högsta kommando kommer vi naturligtvis att vid våra nordliga gränser vidta nödvändiga militärtekniska åtgärder,” säger han men preciserar inte närmare om vad det skulle röra sig om för åtgärder. Det är ett inte särskilt förtäckt hot om att det är bäst att vi passar oss.

Fast egentligen är hotet rätt tomt. Faktum är att Ryssland redan i dag vidtagit och fortsätter att vidta en mängd militära åtgärder i vårt närområde och det kommer de att fortsätta med oavsett om vi blir Nato-medlemmar eller inte. Det handlar till exempel om robotsystemet Iskander i Kaliningradområdet. Hotet finns redan och är tilltagande, men Lavrov vill inbilla oss att det skulle komma först om vi gick med i Nato. Därmed talar han mycket till en Nato-skeptisk opinion som menar att ett Nato-medlemskap skulle öka spänningarna. I själva verket skulle ett Nato-medlemskap öka vår säkerhet och undanröja den osäkerhet som i dag finns med ett säkerhetshål i Östersjöområdet.

Lavrov spelar också på Nato-skeptikernas felaktiga uppfattningar när han påstår att svensk militär då skulle ”vara underställd Natos högsta kommando”. Nato fungerar inte så och medlemsländerna behåller kontroll över sina egna resurser och vilka som befinner i det egna landet. Likaså misstolkar han medvetet uppfattningen om svensk neutralitet, trots att vi i kraft av EU-medlemskap och vår ensidiga solidaritetsförklaring inte längre är neutrala.

Icke desto mindre är hans inte så förtäckta hot fullkomligt oacceptabla och borde snarast rendera en kraftig markering från svensk sida, genom att kalla upp den ryske Stockholmsambassadören till UD för att förklara sig. Ryssland får inte blanda sig i ett annat lands angelägenheter. Det är bara vi i Sverige som bestämmer över vår säkerhetspolitik. Detta gjorde också statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström klart i går. Men de kunde gott ha avhållit sig från att i nästa andetag påpeka att den militära alliansfriheten har tjänat oss väl och ligger fast. I perspektivet av Lavrovs hot så framstod det som ett onödigt krypande inför den store grannen, och förtog mycket att vad som annars kunde ha varit en skarp reaktion.

Den ryske utrikesministerns skrämseltaktik borde istället få motsatt effekt. Ryssland är en mobbare som det verkligen inte går att lita på, särskilt inte efter invasionen i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Att förlita sig på en illusorisk alliansfrihet i en situation när Ryssland allt mer skramlar med vapen i vårt närområde vore naivt och dumdristigt.