2016-04-16 06:00

2016-04-16 06:00

Grönluvan och vargarna

Statsrådet Mehmet Kaplan (MP) har kritiserats från alla håll, och det med all rätt. För det är inga små snedsteg han har tagit. Att han tillåts sitta kvar i regeringen är en gåta. Hans blotta närvaro befläckar inte bara de rödgröna utan hela Sverige. Om någon förtjänar en misstroendeförklaring så är det han.

På bilder från sommaren 2015 framkommer att Sveriges bostadsminister äter middag tillsammans med en ledare för den ultranationalistiska turkiska organisationen Grå vargarna, som har dödat hundratals politiker och journalister. Grå vargarna bildades på 1960-talet och är den militanta grenen av det turkiska nationalistpartiet MHP. Partiets grundare var Alparslan Türkes och han inspirerades av nazisterna och hävdade att den turkiska rasens överlägsenhet.

Runt samma bord satt även viceordföranden i Turkiska riksförbundet, Barbaros Leylani, som under en demonstration på Sergels torg nyligen hetsade till att döda armenier och sedan fick att avgå efter massiv kritik. Även representanter för den islamistiska organisationen Milli Görü fanns på middagen. Enligt SVT har Kaplan vid flera tillfällen umgåtts med folk från Milli Görü, bland annat på en annan middag 2013.

När journalister ringde ministern för att få en kommentar svarade hans pressekreterare ”det är låg standard på den typen av journalistisk måste jag säga” (Expressen 14/4). En normal reaktion hade varit att genast ta avstånd från extremisterna. När Kaplan sedan uttalar sig hävdar han att han inte kände till att de befann sig på middagen. Det mesta tyder dock på att han faktiskt visste det. Kaplan kommer från Turkiet och berättar själv att han har goda relationer med turkiska organisationer, hans turkiska engagemang är ingen nyhet och utesluter okunskap om organisationen. Han är också minister, vilket medför ett ordentligt mått av ansvar och krav på omdöme.

Men det motbjudande middagssällskapet är bara det senaste i en lång rad av klavertramp. Exemplen på när Kaplans omdöme har brustit är många. Som nybliven bostadsminister uttalades sig Kaplan i turkiska media, och förklarade där att ett av de viktigaste skälen till att ungdomar ansluter sig till terroristorganisationen Islamiska Staten, IS, är att islamofobin är så utbredd i Europa. På ett seminarium i Almedalen 2014 liknade Kaplan de som åker till Syrien för att begå jihad med svenskar som deltog i finska vinterkriget.

Som riksdagsledamot och ordförande för Sveriges Unga Muslimer bjöd han in hatpredikanter och antisemiter, som Riyadh ul Haq och Yvonne Ridley. S-debattören Nalin Pekgul har mer eller mindre anklagat honom för att ha en dold, islamistisk agenda.

Att en svensk minister konsekvent relativiserar extremism är djupt problematiskt för en regering som har svårt att motverka just extremism. Miljöpartiets första reflex är inte att agera mot den felande utan att skylla på låg journalistik och systemfel. Regeringens kritik av extremister tappar i värde när deras egna företrädare frotterar sig med desamma. Ministrar har fått avgå för avsevärt mindre misstag, som obetalda tv-licenser.

Lek med tanken att en ledande borgerlig politiker påkommits med att dinera med personer från Svenska Motståndsrörelsen eller Svenskarnas Parti. Hur längre tror ni vederbörande hade suttit kvar på sina poster? Men det är precis jämförbart med det som Kaplan gjort. Ändå är han fortfarande Stefan Löfvens minister, och har därtill ett stort stöd i Miljöpartiet. 17 av 21 distriktsordförande uttalar sitt stöd till SVT. Bara det säger en hel del.

På bilder från sommaren 2015 framkommer att Sveriges bostadsminister äter middag tillsammans med en ledare för den ultranationalistiska turkiska organisationen Grå vargarna, som har dödat hundratals politiker och journalister. Grå vargarna bildades på 1960-talet och är den militanta grenen av det turkiska nationalistpartiet MHP. Partiets grundare var Alparslan Türkes och han inspirerades av nazisterna och hävdade att den turkiska rasens överlägsenhet.

Runt samma bord satt även viceordföranden i Turkiska riksförbundet, Barbaros Leylani, som under en demonstration på Sergels torg nyligen hetsade till att döda armenier och sedan fick att avgå efter massiv kritik. Även representanter för den islamistiska organisationen Milli Görü fanns på middagen. Enligt SVT har Kaplan vid flera tillfällen umgåtts med folk från Milli Görü, bland annat på en annan middag 2013.

När journalister ringde ministern för att få en kommentar svarade hans pressekreterare ”det är låg standard på den typen av journalistisk måste jag säga” (Expressen 14/4). En normal reaktion hade varit att genast ta avstånd från extremisterna. När Kaplan sedan uttalar sig hävdar han att han inte kände till att de befann sig på middagen. Det mesta tyder dock på att han faktiskt visste det. Kaplan kommer från Turkiet och berättar själv att han har goda relationer med turkiska organisationer, hans turkiska engagemang är ingen nyhet och utesluter okunskap om organisationen. Han är också minister, vilket medför ett ordentligt mått av ansvar och krav på omdöme.

Men det motbjudande middagssällskapet är bara det senaste i en lång rad av klavertramp. Exemplen på när Kaplans omdöme har brustit är många. Som nybliven bostadsminister uttalades sig Kaplan i turkiska media, och förklarade där att ett av de viktigaste skälen till att ungdomar ansluter sig till terroristorganisationen Islamiska Staten, IS, är att islamofobin är så utbredd i Europa. På ett seminarium i Almedalen 2014 liknade Kaplan de som åker till Syrien för att begå jihad med svenskar som deltog i finska vinterkriget.

Som riksdagsledamot och ordförande för Sveriges Unga Muslimer bjöd han in hatpredikanter och antisemiter, som Riyadh ul Haq och Yvonne Ridley. S-debattören Nalin Pekgul har mer eller mindre anklagat honom för att ha en dold, islamistisk agenda.

Att en svensk minister konsekvent relativiserar extremism är djupt problematiskt för en regering som har svårt att motverka just extremism. Miljöpartiets första reflex är inte att agera mot den felande utan att skylla på låg journalistik och systemfel. Regeringens kritik av extremister tappar i värde när deras egna företrädare frotterar sig med desamma. Ministrar har fått avgå för avsevärt mindre misstag, som obetalda tv-licenser.

Lek med tanken att en ledande borgerlig politiker påkommits med att dinera med personer från Svenska Motståndsrörelsen eller Svenskarnas Parti. Hur längre tror ni vederbörande hade suttit kvar på sina poster? Men det är precis jämförbart med det som Kaplan gjort. Ändå är han fortfarande Stefan Löfvens minister, och har därtill ett stort stöd i Miljöpartiet. 17 av 21 distriktsordförande uttalar sitt stöd till SVT. Bara det säger en hel del.