2016-03-22 06:00

2016-03-22 06:00

Sårbara mot cyberattacker

Under flera timmar på lördagskvällen låg en stor del av våra svenska mediers webbplatser nere på grund av en uppenbarligen välplanerad attack. Vår sårbarhet mot IT-angrepp kom i blixtbelysning liksom vår oförmåga att handskas med den nya tidens informationskrigföring.

Tidpunkten kunde knappast ha varit bättre vald – runt klockan halv nio på kvällen en lördag. Då tar de flesta svenskar det lugnt och det är inte många som arbetar. En angripare som vill ta reda på hur väl vår beredskap fungerar gör då klokt i att välja en sådan tidpunkt. Bara julafton klockan tre torde vara bättre, men då finns å andra sidan en mental beredskap hos vissa att det är en sårbar tid. Men en vanlig lördag?

Det är ännu oklart varifrån angreppen kom, och för närvarande håller man på att försöka spåra ett anonymt twitterkonto som varnade för attacken strax innan den skedde. En ökning av trafiken från Ryssland kunde dock märkas, men det behöver inte säga så mycket då trafik av skickliga hackare ganska enkelt kan ledas om mellan länder och virusinfekterade datorer. Men tillvägagångssättet och tidigare erfarenheter gör dock att Ryssland får finna sig i att vara skäligen misstänkta.

Som av en händelse så varande den svenska säkerhetspolisen i sin årsrapport så sent som i torsdags för att Ryssland ligger bakom många elektroniska angrepp mot Sverige. Även Försvarets Radioanstalt (FRA) har gjort det. Under Ukrainakriget har det skett ett flertal ryska IT-angrepp mot Ukraina, bland annat blev 80 000 människor strömlösa efter en attack mot det ukrainska elnätet i december 201. Estland blev kraftigt utsatt under en kris mellan länderna 2007. Så sent som i december hade vi ett ännu icke klarlagt IT-angrepp mot det svenska mobilnätet, liksom ett stort elavbrott i Dalarna förra månaden.

De drabbade tidningarna var Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Och trots sociala medier och alternativa nyhetskanaler så förlitar sig svensken för det mesta på de gamla traditionella medierna för att få information. Ligger deras webbplatser nere är det ett allvarligt angrepp på vår demokrati, vår fria åsiktsbildning och vår rätt att fritt få sprida information. Därför kan man gott likna cyberangreppet med om några kommandosoldater skulle ta sig in i diverse tidningstryckerier och sabotera tryckpressarna.

Sverige är alltså enormt sårbart för den här sortens attacker. Detta trots att vi gärna skryter med att vi är så framåt som IT-nation. Men så har vi också i praktiken avrustat större delen av vårt civila försvar och det psykologiska skall vi bara inte tala om. Lördagens händelse måste därför fungera som en ordentlig väckarklocka och därför är det välkommet att inrikesministern bjudit in de stora mediehusen till ett möte om cybersäkerhet redan på onsdag.

Nu har förvisso de privata medieföretagen ett eget ansvar för sin egen IT-säkerhet men det måste gå att ordna så att staten kan bidra med den expertis som den ändå besitter utan att för den skull klampa in på mediernas oberoende. I ett öppet och fritt samhälle som vårt är det ett allmänintresse av att vår oberoende nyhetsförmedling kan fungera också i krislägen. Därtill behöver vi återskapa det psykologiska försvaret, fast i modern tappning avpassat efter den nya tidens villkor.

Tidpunkten kunde knappast ha varit bättre vald – runt klockan halv nio på kvällen en lördag. Då tar de flesta svenskar det lugnt och det är inte många som arbetar. En angripare som vill ta reda på hur väl vår beredskap fungerar gör då klokt i att välja en sådan tidpunkt. Bara julafton klockan tre torde vara bättre, men då finns å andra sidan en mental beredskap hos vissa att det är en sårbar tid. Men en vanlig lördag?

Det är ännu oklart varifrån angreppen kom, och för närvarande håller man på att försöka spåra ett anonymt twitterkonto som varnade för attacken strax innan den skedde. En ökning av trafiken från Ryssland kunde dock märkas, men det behöver inte säga så mycket då trafik av skickliga hackare ganska enkelt kan ledas om mellan länder och virusinfekterade datorer. Men tillvägagångssättet och tidigare erfarenheter gör dock att Ryssland får finna sig i att vara skäligen misstänkta.

Som av en händelse så varande den svenska säkerhetspolisen i sin årsrapport så sent som i torsdags för att Ryssland ligger bakom många elektroniska angrepp mot Sverige. Även Försvarets Radioanstalt (FRA) har gjort det. Under Ukrainakriget har det skett ett flertal ryska IT-angrepp mot Ukraina, bland annat blev 80 000 människor strömlösa efter en attack mot det ukrainska elnätet i december 201. Estland blev kraftigt utsatt under en kris mellan länderna 2007. Så sent som i december hade vi ett ännu icke klarlagt IT-angrepp mot det svenska mobilnätet, liksom ett stort elavbrott i Dalarna förra månaden.

De drabbade tidningarna var Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Och trots sociala medier och alternativa nyhetskanaler så förlitar sig svensken för det mesta på de gamla traditionella medierna för att få information. Ligger deras webbplatser nere är det ett allvarligt angrepp på vår demokrati, vår fria åsiktsbildning och vår rätt att fritt få sprida information. Därför kan man gott likna cyberangreppet med om några kommandosoldater skulle ta sig in i diverse tidningstryckerier och sabotera tryckpressarna.

Sverige är alltså enormt sårbart för den här sortens attacker. Detta trots att vi gärna skryter med att vi är så framåt som IT-nation. Men så har vi också i praktiken avrustat större delen av vårt civila försvar och det psykologiska skall vi bara inte tala om. Lördagens händelse måste därför fungera som en ordentlig väckarklocka och därför är det välkommet att inrikesministern bjudit in de stora mediehusen till ett möte om cybersäkerhet redan på onsdag.

Nu har förvisso de privata medieföretagen ett eget ansvar för sin egen IT-säkerhet men det måste gå att ordna så att staten kan bidra med den expertis som den ändå besitter utan att för den skull klampa in på mediernas oberoende. I ett öppet och fritt samhälle som vårt är det ett allmänintresse av att vår oberoende nyhetsförmedling kan fungera också i krislägen. Därtill behöver vi återskapa det psykologiska försvaret, fast i modern tappning avpassat efter den nya tidens villkor.