2016-03-16 05:46

2016-03-16 05:46

Viktig valhemlighet

Det blir inget försök med elektronisk röstning vid nästa val. Justitieminister Morgan Johansson (S) gör klokt nog tummen ned för det egendomliga förslaget som legat och skvalpat sedan den parlamentariska Vallagskommittén kom med sitt betänkande 2013.

Bara för att det finns en teoretisk möjlighet att göra något behöver det inte betyda att det också måste göras. Det är en gammal sund konservativ princip. Visst gör vi allt fler saker på nätet – handlar, spelar spel, betalar räkningar, läser tidningen, debatterar, träffar en ny partner, och så vidare. Men det betyder inte att vi måste göra allt på nätet även om det skulle kunna gå. Som exempelvis att rösta i allmänna val.

Men det tyckte Vallagskommittén för snart tre år sedan och föreslog att elektronisk röstning skulle testas i några utvalda kommuner redan vid valet 2018. Alla partier i utredningen förutom Miljöpartiet stod bakom förslaget, vilket gjorde att man då kunde befara att det skulle bli verklighet. Men lyckligtvis har klokare sinnen segrat. I torsdags avvisade justitieminister Morgan Johansson de här tankarna helt.

Den springande punkten handlar om att den så viktiga valhemligheten inte skulle kunna garanteras med e-röstning. För hur skulle det gå att garantera att det inte sker någon otillbörlig påverkan vid röstningstillfället? Till exempel så kan ju familjemedlemmar eller bekanta stå där och titta över axeln på väljaren där framför sin dator. Visst finns det påverkan ändå, men poängen med att du själv går bakom en skärm och lägger i dina valsedlar är att just vid det kritiska tillfället så kan ingen se vad du röstar på.

Därför har det också på sistone varit en oroande trend i sociala medier där folk har lagt ut bilder på sig själva och sina valsedlar från själva röstbåset. Visst, en del sticker ju inte under stol med vad de tycker, men det skapar problem för människor som av olika anledningar (både privata och i yrket) inte vill skylta med vad de tycker. Det skapar ett tryck på personer att inför sin närmaste omgivning visa hur man röstat. Vi måste ta valhemligheten på allvar. Den är en av demokratins allra viktigaste hörnstenar.

En annan anledning att avvisa e-röstning är att det skulle öppna för möjligheter att hacka systemen och därmed både kunna manipulera valresultaten och även läsa av hur enskilda människor röstat (valhemligheten igen). Ett elektroniskt röstningssystem skulle också bli oerhört dyrt, till liten nytta då det gamla systemet ändå skulle fortleva. Offentliga IT-system blir ofta kostsamma. Därför måste även ett system med elektroniska röstningsmaskiner i vallokalerna avvisas.

Men vad skulle då poängen med e-röstning vara? Vallagskommittén ansåg det önskvärt att röstandet skall bli enklare och få ett högre valdeltagande. Nu är själva enkelheten inget argument i sig. En viss procedur kring själva röstningen är eftersträvansvärd då den visar på att det här är extra viktigt och inte som att slentrianrösta på någon halvtaskig låt i melodifestivalen. Dessutom så finns det numera så mycket möjligheter att förtidsrösta att tillgängligheten kan tryggas. Angående valdeltagandet så räcker det med att konstatera att det i det senaste riksdagsvalet låg på 85,8 procent, vilket redan ger en betryggande legitimitet.

Därför är det sammantaget alldeles utmärkt att regeringen nu bestämt att det inte blir något av med e-röstning i framtiden.

Bara för att det finns en teoretisk möjlighet att göra något behöver det inte betyda att det också måste göras. Det är en gammal sund konservativ princip. Visst gör vi allt fler saker på nätet – handlar, spelar spel, betalar räkningar, läser tidningen, debatterar, träffar en ny partner, och så vidare. Men det betyder inte att vi måste göra allt på nätet även om det skulle kunna gå. Som exempelvis att rösta i allmänna val.

Men det tyckte Vallagskommittén för snart tre år sedan och föreslog att elektronisk röstning skulle testas i några utvalda kommuner redan vid valet 2018. Alla partier i utredningen förutom Miljöpartiet stod bakom förslaget, vilket gjorde att man då kunde befara att det skulle bli verklighet. Men lyckligtvis har klokare sinnen segrat. I torsdags avvisade justitieminister Morgan Johansson de här tankarna helt.

Den springande punkten handlar om att den så viktiga valhemligheten inte skulle kunna garanteras med e-röstning. För hur skulle det gå att garantera att det inte sker någon otillbörlig påverkan vid röstningstillfället? Till exempel så kan ju familjemedlemmar eller bekanta stå där och titta över axeln på väljaren där framför sin dator. Visst finns det påverkan ändå, men poängen med att du själv går bakom en skärm och lägger i dina valsedlar är att just vid det kritiska tillfället så kan ingen se vad du röstar på.

Därför har det också på sistone varit en oroande trend i sociala medier där folk har lagt ut bilder på sig själva och sina valsedlar från själva röstbåset. Visst, en del sticker ju inte under stol med vad de tycker, men det skapar problem för människor som av olika anledningar (både privata och i yrket) inte vill skylta med vad de tycker. Det skapar ett tryck på personer att inför sin närmaste omgivning visa hur man röstat. Vi måste ta valhemligheten på allvar. Den är en av demokratins allra viktigaste hörnstenar.

En annan anledning att avvisa e-röstning är att det skulle öppna för möjligheter att hacka systemen och därmed både kunna manipulera valresultaten och även läsa av hur enskilda människor röstat (valhemligheten igen). Ett elektroniskt röstningssystem skulle också bli oerhört dyrt, till liten nytta då det gamla systemet ändå skulle fortleva. Offentliga IT-system blir ofta kostsamma. Därför måste även ett system med elektroniska röstningsmaskiner i vallokalerna avvisas.

Men vad skulle då poängen med e-röstning vara? Vallagskommittén ansåg det önskvärt att röstandet skall bli enklare och få ett högre valdeltagande. Nu är själva enkelheten inget argument i sig. En viss procedur kring själva röstningen är eftersträvansvärd då den visar på att det här är extra viktigt och inte som att slentrianrösta på någon halvtaskig låt i melodifestivalen. Dessutom så finns det numera så mycket möjligheter att förtidsrösta att tillgängligheten kan tryggas. Angående valdeltagandet så räcker det med att konstatera att det i det senaste riksdagsvalet låg på 85,8 procent, vilket redan ger en betryggande legitimitet.

Därför är det sammantaget alldeles utmärkt att regeringen nu bestämt att det inte blir något av med e-röstning i framtiden.