2016-04-04 06:01

2016-04-04 06:01

Nollvisioner minskar frihet

LEDARE

Få har väl kunnat undgå att rökning dödar. Rökares hälsa försämras kraftigt av tobaksröken. Visst är det önskvärt att rökningen minskar men för att nå det målet kan inte staten tillåtas ingripa alltför mycket i medborgarnas liv och leverne. Omsorgen om medborgarna kan ibland gå väl långt.

Glädjande nog är rökningen i avtagande sedan 1980-talet. I dag röker omkring tio procent av befolkningen. Lite fler än var tionde kvinna och lite färre än var tionde man röker. För 35 år sedan rökte omkring 35 procent av männen och 27 procent av kvinnorna.

De positiva effekterna på folkhälsan av denna trend är betydande. Rökningens hälsokonsekvenser är kända sedan länge, men har trots allt inte lett till att rökningen helt har upphört. Även om hela det batteri av de regler som EU och folkhälsominister Gabriel Wikström (S) kommer att verkställa och föreslår för framtiden är det tveksamt om rökningen någonsin kommer att upphöra.

Det har ju visat sig svårt att helt utrota snart sagt varje last människan har kommit på, trots förbud och hårda straff. En nollvision är inte realistisk. Men att helt förbjuda rökning i parker, på perronger och hållplatser tangerar gränsen för vad som är rimligt. Det måste finnas lite marginal mellan förbud och vanligt hyfs. Varför skulle inte en ensam person på en hållplats kunna röka där? Sedan får man väl förutsätta att rökaren i fråga tar hänsyn till vindriktningen och andra personer som kan tänkas dyka upp på hållplatsen.

EU:s tobaksdirektiv som skall implementeras i svensk lag under våren är ägnat att minska rökningen. Bland annat genom att tvinga tobaksföretagen att ändra cigarettpaketen så att de till 65 procent täcks av bilder och varningstexter, som naturligtvis syftar till att göra rökningen mindre attraktiv, åtminstone för de som ännu inte är beroende av innehållet.

Därutöver utreder vi i Sverige ytterligare restriktioner som exponeringsförbud i butiker och helt neutrala förpackningar, det vill säga cigarettpaket som ser likadana ut. Det skall alltså inte via design och logotyper kunna göra olika märken enkla att särskilja.

Den här typen av regler är problematiska eftersom de inkräktar på varumärkesrätten och den grundlagsskyddade tryckfriheten. Juridiken kring neutrala förpackningar skall utredas enligt ett tilläggsdirektiv till tobaksdirektivutredningen. Mycket talar för att utredningen kommer att försöka tillmötesgå folkhälsoministerns önskemål på bekostnad av tobaksbolagens rätt att utforma sina egna produktförpackningar.

Även om tobak dödar och det står så på förpackningen så måste ändå gigantiska tobaksbolag ha samma rätt till sina egna varumärken som vilka andra företag som helst. Att börja konstra med grundlagen för att nå politiska mål är att beträda ett sluttande plan som demokratier måste hålla sig långt borta ifrån.

Ivern att minska tobaksbruket får inte gå för långt. Som den gjort i Hammarö kommun som sedan i fredags har tobaksfri arbetstid för 1 200 kommunanställda. Det innebär att även snusare drabbas, trots att snus är långt mycket mindre skadligt än rökning och inte drabbar omgivningen på något sätt. Som sagt, ibland går omsorgen om medborgarna alldeles för långt och slår över i förmynderi.

Glädjande nog är rökningen i avtagande sedan 1980-talet. I dag röker omkring tio procent av befolkningen. Lite fler än var tionde kvinna och lite färre än var tionde man röker. För 35 år sedan rökte omkring 35 procent av männen och 27 procent av kvinnorna.

De positiva effekterna på folkhälsan av denna trend är betydande. Rökningens hälsokonsekvenser är kända sedan länge, men har trots allt inte lett till att rökningen helt har upphört. Även om hela det batteri av de regler som EU och folkhälsominister Gabriel Wikström (S) kommer att verkställa och föreslår för framtiden är det tveksamt om rökningen någonsin kommer att upphöra.

Det har ju visat sig svårt att helt utrota snart sagt varje last människan har kommit på, trots förbud och hårda straff. En nollvision är inte realistisk. Men att helt förbjuda rökning i parker, på perronger och hållplatser tangerar gränsen för vad som är rimligt. Det måste finnas lite marginal mellan förbud och vanligt hyfs. Varför skulle inte en ensam person på en hållplats kunna röka där? Sedan får man väl förutsätta att rökaren i fråga tar hänsyn till vindriktningen och andra personer som kan tänkas dyka upp på hållplatsen.

EU:s tobaksdirektiv som skall implementeras i svensk lag under våren är ägnat att minska rökningen. Bland annat genom att tvinga tobaksföretagen att ändra cigarettpaketen så att de till 65 procent täcks av bilder och varningstexter, som naturligtvis syftar till att göra rökningen mindre attraktiv, åtminstone för de som ännu inte är beroende av innehållet.

Därutöver utreder vi i Sverige ytterligare restriktioner som exponeringsförbud i butiker och helt neutrala förpackningar, det vill säga cigarettpaket som ser likadana ut. Det skall alltså inte via design och logotyper kunna göra olika märken enkla att särskilja.

Den här typen av regler är problematiska eftersom de inkräktar på varumärkesrätten och den grundlagsskyddade tryckfriheten. Juridiken kring neutrala förpackningar skall utredas enligt ett tilläggsdirektiv till tobaksdirektivutredningen. Mycket talar för att utredningen kommer att försöka tillmötesgå folkhälsoministerns önskemål på bekostnad av tobaksbolagens rätt att utforma sina egna produktförpackningar.

Även om tobak dödar och det står så på förpackningen så måste ändå gigantiska tobaksbolag ha samma rätt till sina egna varumärken som vilka andra företag som helst. Att börja konstra med grundlagen för att nå politiska mål är att beträda ett sluttande plan som demokratier måste hålla sig långt borta ifrån.

Ivern att minska tobaksbruket får inte gå för långt. Som den gjort i Hammarö kommun som sedan i fredags har tobaksfri arbetstid för 1 200 kommunanställda. Det innebär att även snusare drabbas, trots att snus är långt mycket mindre skadligt än rökning och inte drabbar omgivningen på något sätt. Som sagt, ibland går omsorgen om medborgarna alldeles för långt och slår över i förmynderi.