2016-04-07 06:00

2016-04-07 06:00

Skärpta asylregler

LEDARE

I går kom två olika besked om asylpolitiken – ett från Sverige och ett från EU-kommissionen. Både innebär en sorts uppstramningar av reglerna, men det återstår att se vilken effekt de kommer att ha. Hittills har i alla fall antalet migranter som söker sig till Europa och Sverige gått ned, men hur länge varar det?

Redan i höstas så aviserade regeringen att det skulle komma ordentliga skärpningar av den svenska asylpolitiken. Kritiken från många remissinstanser blev emellertid hård, och det märktes när det ansvariga statsrådet, justitieminister Morgan Johansson (S) i går presenterade regeringens lagförslag. Han betonade dock att det handlar om justeringar – inget fundamentalt har ändrats i den nya politiken.

Efter höstens stora och ohanterliga migrationsströmmar skall den svenska asyllagstiftningen anpassas till EU:s miniminivå. Då gäller tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, begränsningar av anhöriginvandringen och skärpta försörjningskrav. Dock kommer de som sökt asyl senast 24 november förra året att undantas, så det återstår att se vilken påverkan det får på alla dem som redan befinner sig i landet. Här hade man inte behövt vara så generös, givet alla problem vi har med bostäder och jobb.

Justeringar görs nu också för att undvika kritik mot att vi skulle bryta mot diverse internationella konventioner. Det handlar om att i särskilda fall så kan ensamkommande få permanent uppehållstillstånd liksom anhöriginvandring. Det återstår också att se om det får några dramatiska konsekvenser som i praktiken skulle motverka målet med den skärpta lagstiftningen. En del som man dock verkligen kan sätta frågetecken inför är att fylla andelen kvotflyktingar med anhöriginvandrare. Det är ju snare mot ett större kvotflyktingsystem vi borde gå. Det här kommer att drabba de mest utsatta i flyktinglägren.

Johansson och regeringen kan dock trösta sig med att asylströmmarna nu klingat av, men vi vet inget om framtiden, när sommaren kommer och hur det blir de kommande åren. Han ställer sig klokt nog kallsinnig till tanken på att i förtid avveckla denna tillfälliga treåriga lag. Givet de stora integrationsproblemen vi kommer att ha under överskådlig tid borde snarast skärpningarna bli permanenta.

EU-kommissionen kom också med ett antal förslag till ny asylpolitik för unionen. Målet är att EU-länderna måste ta ett gemensamt ansvar, vilket är lättare sagt än gjort. Två huvudalternativ föreslås. Det ena är att helt skrota dagens system och istället införa ett gemensamt system med omfördelning av asylsökande till olika medlemsländer enligt ett kvotsystem. Det andra är att behålla det nuvarande men att avlasta de medlemsländer som utsätts för ett extra hårt tryck.

Det första får ses som helt utsiktslöst då det finns EU-länder som i dag aldrig skulle gå med på att tvingas ta emot fler asylsökande. Det kommer att bli svårt nog att försöka införa en variant på det andra alternativet. Det har visat sig under det senaste året då talet om ”hot spots” och avlastning redan visat sig vara ett fiasko. Men klarar man av att hyfsat bevaka de yttre gränserna och skicka tillbaka asylsökande till Turkiet så kanske det inte blir så stora strömmar framöver. Det återstår att se. Men även i så fall återstår problemet med vilka länder som skall ta emot de asylsökande som man lovat ta direkt från flyktinglägren.

I både Sverige och inom EU står man och famlar efter lösningar. Ingen vill att förra årets asylkaos upprepas men frågan är om de nu föreslagna åtgärderna kommer att hjälpa.

Redan i höstas så aviserade regeringen att det skulle komma ordentliga skärpningar av den svenska asylpolitiken. Kritiken från många remissinstanser blev emellertid hård, och det märktes när det ansvariga statsrådet, justitieminister Morgan Johansson (S) i går presenterade regeringens lagförslag. Han betonade dock att det handlar om justeringar – inget fundamentalt har ändrats i den nya politiken.

Efter höstens stora och ohanterliga migrationsströmmar skall den svenska asyllagstiftningen anpassas till EU:s miniminivå. Då gäller tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, begränsningar av anhöriginvandringen och skärpta försörjningskrav. Dock kommer de som sökt asyl senast 24 november förra året att undantas, så det återstår att se vilken påverkan det får på alla dem som redan befinner sig i landet. Här hade man inte behövt vara så generös, givet alla problem vi har med bostäder och jobb.

Justeringar görs nu också för att undvika kritik mot att vi skulle bryta mot diverse internationella konventioner. Det handlar om att i särskilda fall så kan ensamkommande få permanent uppehållstillstånd liksom anhöriginvandring. Det återstår också att se om det får några dramatiska konsekvenser som i praktiken skulle motverka målet med den skärpta lagstiftningen. En del som man dock verkligen kan sätta frågetecken inför är att fylla andelen kvotflyktingar med anhöriginvandrare. Det är ju snare mot ett större kvotflyktingsystem vi borde gå. Det här kommer att drabba de mest utsatta i flyktinglägren.

Johansson och regeringen kan dock trösta sig med att asylströmmarna nu klingat av, men vi vet inget om framtiden, när sommaren kommer och hur det blir de kommande åren. Han ställer sig klokt nog kallsinnig till tanken på att i förtid avveckla denna tillfälliga treåriga lag. Givet de stora integrationsproblemen vi kommer att ha under överskådlig tid borde snarast skärpningarna bli permanenta.

EU-kommissionen kom också med ett antal förslag till ny asylpolitik för unionen. Målet är att EU-länderna måste ta ett gemensamt ansvar, vilket är lättare sagt än gjort. Två huvudalternativ föreslås. Det ena är att helt skrota dagens system och istället införa ett gemensamt system med omfördelning av asylsökande till olika medlemsländer enligt ett kvotsystem. Det andra är att behålla det nuvarande men att avlasta de medlemsländer som utsätts för ett extra hårt tryck.

Det första får ses som helt utsiktslöst då det finns EU-länder som i dag aldrig skulle gå med på att tvingas ta emot fler asylsökande. Det kommer att bli svårt nog att försöka införa en variant på det andra alternativet. Det har visat sig under det senaste året då talet om ”hot spots” och avlastning redan visat sig vara ett fiasko. Men klarar man av att hyfsat bevaka de yttre gränserna och skicka tillbaka asylsökande till Turkiet så kanske det inte blir så stora strömmar framöver. Det återstår att se. Men även i så fall återstår problemet med vilka länder som skall ta emot de asylsökande som man lovat ta direkt från flyktinglägren.

I både Sverige och inom EU står man och famlar efter lösningar. Ingen vill att förra årets asylkaos upprepas men frågan är om de nu föreslagna åtgärderna kommer att hjälpa.