2016-04-25 06:00

2016-04-25 09:51

Landsbygdens framtid i fokus

LEDARE

Vad händer med samhället när beslutsfattarna glömmer bort en del av befolkningen? Det är kanske en överdrift att säga att landsbygden är bortglömd, men det är svårt att värja sig från tanken att landsbygdsfrågorna får allt mindre av beslutsfattarnas uppmärksamhet.

Emellanåt kommer det förslag om krav på landsbygdssäkringar av politiska förslag. Att utreda konsekvenserna av olika politiska beslut är aldrig fel. Det är faktiskt inte så dumt att försöka göra sig en bild av hur ett beslut påverkar landsbygden.

Men tyvärr är det nog så att exempelvis myndigheternas pågående koncentrering till de större städerna inte kommer att hindras av några konsekvensanalyser. Lika lite som föräldrars och elevers protester mot nedläggningar av fungerande och socialt viktiga byskolor påverkar kommunpolitiker som har bestämt sig för att spara pengar. Ironisk nog överskattas ofta besparingarna när små skolor läggs ned.

Det är inte bara de statliga jobben på mindre orter som blivit färre. Många välbetalda industrijobb har också försvunnit. Att bruk och verkstäder drar ned på produktionen är i och för sig inget märkligt, de måste anpassa sig till efterfrågan.

I bästa fall ersätts industrijobben med, vad man kanske kan kalla, nya jobb i tjänstesektorn. Tyvärr ligger oftast inte de nya jobben eller de nya företagen på de orter där de gamla jobben försvann.

Många intressanta produkter och jobb skapas hela tiden i denya teknologiföretagen, som är viktiga och kommer att bli ännu viktigare för svensk ekonomi. Det betyder dock inte att det inte skulle kunna gå, eller är omodernt, att tillverka saker i Sverige. Det är lätt att få intrycket av attdet är väldigt viktigt för politiker av alla kulörer att framstå som framtidsvänner. Man måste se framtiden an med tillförsikt, välkomna det nya och vara optimist.

I och för sig bra egenskaper men inte om konsekvenserna blir att man glömmer bort de alltjämt viktiga basnäringarna. Om man är fast besluten att skatta ihjäl kärnkraften är risken också stor att man dödar elintensiv stålindustri. Gör man vad man kan för att fördyra transporter så kväver man även skogsindustrin. För företag som säljer sina produkter på den internationella marknaden är konkurrenskraft inte bara ett ord, det är skillnaden mellan att vinna eller försvinna.

Neddragningar i industrin också kan vara så kallade möjligheter till något nytt. Jämfört med Tyskland som ökat sin industriproduktion med 20 procent mellan åren 2010 och 2015 har Sverige, som under samma tid tappat tio procent av industriproduktionen, bjudits många sådana möjligheter.

Finns det något samband med den industriella nedgången, som främst drabbar mindre orter, och en politisk trend som fokuserar på framtiden? En framtid som antas tillhöra de större städerna och service- och tjänsteföretagenoch inte den smutsiga och miljöförstörande basindustrin.

I takt med att de större städerna stadigt fylls på med nya väljare riskerar politikernas intresse för landsbygdsfrågor att minska. Uppdelningen mellan stad och land kommer då att bli ännu tydligare. För att undvika en sådan utveckling borde våra beslutsfattare ägna mer kraft åt att fundera på vilka konsekvenser försämringar av industrins konkurrenskraft får för mindre orter och den omgivande landsbygden och hur man vill att framtiden ska se ut.

Emellanåt kommer det förslag om krav på landsbygdssäkringar av politiska förslag. Att utreda konsekvenserna av olika politiska beslut är aldrig fel. Det är faktiskt inte så dumt att försöka göra sig en bild av hur ett beslut påverkar landsbygden.

Men tyvärr är det nog så att exempelvis myndigheternas pågående koncentrering till de större städerna inte kommer att hindras av några konsekvensanalyser. Lika lite som föräldrars och elevers protester mot nedläggningar av fungerande och socialt viktiga byskolor påverkar kommunpolitiker som har bestämt sig för att spara pengar. Ironisk nog överskattas ofta besparingarna när små skolor läggs ned.

Det är inte bara de statliga jobben på mindre orter som blivit färre. Många välbetalda industrijobb har också försvunnit. Att bruk och verkstäder drar ned på produktionen är i och för sig inget märkligt, de måste anpassa sig till efterfrågan.

I bästa fall ersätts industrijobben med, vad man kanske kan kalla, nya jobb i tjänstesektorn. Tyvärr ligger oftast inte de nya jobben eller de nya företagen på de orter där de gamla jobben försvann.

Många intressanta produkter och jobb skapas hela tiden i denya teknologiföretagen, som är viktiga och kommer att bli ännu viktigare för svensk ekonomi. Det betyder dock inte att det inte skulle kunna gå, eller är omodernt, att tillverka saker i Sverige. Det är lätt att få intrycket av attdet är väldigt viktigt för politiker av alla kulörer att framstå som framtidsvänner. Man måste se framtiden an med tillförsikt, välkomna det nya och vara optimist.

I och för sig bra egenskaper men inte om konsekvenserna blir att man glömmer bort de alltjämt viktiga basnäringarna. Om man är fast besluten att skatta ihjäl kärnkraften är risken också stor att man dödar elintensiv stålindustri. Gör man vad man kan för att fördyra transporter så kväver man även skogsindustrin. För företag som säljer sina produkter på den internationella marknaden är konkurrenskraft inte bara ett ord, det är skillnaden mellan att vinna eller försvinna.

Neddragningar i industrin också kan vara så kallade möjligheter till något nytt. Jämfört med Tyskland som ökat sin industriproduktion med 20 procent mellan åren 2010 och 2015 har Sverige, som under samma tid tappat tio procent av industriproduktionen, bjudits många sådana möjligheter.

Finns det något samband med den industriella nedgången, som främst drabbar mindre orter, och en politisk trend som fokuserar på framtiden? En framtid som antas tillhöra de större städerna och service- och tjänsteföretagenoch inte den smutsiga och miljöförstörande basindustrin.

I takt med att de större städerna stadigt fylls på med nya väljare riskerar politikernas intresse för landsbygdsfrågor att minska. Uppdelningen mellan stad och land kommer då att bli ännu tydligare. För att undvika en sådan utveckling borde våra beslutsfattare ägna mer kraft åt att fundera på vilka konsekvenser försämringar av industrins konkurrenskraft får för mindre orter och den omgivande landsbygden och hur man vill att framtiden ska se ut.