2016-03-21 06:00

2016-03-21 06:00

Fokusera på individens kunskaper

Skolverket har undersökt hur de senaste årens invandring har påverkat resultaten i den svenska skolan. Föga förvånande har inflödet av elever som inte kan svenska och sedan tidigare har fått en bristfällig skolgång sänkt resultaten. Det är dags att byta käpphästar mot pekpinnar och släppa de sammanhållna klasserna.

I rapporten Invandringens betydelse för skolresultaten har Skolverket tagit fram fakta om hur invandrade elever klarar sig i skolan. Det är bra, vi behöver ett bra faktaunderlag i en migrationsdebatt som annars kännetecknas av mycket önsketänkande och apokalyptiska visioner. Förhoppningsvis följs den av fler undersökningar om migrationens konsekvenser även inom andra områden.

Utan fakta lär det bli svårt att fatta några vettiga beslut. Därför är det viktigt att studera inte bara Skolverkets rapport i sig utan även mottagandet av rapporten. Klarar inte politikerna att agera för att bryta nedgången i Pisa-rankingen finns det inte mycket att hoppas på för den svenska skolan. Invandrade elever presterar sämre. Det kan knappast vara förvånande för någon. Kan man inte språket och har en i många fall mycket bristfällig utbildning med sig till Sverige kan man knappast förvänta sig att man skall kunna komma ikapp med sin utbildning.

Andelen elever som efter grundskolan är obehöriga till gymnasieskolan har ökat med cirka fyra procentenheter sedan år 2006. 85 procent av den ökningen förklaras bero på elever som invandrat efter ordinarie skolstart och att deras resultatutveckling är sämre jämfört med övriga elever. Bland elever med svensk bakgrund har andelen som inte har godkänt i något av ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andra språk, jämförelsevis legat stilla under den senaste tioårsperioden, omkring nio procent år 2015. Det skall jämföras med närmare 55 procent för utlandsfödda som invandrat efter skolstart.

Förklaringar som är helt i enlighet med vanligt sunt förnuft. Ju yngre eleven är desto fler år får eleven i svensk skola med en bättre språkutveckling som följd. För utlandsfödda elever som invandrat före skolstart och elever födda i Sverige med utländsk bakgrund är motsvarande siffror kring 15 procent. Invandringen förklarar dock inte hela tappet i Pisa-rankingen. 14 procent av tappet i läsförståelse åren 200-2012 beräknas bero på invandrade elever. I naturvetenskap är bidraget till nedgången större, hela 25 procent.

De invandrade elevernas resultat är inte den svenska skolans största problem, men lika fullt ett stort och allvarligt problem – resultatutvecklingen inom skolan som helhet är oroväckande. Utbildning och arbete är en central del av integrationen och misslyckas skolan med att ge äldre nyanlända elever tillräckliga kunskaper späs problemen med utanförskap på ännu mer.

Med tanke på hur skadliga misslyckade studier är för både individ och samhälle krävs snabba åtgärder. Kunskapsnivån kanske bör styra mer än ålder för att avgöra vilken undervisningsgrupp individen skall ingå i. Både svaga och starka elever får ut mer av sina lektioner om undervisningen är på deras nivå. Sannolikt skulle det också bidra till mer av ordning och reda i lektionssalarna. Mer av individanpassning skulle samtliga elever må bra av. Det måste vara outhärdligt att sitta av lektioner där man knappt förstår hälften av vad som sägs.

I rapporten Invandringens betydelse för skolresultaten har Skolverket tagit fram fakta om hur invandrade elever klarar sig i skolan. Det är bra, vi behöver ett bra faktaunderlag i en migrationsdebatt som annars kännetecknas av mycket önsketänkande och apokalyptiska visioner. Förhoppningsvis följs den av fler undersökningar om migrationens konsekvenser även inom andra områden.

Utan fakta lär det bli svårt att fatta några vettiga beslut. Därför är det viktigt att studera inte bara Skolverkets rapport i sig utan även mottagandet av rapporten. Klarar inte politikerna att agera för att bryta nedgången i Pisa-rankingen finns det inte mycket att hoppas på för den svenska skolan. Invandrade elever presterar sämre. Det kan knappast vara förvånande för någon. Kan man inte språket och har en i många fall mycket bristfällig utbildning med sig till Sverige kan man knappast förvänta sig att man skall kunna komma ikapp med sin utbildning.

Andelen elever som efter grundskolan är obehöriga till gymnasieskolan har ökat med cirka fyra procentenheter sedan år 2006. 85 procent av den ökningen förklaras bero på elever som invandrat efter ordinarie skolstart och att deras resultatutveckling är sämre jämfört med övriga elever. Bland elever med svensk bakgrund har andelen som inte har godkänt i något av ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andra språk, jämförelsevis legat stilla under den senaste tioårsperioden, omkring nio procent år 2015. Det skall jämföras med närmare 55 procent för utlandsfödda som invandrat efter skolstart.

Förklaringar som är helt i enlighet med vanligt sunt förnuft. Ju yngre eleven är desto fler år får eleven i svensk skola med en bättre språkutveckling som följd. För utlandsfödda elever som invandrat före skolstart och elever födda i Sverige med utländsk bakgrund är motsvarande siffror kring 15 procent. Invandringen förklarar dock inte hela tappet i Pisa-rankingen. 14 procent av tappet i läsförståelse åren 200-2012 beräknas bero på invandrade elever. I naturvetenskap är bidraget till nedgången större, hela 25 procent.

De invandrade elevernas resultat är inte den svenska skolans största problem, men lika fullt ett stort och allvarligt problem – resultatutvecklingen inom skolan som helhet är oroväckande. Utbildning och arbete är en central del av integrationen och misslyckas skolan med att ge äldre nyanlända elever tillräckliga kunskaper späs problemen med utanförskap på ännu mer.

Med tanke på hur skadliga misslyckade studier är för både individ och samhälle krävs snabba åtgärder. Kunskapsnivån kanske bör styra mer än ålder för att avgöra vilken undervisningsgrupp individen skall ingå i. Både svaga och starka elever får ut mer av sina lektioner om undervisningen är på deras nivå. Sannolikt skulle det också bidra till mer av ordning och reda i lektionssalarna. Mer av individanpassning skulle samtliga elever må bra av. Det måste vara outhärdligt att sitta av lektioner där man knappt förstår hälften av vad som sägs.